Keramik - Artiklar RSS

Gott Nytt �r!

Thu, 31 Dec 2009 15:53:21 GMT

En �nskan om ett riktigt bra kommande �r fr�n oss som jobbar med sajten.

H�r du till dem som avger ny�rsl�fte? Ber�tta g�rna f�r oss andra i Rolnors tr�d OT-Ny�rsl�ften.

�

God Jul!

Thu, 17 Dec 2009 23:54:45 GMT

En riktigt God Jul till alla �nskar vi p� Keramik iFokus.

Det ser ju lovande ut f�r att vi ska f� en vit jul i hela landet i �r.

Keramikhistorian del 2

Tue, 01 Dec 2009 15:17:05 GMT

Brons�lder - J�rn�lder - Vikingatid

�

Brons�ldern, ca 1800 - 500 f.kr.

Nya anv�ndningsomr�den f�r keramik

En del nya anv�ndningomr�den f�r keramik tillkommer under brons�ldern. T.ex. g�r man deglar och gjutformar f�r olika typer av metallarbeten,� v�vtyngder och�sl�ndtrissor (vi hade allts� b�rjat v�va!),�sm� b�gare och sk�lar i portionsstorlek, miniatyrer som eventuellt har anv�nts�vid offer, perforerade k�rl och husformade gravurnor med lock.

De perforerade k�rlen �r relativt stora och med h�l i botten n�stan som ett durkslag. Dessa har troligen anv�nts att b�ra gl�d i.

Husurnorna f�rekommer i m�nga urnegravar och �r miniatyrer av hus med tak och d�rr�ppningar. Ibland har taket r�k�ppning.

�

Husformad gravurna fr�n M�nster�s i Sm�land�� SHM

�

Yta och dekor

Ornamentik var s�llsynt och sparsam p� brons�ldern och ist�llet kunde man polera k�rlen efter br�nningen f�r att f� en metallliknande glans eller rabba ytan genom att t�cka ytan med en grov sandrik lera. Ibland sitter det d� �ven knoppar direkt under k�rlets mynning. B�da knoppar o rabbning��r troligen till f�r att f� b�ttre grepp om k�rlet.

�

Brons�ldersk�rl med rabbad yta fr�n yngre brons�lder, hittat i Hassl�v i Halland.

� SHM

�

Br�nning

Gropbr�nning (reduktion) f�rekommer under brons�ldern, men det absolut vanligaste �r fortfarande att keramiken br�nns i ett �ppet b�l.

�

J�rn�lder, ca 500 f.kr. - 1000 e.kr.

Br�nning i grop/ svartbr�nning

Under j�rn�ldern blir gropbr�nning (reduktion) mycket vanligare. Framf�rallt �r det mindre och finare f�rm�l som br�nns i grop. Reduktionsbr�nningen g�r att f�rem�len blir mer eller mindre svarta. Det�var vanligt att gl�tta ytan innan br�nning. Parallelt forts�ttar man br�nna vardagskeramik och st�rre f�rem�l i �ppet b�l som tidigare.

�

Ornmentik �r sparsam. En period g�r man en f�rtjockad facetterad kant - (lite som b�rjan till den f�rtjockade kanten som t.ex. finns p� en traditionell spillkum i lergods).

Sent under j�rn�ldern slutar man g�ra finkeramik, kanske f�r att man �ndrat ritualerna vid begravningar? och man hittar mest kok- och f�rvaringsk�rl fr�n denna perioden. Dessa �r grova och typiskt f�r formen �r in�tb�jd mynning.

Man hittar v�ldigt s�llan hela exemplar av vardags/brukskeramik, vilket inte �r s� konsigt, f�r bruksf�rem�len har man f�rst�s anv�nt tills de gick s�nder, sedan har de sl�ngts. I motsats till gravkeramik som ofta�gr�vts ner helt i jorden.� Fast ibland verkar �ven gravkeramiken avsiktligt ha slagits s�nder innen det gr�vts ner.� Bilderna h�r p� sidan �r n�stan enbart gravkeramik, och�ger d�rf�r sannolikt inte en representativt bild av hur vardagskeramiken s�g ut.

�

Urna fr�n en kvinnograv vid �rj�ng, V�rmland.� Att det var en kvinnograv kunde man dels lista ut genom unders�kning av benresterna i och omkring k�rlet, dels var de personliga f�rem�len i graven typiska f�r�kvinnor,�t.ex. h�rn�lar och en kam av ben.

Foto: Pyromanen

�

Rikt ornerad, gl�ttat och svartbr�nt k�rl fr�n romersk j�rn�lder (ca 200 e.Kr.) hittat i Uppland.�� SHM

P� Vikingatiden (ca 800-1000 e.kr.) b�rjade importerad drejat keramik att f�rekomma. T.ex. har man p� Birka hittat keramik fr�n v�stra Tyskland fr�n denh�r tiden. Slavisk keramik (fr�n det som idag �r Polen, �stra Tyskland och Rysland)�har man hittat p� ett�flertal platser i Sk�ne. Den slaviska keramiken skiljer sig genom att vara tillverkad p� en kavalett. F�rem�len byggdes fortfrande upp med korvar, men formades och dekorerades p� kavaletten.

�

Fler bilder fr�n historiska museets samlingar:

Fint gl�ttat, svartbr�nt�b�gare fr�n romersk j�rn�lder, hittat i Halland:

http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=303019

Svartbr�nt, gl�ttat k�rl dekorerat med breda r�fflor fr�n folkvandringtid (ganska sent p� j�rn�ldern):

http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=74179

Enkelt k�rl i grovt gods med in�tb�jd mynning fr�n sen j�rn�lder (vikingatid):

http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=28775

�

K�llor/litteraturtips

Burenhult, G� 1991: Arkeologi i Sverige 2, B�nder och bronsgjutare

Burenhult, G. 1991: Arkeologi i Sverige 3, Samh�llsbyggare och handelsm�n

Lindahl, A., Olausson, D. och Carlie, A. 2002: Keramik i Sydsverige, en handbok f�r arkeologer

Tack till arkeolog Hans Ohlsson f�r guidning i V�rmlands Museums magasin och svar p� m�nga dumma fr�gor!

�

Keramikhistorian del 1

Tue, 01 Dec 2009 12:22:44 GMT

Sten�ldern

�

Sveriges allra f�rsta keramik, Sten�ldern ca 4500 - 1800 f.kr.

�

Erteb�llekeramik, det b�rjade l�ngst i s�der

Ca 4500 �r f�re kristus (f�r 6500 �r sedan) b�rjade v�ra f�rf�der h�r i Sverige tillverka keramik. Vi�levde som�j�gare och samlare p� den tiden. Troligen var det inte f�r att vi�beh�vde keramiken som kokk�rl utan sannolikt var det keramikk�rlens l�mplighet f�r j�sning och syrning som lockade. I den l�gbr�nda por�sa sk�rven kan j�stkulturen �verleva till n�sta sats. Kanske var det framf�rallt b�ttre m�ljighet att g�ra j�sta drycker som fick oss att b�rja tillverka k�rl av keramik!

K�rlen byggdes med korv-metoden och var f�rst rej�lt tjocka (1,5-2 cm sk�rv), men blev efterhand tunnare n�r man blev b�ttre p� korvtekniken. K�rlen hade spetsig botten, dvs de var inte gjorda f�r att st� p� en plan yta men kunde st� bra t.ex. nerstoppade i sanden eller st�ende p� 3 stenar �ver en h�rd.

Erteb�llek�rl med spetsig botten.

�

Ut�ver j�sk�rl/matk�rl har man �ven hittat b�tformade lampor fr�n den h�r tiden. Forskarna tror att det �r tran man har anv�nt som br�nsle i lamporna.

K�rlen�var ofta gl�ttade och dekorerades med sm� intryckta prickar och br�ndes i ett �ppet b�l ganska snabbt/ kortvarigt ( ca��-1 timme) upp till ca 600 gader, dvs oxiderande.

Den h�r allra �ldsta keramiken (ca 4500 - 4000 f.kr.) kallas Erteb�llekeramik och har i Sverige endast hittats p� kustboplatser i Sk�ne, Blekinge, S�dra Halland och �land men anv�ndandet av keramik spridde sig vidare upp i landet och efter ca 4000 f.kr. f�rekom keramiktillverkning i stora delar av�det som nu �r�Sverige.

�

Leran och magring av leran

Leran hittade man lokalt, t.ex. vid vattendrag och f�r att magra leran blandade man�oftast in krossad sten, mest vanligt granit, ca 10-25%. Detta minskade risken att k�rlen gick s�nder under torkning och den snabba br�nningen (samma anledning att vi idag oftast har�chamotte i leran som ska rakubr�nnas ). Stenkrosset kunde vara ganska grovt 1-9 mm. Ibland kunde man blanda in annat �n stenkross och arkeologer har t.ex. hittat keramik magrad med v�xtdelar, krossad ben, chamotte, h�r�och asbest (se n�sta avsnitt).

�

Sten�ldersk�rl�dekorerat�p� hela ytan med gropar och st�mpler, fr�n �verkalix, Norrbotten.

Sten�lderskeramik i Norrland

I Norrland hittar man inte alls lika mycket keramik fr�n sten�ldern som i s�dra delen av landet,�men det finns. M�nniskorna i norr hade kontakter med Finland-Ryssland och l�rde sig den v�gen tekniken att magra leran med asbestfibrer, vilket g�r att man kan framst�lla tunnv�ggiga k�rl (typ dagens papperslera ). Asbestkeramiken�var �ven extra v�rmet�lig och d�rf�r mycket bra l�mpad�f�r kokk�rl. Asbestkeramiken f�rekom i hela Norrland ner till J�mtland-�ngermanland. I �ngermanland har man �ven hittat keramik magrad med h�r, en f�reteelse som annars �r k�nd fr�n norra Finland och Kolahalv�n.

En annan Norrl�ndsk f�reteelse som kommer �sterifr�n �r textilkeramiken, som har textilliknande intryck p� ytan.

�

Sten�ldersK�rl av asbestblandad keramik, hittat i T�rne, Lappland. Rekonstruerat utifr�n hittade sk�rvor.

Olika keramik i olika perioder

Keramik �r bland de vanligaste f�rem�len att hitta fr�n sten�ldern och� keramiken anv�nds �ven f�r att dela in sten�ldern i olika perioder.� Den som �r intresserat kan studera detta n�rmare (se litteraturtips nedan).

Ett exempel �r Trattb�garkulturen ca 3300 - 2600 f.kr.�som f�tt namn�efter� trattb�garkeramiken.

Trattb�garkeramik

Trattb�gare, hittat i sk�ne:

�

I trattb�garkulturen har man tv� skilda typer av keramik parallellt, dels bruksf�rem�l f�r hush�llet med enkla dekorer, dels gravkeramik/ "finkeramik"�som �r rikt ornamenterad.

Ornamentiken best�r av geometriska m�nster gjorda genom att trycka eller rista i leran med olika f�rem�l� t.ex. pinnar, sn�ckskal, ben eller fingrar. Linjer, rutm�nster, h�ngande trekanter och utfyllda eller skrafferade ytor �r vanligt.

�

Rikt ornerad k�rl fr�n trattb�garkulturen, Sk�ne

�

Exempel p� keramikf�rem�l man hittar fr�n perioden 4000-1800 f.kr:

Krukor (f�r f�rvaring, j�sning/syrning och annan matlagning), sk�lar, kragflaskor, lerskivor f�r f�rflyttning av v�rme, b�gare, fotsk�lar med lerskedar anv�nda i anknytning till kultiska aktiviteter och �ven p�rlor.

�

Fotsk�l�hittat vid Skee pr�stg�rd i Bohusl�n, trattb�garkultur:

�

Br�nning

Sent under sten�ldern f�rekommer s�llsynt gropbr�nning (reduktion), men i huvudsak g�ller att keramiken under hela sten�ldern �r br�nd p� samma s�tt: �-1 timme i �ppen eld till ca 600 grader.

�

Fler exempel p� sten�lderskeramik fr�n Historiska museets samlingar:

Konhalsb�gare med b�rh�l (har suttit sn�ren genom), har�eventuellt anv�nts att b�ra vatten i, hittat i Sk�ne:

http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=74160

Skuldresk�l ornerat med linjeteknik, hittat i Sk�ne:

http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=226351

Konhalsb�gare, fina intryckta m�nster, hittat i Sk�ne:

http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=226354

�

K�llor och litteraturtips:

Lindahl, A. Olausson, D och Carlie, A 2002: Keramik i Sydsverige, en handbok f�r arkeologer

Burenhult, G 1991: Akeologi i Sverige del 1, f�ngstfolk och herdar.

S�k sj�lv bland historiska museets bilder: http://mis.historiska.se/mis/sok/sok.asp

�

F�r samtliga fotogafier i artikeln�g�ller: � SHM. Statens historiska museer

�

Keramikkurser 2010

Wed, 18 Nov 2009 22:02:12 GMT

H�r hittar du keramikkurser som h�lls av medlemmar p� Keramik iFokus.

Du som �r medlem i forumet kan �ven under v�ren 2010 skriva och ber�tta om din egen kurs.

Du m�ste skriva i den h�r tr�den. H�ll informationen kortfattad. Du f�r l�nka till din hemsida d�r du lagt ut en mer detaljerad information.

Det �r viktigt att du anger var i landet kursen h�lls, t ex Drejkurs i Malm�.

Kurser som inte l�ngre �r aktuella tas bort.

Kursen presenteras i kommentar #

�

Faringe utanf�r Uppsala� #13
G�teborg - V�vra keramik, tre mil norr om Gbg� #5
Leksands folkh�gskola (digitalfoto f�r keramiker) #15
Roslagen� #12
S�dert�lje - Torek�llberget� #8 #9
Tors�s - mellan Kalmar och Karlskrona #17
Ullfors bruk mellan Uppsala och G�vle� #7
Visby #6
�rj�ng - Kyrkeruds Estetiska Folkh�gskola� #10

R�kbr�nt med salt och koppar

Sat, 31 Oct 2009 16:53:19 GMT

Om du har ett oljefat, och ved eller s�gsp�n eller tidningspapper att elda med, d� kan du g�ra en r�kbr�nning med din keramik. S�tter du till koppar och kanske kobolt i n�gon form, och dessutom salt, d� kan du �stadkomma en sorts l�gsaltbr�nning.

Vedeldade tekniker �r speciella. Vare sej man br�nner till v�ldigt h�ga temperaturer eller v�ldigt l�ga, s� kan man utnyttja elden till att l�mna personliga sp�r p� keramiska ytor.

Det vi ska visa i den h�r artikeln �r ett enkelt s�tt att f� vedeldade effekter. Det kan varieras i det o�ndliga - med eller utan salt, med eller utan koppar/kobolt/j�rn, med olika br�nnbara material... Det �r bara att testa vidare!

Material

Det f�rsta du beh�ver �r skr�jbr�nd keramik. Det kan vara vad som helst, men slutresultatet har begr�nsade anv�ndningsomr�den, s� t�nk hellre skulptur �n bruksgods.

Skr�jad keramik. Vit lera tycker jag ger vackrast bakgrund f�r effekterna.

Man kan preparera keramiken p� olika s�tt, t.ex genom att maskera partier med lera eller plattsmet eller linda koppartr�d runt.

Det beh�vs ett oljefat med lufth�l ner mot botten. Ju mer lufth�l, desto mer oxiderade effekter i br�nningen.

Det beh�vs n�got br�nnbart material. Den h�r g�ngen anv�nde vi ved, s�gsp�n och tidningspapper. Man kan ocks� anv�nda t�ng, grillkol, insaltad halm, gl�ttade veckotidningar, torra h�stl�v... eller vad som helst annat som brinner.

Ju h�gre energiv�rde desto mer roliga effekter. Eldar man bara med tidningspapper f�r man lite r�keffekter. G�r man en br�nning med gasol i n�gra timmar kan det h�nda dramat�ska saker.

F�r att f� mer f�rger �n bara de svart/vit/gr� effekter man f�r fr�n r�kbr�nning kan man anv�nda metalloxider.

Vi anv�nde oss av koppar- och koboltkarbonat. Man kan anv�nda andra former av pigmenten - som kopparsulfat t.ex - eller helt andra metaller, som j�rn eller mangan. T�nk p� att en del pigment �r giftiga, �nnu mer s� som salter...

Vi str�sslade ocks� en hel del koksalt �ver alltihop. Salt f�rgasas inte vid s� l�ga temperaturer, men bidrar till att ta fram f�rger, s�rskilt fr�n koppar.

�

R�tt mycket salt str�sslas �ver sp�n och tidningspapper.

Br�nning

Vi byggde upp med ved i botten, indr�nkt med t�ndv�tska. Sen la vi tidningar som skydd fr�n t�ndv�tskan innan vi staplade keramiken.

De ytor som ska vara framsida, om det finns en s�dan, l�ggs ner�t mot veden.

Mellan varje lager keramik varvade vi med s�gsp�n, s�nderrivna tidningar, salt och koppar. Koboltkarbonaten tillsatte vi n�stan sist. Den str�sslade vi �ver sp�n och alltihop f�r att undvika stora bl� partier p� godset.

Kobolt str�sslas �ver hela bygget.

�verst la vi lite vedklabbar igen. Och s� t�nde vi.

Tunnan f�r st� och brinna utan lock. Vi ville ha s� oxiderat som m�jligt, eftersom vi b�da gillar n�r det blir mycket vita partier p� det f�rdiga godset.

Sen �r det bara v�ntetid tills elden brunnit ner.

Bonusbild p� de vackra bl�gr�na l�gorna.

Egentligen kan man v�nta till n�sta dag med att t�mma tunnan, bara man har n�gonstans att l�mna den. Men Ulla och jag �r ot�liga b�da tv�, s� n�r det brunnit till gl�d tog vi rakut�nger och fiskade upp v�ra alster.

�

Det �r inte alltid det g�r v�gen... Det �r mycket som spelar in. Men v�r erfarenhet �r att det som ligger n�rmast den heta veden blir b�st. S� blev det nu ocks� - de saker som l�g i �vre lagret blev gr� och ganska trista.

�

I undre lagret d�remot h�nde saker! R�da och gr�na effekter fr�n kopparn, lite bl� och lila skiftningar fr�n kobolten, svart och gr�tt och vitt om vartannat fr�n elden. S� h�r olika kan det bli.

Mindre lyckade alster...

�

Fram- och baksida p� Ullas vas, som f�tt teckning av en vedklabb

Fram- och baksida p� Lenas urna

Kopparoxiden fick vita glorior.�� Gl�ttade miniatyrer.

�

Sv�rare �n s� �r det inte att �stadkomma enkelt vedeldat gods.

Lycka till!
Ulla och Lena

Sakernas tillst�nd

Thu, 03 Sep 2009 23:34:48 GMT

Vi log oss igenom en utst�llning i f�rra veckan, Ulla och jag. Det var Kulturhusets tredelade unders�kning av l�get inom svenskt konsthantverk, Sakernas tillst�nd. Vi garanterar att den som g�r och ser den kommer ut med mungiporna uppe vid �gonvr�rna!

Utst�llningen i Stockholms kulturhus har tre delar: S�g inget, jag tror jag f�rst�r, med nuvarande och tidigare studenter fr�n HDK, Sakernas tillst�nd 1989-2009, med ett urval framg�ngsrika konsthantverkare som gjort v�sen av sej (p� ett mycket positivt s�tt!), och Bilden av ett hem, uppenbarligen hemma hos n�gon som �r helgalen och genomlycklig.

�

Om jag ska lista gemensamma n�mnare f�r konsthantverkarna i samlingen s� hittar jag f�ljande:

Ingen h�ller sig till materialets begr�nsningar

Sofia Bj�rkman, foto Sofia Bj�rkman

�

Alla verkar arbeta med enorm leklust, �ven n�r de tillverkar makabra eller perversa tingestar

Maria Boij: It was all a big mistake, 2009. Fotograf: Maria Boij

�

Flera examensarbeten som inte blivit godk�nda eller f�tt stora fr�getecken

Anders Jacobsen, Platsbyggd installation, foto Kulturhuset

�

Mitt upp i det mest allvarsamma arbete dyker det upp leksaker fr�n barndomen, loppisfynd eller vilket material som konstn�ren r�kar f� i h�nderna

Anna Sjons Nilsson: R�nnb�rskristall, 1993. Foto: Olle Norling

�

Man fattar inte alltid vad det �r man tittar p�

Zandra Ahl, Utan titel, 2005, foto Zandra Ahl

�

Jag log som allra mest intensivt n�r jag gick omkring bland Sakernas tillst�nd 1989-2009. Det �r en retrospektiv �ver starkt extravert konsthantverk. D�r ser man bl.a Per B Sundbergs fabulaglas, Zandra Ahls p�rlsmyckade vaser, och radikalsl�jdaren Anders Jakobsens underk�nda examensarbete, en installation som inkluderar diverse m�bler och m�beldelar, vild�gd gungh�st, och k�ksredskapslampa.

�

Ulrica Hydman-Vallien: Boet. Foto Rolf Lind

�

Anders Ljungberg: Centaur, 2008. Fotograf: H�kansson/Mannberg

�

Trivdes b�st gjorde jag i Bilden av ett hem. G�r man l�ngst in i lokalen kommer man till ett mysrum, med rosa orientaliska mattor �ver b�nkarna och chockrosa v�ggar. D�r kan man se en virkad planritning, ett avhugget flickhuvud, en sovande hund (hoppas vi) mm. Jag f�rst�r fortfarande inte hur jag kunde trivas s� bra omgiven av s� mycket makabra skulpturer som det var d�r!

Inne p� Bilden av ett hem finns ocks� en p�g�ende fest, med g�ster som uppenbarligen partat s� h�rt att de beh�ver ta en paus mitt i kalaset. Ett dukat bord med kullv�lta stolar, nerst�nkt duk, rokokournor och sammetssch�slong, som om Alice g�star hattmakaren i Sodom i st�llet f�r i underlandet.

�

Tyv�rr fanns ingen bild fr�n vare sej rosa rummet eller sj�slaget. Men h�r kommer lite bilder som kanske kan ge er en aning om vad utst�llningen utstr�lade:

Karin Gustavsson: The heat is on, 2004. Fotograf: Karin Gustavsson

�

Anna B�rnskog: Gryning, 2006, Foto Anna B�rnskog

�

�sa Lockner: Crown jewels 4, 2009. Fotograf: Mats H�kanson

�

Torleif Johansen: Sakrament, 2009 Foto Kennet Williamsson

�

Jimmy Stambrandt: Lowrider

�

Utst�llningen p�g�r t.o.m 13/9!

L�psedelsbilden f�rest�ller Lotta Bj�rns Borrmaskin - sladdar, fr�n 2008.

Fr�n sten till glas

Thu, 09 Jul 2009 16:56:09 GMT

Jag undrar om de f�rsta m�nniskor som r�kade tillverka glas trodde att de gjort �delstenar? I s� fall var de inte s� l�ngt fr�n sanningen. Glas och �delstenar, eller �verhuvudtaget kristallina mineral, inneh�ller ofta ungef�r samma best�ndsdelar.

Fasta material �r antingen kristallina eller amorfa. Atomer, molekyler eller joner i kristallina material �terupprepar ett och samma m�nster i det o�ndliga, som fraktaler. I amorfa material ligger de huller om buller.

En av paradoxerna med glas �r att det h�rmar utseendet av naturens kristaller medans det sj�lvt �r amorft. Likadant med glasyrer (undantaget kristallglasyrer).

Precis som med obsidian - naturligt glas som bildats vid vulkanutbrott - s� h�nger glasets transparens p� att det kyls s� fort att det inte hinner kristalliseras.

Men glaset �r allts� sl�kt med �delstenar, b�de till utseende och kemisk sammans�ttning. Titta p� bilden h�r.

Ametist, kvarts med f�rg av j�rn

Ametist best�r av kvarts. Liksom citrin, rosenkvarts och r�kkvarts. Rubiner och safirer best�r av aluminiumoxid (korund). F�r den som anv�nder aluminium som ett mattningsmedel i glasyrer, och bara hanterar det som ett vitt pulver, �r det r�tt sv�rt att begripa att det kan bli en kristallklar gnistrande sten.

Safir, aluminiumoxid som f�tt f�rg av titan och j�rn

�

Ordet kristall kommer fr�n det grekiska ordet krystallos, som betyder is. De gamla grekerna trodde att bergskristall var vatten som frusits s� h�rt att det inte kunde sm�lta. Och n�r man tittar p� hur bergskristaller vuxit fram kan det vara sv�rt att tro att det inte �r is.

Gissa sj�lva, vilken bild som f�rest�ller is, och vilken kristall!

�

N�r jag f�rsta g�ngen fick l�ra mig att man kan mala ner sten och f�rvandla det till glasyr tyckte jag det var lika obegripligt. Jag tyckte sten var ett av de mest stabila material jag kunde t�nka mig. Hur sm�lter man det i en vanlig keramikugn? Men titta p� vanlig granit. D�r syns tydligt kvarts (vitt), f�ltspat (r�tt) och glimmer, aluminiumsilikat (svart). Lite flussmedel p� det, s� har man en glasyr.

Granit

�

F�ltspater och f�ltspatoider av olika slag finns �verallt. Oftast ser de v�l ut som sten, men m�nga bildar vackra kristaller, som g�r att anv�nda som �delstenar. Titta p� clintoniten h�r. Jag skulle k�nna mig som ett monster om jag malde ner de h�r vackra kristallerna till glasyrmaterial.

Clintonit,�Ca(Mg, Al)3(Al3Si)O10(OH)2

�

Eller jade, ocks� en f�ltspatoid, med olika stark gr�nhet beroende p� j�rnhalt.

Obearbetad jade, samlingsnamn p� flera mineral med liknande utseende

�

�delstenar och bergarter har ocks� samma "pigment" som vi anv�nder i v�ra glasyrer. Men tittar man p� vilka pigment som ger vilken f�rg �r det inte alltid det st�mmer �verens.

Att j�rn kan ge alla m�jliga f�rger, fr�n gul citrin via bl�gr�n akvamarin till djuplila ametist, det kan man f�rst�. Likas� att det �r krom som ger beryllmineralet smaragd den gr�na f�rgen.

Mer otippat k�nns det att korunden rubin ocks� �r inf�rgad med krom. (�ven om krom f�r oss kan ge en del rosa f�rger, s�rskilt i kombination med tenn.) Och att mangan i beryll kan ge intensiv r�d f�rg.

Rubin, aluminiumoxid med krom

�

Avslutar med lite bilder!

�

Mj�lkkvarts, kvarts med inneslutningar av gas eller v�tska

�

Talk, magnesiumsilikat

�

Spodumen, litiumaluminiuminosilikat (LiAl(SiO3)2).

�

Labradorit , f�ltspat (Ca,Na)(Al,Si)4O8

�

Jadeit, NaAlSi2O6

�

Mossagat, en sorts kalcedon, dvs kryptokristallin kvarts.

�

Kristall av bly.

�

Dolomit CaMg(CO3)2

�

Nefelin NaAlSiO2

�

Petalit LiAlSi4O10

�

Smithsonit, zinkkarbonat

�

Rutil, titandioxid "f�rorenat" av j�rn

�

Vanadinit, Pb5(VO4)3Cl

�

Svavelkristaller

Hematit, Fe2O3, i hundra g�ngers f�rstoring

�

P� den sista bilden ser ni den kristall�som �verraskade mig allra mest. N�gon som vill gissa vilket mineral det �r? Inget pris till vinnaren, bara �ran!

I kommentar #13 h�r nedanf�r lyckas Rozzy gissa r�tt svar!

�

Bilder och information fr�n Naturhistoriska riksmus�ets utst�llning "Skatter fr�n jordens inre" och fr�n engelskspr�kiga Wikipedia 10/7 2009.

Vid pennan Lena, bakom mobilkameran Ulla och Lena, eller foton fr�n Wikipedia.

Lottap�stationen i fokus

Thu, 18 Jun 2009 16:58:07 GMT

Vi s�ger v�lkommen till Lise-Lotte B�rstr�m Panaritis, b�ttre k�nd f�r oss som Lotta p� stationen!

�

Hur l�nge har du h�llit p� med keramik?

Jag har h�llit p� med keramik sedan jag var 18 �r och gick i gymnasiet i Helsingborg. Hade tv� bra bildl�rare, Bo Nordb�ck och Margareta Erwald. Margareta �r keramiker idag i V�ster�strakten. De uppmuntrade och st�ttade mig enormt.

N�r jag var 20 kom jag in p� en keramiskt f�rberedande kurs som Konstfack hade p� R�nnowska skolan i Helsingborg, och d�r tr�ffade jag en massa likasinnade. D�r satt vi och drejade, kavlade, ringlade, gjorde egna glasyrer, och br�nde i en gasugn,�fr�n 7.30 -17.00 varje dag i ett halv�r.

Vad var det�som fick dig att b�rja?

Har �nda sedan jag var liten tyckt om att rita och m�la.�F�rsta leran var bl�lera jag hittade i tr�dg�rden.

�

N�gra ord som beskriver dig sj�lv!

Jag �r nog en s�dan som aldrig ger upp, utan k�mpar p�, och sedan g�r jag saker f�r min egen skull. Men visst, det �r kul att s�lja, och att folk tycker om vad man g�r.

�

�r keramiken hobby eller jobb f�r dig? Var h�ller du till, egen verkstad eller annat?

Det �r nog b�de och. Jag har ju Lotta p� Stationen Galleri & Butik i Brom�lla, och d�r har jag en keramikverkstad d�r jag g�r keramik och har drop-in f�r mina kunder. Det �r kul att l�ra ut vad man kan och hj�lpa andra att komma ig�ng!

Det �r tredje �ret och nu verkar det ta fart. Folk kommer fr�n Lund och Malm� f�r att g�ra keramik eftersom jag har drop-in, som verkar passa dagens m�nniskor. Att inte beh�va g� en hel kurs utan prova p� n�gra timmar, och se om det �r n�got f�r dom.

Det �r v�ldigt positivt, man tr�ffar folk fr�n n�r och fj�rran. Jag har en liten pension i botten, och sambo, och s� bor jag h�r, s� n�gon hyra har jag inte direkt. Jag kan h�lla p� som jag g�r! Men lite vinst �r alltid roligt.

�

�r du med i n�got kollektiv?

N�h jag k�r sj�lv!

�

Var�f�r du din inspiration ifr�n?

Jag f�r inspiration av er p� iFokus keramik, mina elever, av att g� p� utst�llningar, av�kunder, tidningar mm.

�

Vilka �r dina�f�rebilder?

Claes Thell som �r en hejare p� drejning och glasyrer. Lena Linderholm, hennes livsgl�dje som �terspeglar sig i hennes konst och design. Eva Jansson, keramiker i Brom�lla. Mina f�r�ldrar Lennart och Inga-Britta B�rstr�m som allltid st�ttade mig. Min tant konstn�rinnan�M�rta Johansson i�G�teborg som l�rde mig mycket�b�de om smycken, keramik och konst.

Vad �r det roligaste med keramiken?

Att arbeta med den och att det aldrig tar slut -�man vill h�lla p� hela tiden! Fast jag varvar med m�leri ocks�. Det �r roligt med b�da och jag kan inte sluta med n�got av det.

N�got du "brinner" f�r?

Just nu brinner jag f�r vikingakeramik som jag ringlar eller kavlar och har oxider utanp� och glasyr inuti.

�

�r det n�gon del av arbetet som du inte gillar?

St�da, men ibland m�ste man!

�

Jobbar du med lergods, stengods eller porslinslera?

Stengodslera f�r det mesta, men just nu porslinslera, ska bli sp�nnande att se n�r det �r br�nt. Det �r v�ldigt smidig att jobba med. Terrakotta g�r �t till min vikingakeramik.

�

Vilka br�nningsmetoder anv�nder du?

Har en elektrisk ugn som �r l�tt att st�lla in.

Elugn i all �ra, m�nga som "bara" br�nner i elugn dr�mmer om andra br�nningar. G�r du?

Jag funderar starkt p� att prova raku. Har ju en expert som st�ller ut i galleriet M�rta Ral�us och henne kan man kanske f� lite r�d av.

�

Vad tycker du b�st om med keramiken - form, glasyr, dekor....?

Jag gillar nog mest formandet, skulpterandet. Glasyr och dekor kommer i andra hand. Jag drejar inte s� mycket utom n�r jag visar elever hur man g�r.

Men med drejade f�rem�l tycker jag glasyren �r viktigare och kommer fram b�ttre. Jag anv�nder amerikanska glasyrer fr�n Art4fun som �r j�ttebra, de rinner inte. De kan rekommenderas.

�

Om du skulle ge ett�enda gott r�d till en nyb�rjare, vilket skulle det vara?

Se och l�r. Och att aldrig ge upp, om det �r n�got man verkligen brinner f�r. Man har ju bara ett liv och d� m�ste man ge sig sj�lv chansen!

G�r man s�nt man m�r bra av kan man leva i harmoni med sig sj�lv.

�

Ber�tta ett starkt minne!

Det var nog n�r vi med Claes Thell var och h�lsade p� �ke Holm i hans verkstad i H�gan�s. Han var r�tt f�ordig men att se hans skulpturer i verkligheten - wow!

Margareta Erwald �r ocks� en person som jag s�g upp till. Dels var hon min l�rare, och sedan delade vi verkstad. Hon var en fena p� drejning, hon drejade kastruller, tekannor, superfina!

�

Hur kan en arbetsdag i verkstaden se ut?

Ja det �r olika. Jag jobbar ju, och sedan kommer det kunder. Ibland k�per de en tv�l, ibland vill de sitta och skulptera. Det �r lite olika beroende p� vad som h�nder, men det �r roligt f�r ingen dag �r den andre lik.

�

Hur g�r du f�r att utvecklas?

H�ller �gon och �ron �ppna! �r med i Fornf�reningen Gudahagen och st�r d�r och s�ljer keramik i vikingastuk.�I �r blir 19-20/9. Det har �ppnat upp nya id�er i mitt stackars huvud.

�

Vad har du f�r planer f�r framtiden?

Det �r att mitt galleri & butik och min keramikverksamhet ska g� b�ttre, f�r �n s� l�nge �r det ingen st�rre vinst.

Framtidsdr�mmar?

Ja, kunna leva p� mitt f�retag! Och att �ka iv�g till Toscana och Florens och Rom och berika min sj�l d�r.

Jag tycker ocks� det skulle vara roligt om andra keramiker ville st�lla ut hos mig.

Den 26/6-4/7 har jag 4 v�nner i atelj�n:

Britt-Marie Carlsson, Trelleborg, keramik
Britt-Marie Aulin Tonning, Boken�s Konsthall, m�leri, keramik
M�rta Ral�us, Trelleborg, rakukeramik
Eva Sand, Malm�, designstickade tr�jor

S� det blir nog fint, de �r rutinerade alla.

Men andra �r ocks� v�lkomna.

N�gra avslutande ord?

"Om inte konstn�ren st�rtar sig i sitt verk s�som Curtius st�rtade sig i avgrunden, och om han inte arbetar i denna krater som en gruvarbetare �ver vilken jorden st�rtat samman, om han ger sig till att betrakta sv�righeterna ist�llet f�r att s�ka �vervinna dem en efter en, d� m�ste han bli vittne till sin egen talangs sj�lvmord."

Citat av Ivan Oljelund.

Det st�r p� ett grafiskt blad jag f�tt av min l�rare i m�leri�Anna-lisa Markby p� Sofierog�rd i Helsingborg. En underbar konstn�r. Min stora f�rebild inom m�leri.

�

Stort tack, Lotta, f�r att du st�llde upp och fick fokus p� dig! All lycka i framtiden!

Ny h�r p� iFokus?

Fri, 08 May 2009 21:01:47 GMT

Har du nyss blivit medlem p� iFokus? D� har du f�tt tillg�ng till flera funktioner. Om du vill ha lite hj�lp att navigera runt p� iFokus kan du l�sa den h�r artikeln.

�r du ny medlem p� Keramik iFokus? Funderar du p� att bli medlem? F�rst och fr�mst:

V�lkommen hit!

Den h�r artikeln beskriver vilka f�rdelar som finns med medlemskap, och l�nkar till utf�rligare beskrivningar av hur iFokus fungerar.

Som medlem f�r du tillg�ng till en personlig sajt, som du hittar i h�gerspalten. Om du klickar dig dit, aktiverar du den. Nu kan andra medlemmar p� iFokus kontakta dig! Klickar du p� �ndra personlig beskrivning s� kan du l�gga in en beskrivning av dig sj�lv, eller en liten h�lsning till alla som tittar in p� din sida.

H�r har du ocks� ett fotoalbum och en blogg d�r du kan samla bilder eller skriva dagbok. N�r din sida �r aktiverad f�r andra medlemmar tillg�ng till din g�stbok, s� de kan skicka en h�lsning.

P� din sida finns ocks� en intern e-post under rubriken Kontakta mig. Den kan anv�ndas f�r att n� dig privat, och du kan skicka privata meddelanden till andra genom att g� in p� deras privata sajter och klicka Kontakta mig.

Andra medlemmars privata sajter hittar man l�ttast genom att klicka p� n�gons avatar.

Bra att veta: Du best�mmer�sj�lv vem som kan se din personliga sajt. Det kan vara allt fr�n bara du sj�lv, bara dina favoriter p� iFokus (Dina v�nner) eller alla som vill.

Skriva inl�gg, starta tr�dar

Du kan skriva kommentarer till b�de foruminl�gg och artiklar. (S�vida de inte �r l�sta). Under artiklar och l�ngst ner i tr�dar finns en ruta d�r du kan kommentara, och trycka Skicka kommentar. Du kan redigera ditt inl�gg inom en timme. Efter det kan du be om hj�lp fr�n sajtv�rd eller medarbetare om du beh�ver redigera.

F�r att starta en ny tr�d, anv�nder du knappen Skriv inl�gg. D� best�mmer du rubrik p� tr�den, och v�ljer vilken forumgrupp den ska ligga i. Innan du startar ny tr�d kan du anv�nda s�kfunktionen f�r att se om det redan finns en liknande tr�d. Tryck p� S�k p� sajten och skriv in ett eller flera s�kord.

F�r dig som bara vill l�sa...

...kan det �nd� l�na sig att bli medlem p� iFokus:

Du f�r �versikt �ver vilka tr�dar du l�st och inte l�st.
Du kan klicka ner till ol�sta inl�gg i en l�ng tr�d.
Du kan bokm�rka intressanta tr�dar.
Du f�r fotoalbum och blogg som du kan h�lla helt privat, eller visa n�gra f� utvalda.
Du f�r intern e-post f�r iFokus' medlemmar.
Du kan vara anonym. (Den som avsl�jar annan medlems identitet blir avst�ngd.)

�

Betalfunktioner

Det finns tv� tillk�pstj�nster p� iFokus, iFokus plus och iFokus minus. K�per du iFokus plus f�r du ett st�rre fotoalbum, st�rre avatar, st�rre inkorg mm. K�per du iFokus minus slipper du reklam. I dagsl�get kan man inte prenumerera p� tj�nsterna, utan n�r de tar slut f�r du sj�lv f�rl�nga sj�lv!

Har du n�gra problem p� iFokus?

Det finns m�nga som kan hj�lpa dig. Du kan s�ka svar och st�lla fr�gor p� Support iFokus. Det finns Hur-man-g�r-filmer. Och p� varje sajt finns en sajtv�rd och ev. medarbetare som kan hj�lpa till.

Sajtens v�rd och medarbetare (moderatorerna) hittar du under rubriken Om sajten, under headern p� sidan.

Hos oss p� keramiksajten!

V�ra medlemmar kan om de vill bli medlemmar i kreativitetsgruppen. Det �r lite f�rpliktigande, men mest v�ldigt roligt! L�s mer h�r!

V�lkommen till Keramik iFokus!

Hur fungerar ifokus? (instruktionsfilmer)

Fri, 24 Apr 2009 21:51:08 GMT

Niklas har gjort en serie filmer som handlar om ifokus. Hur blir man medlem? Hur l�gger man till medlemmar till sin Mina v�nner-lista? Hur infogar man en l�nk i sitt inl�gg? Klicka p� l�nkarna och titta p� filmen s� f�r du svar.

H�r �r n�gra av ifokusfilmerna samlade p� ett st�lle.

Bli medlem p� iFokus:
http://www.youtube.com/watch?v=E6DTiQEmRp0

Funktioner i inl�gg p� iFokus:
http://www.youtube.com/watch?v=4kf1eXCr02w

Medlemsf�rm�ner p� iFokus:
http://www.youtube.com/watch?v=0x7ObMLoYG4

L�gg till favoritsajter p� iFokus:
http://www.youtube.com/watch?v=uYjr18cSVZs

L�gg till medlemmar p� din v�nner-lista p� iFokus:
http://www.youtube.com/watch?v=1NmhxhU3KEo

Infoga l�nk i inl�gg p� iFokus:
http://www.youtube.com/watch?v=kmHu4BRDX2k

iFokus Minus iFokus:
http://www.youtube.com/watch?v=D8O1ocTTZWQ

Inneh�ll i Plus-tj�nsten p� iFokus:
http://www.youtube.com/watch?v=pmNLmtd5c3I

Infoga film i inl�gg p� iFokus:
http://www.youtube.com/watch?v=AfyUYeTp9hY

Skapa unders�kning p� iFokus:�
http://www.youtube.com/watch?v=dBf_pRCl6tM

Skapa autosignatur p� iFokus:�
http://www.youtube.com/watch?v=mub-ME97hmk

Cordula Morich

Fri, 10 Apr 2009 18:06:54 GMT

I ett nerlagd bruk i Dalsland kan man hitta?.... en �sttysk keramiker p� v�g till Korea!

Hur l�nge har du h�llit p� med keramik?

Hmmm... Sedan jag var 17 �r, nu �r jag 55, d� f�r du sj�lv r�kna (r�kna r�kna 55-17 = 38 �r! )

�

Vad var det som fick dig att b�rja med keramik?

Jag visste att jag ville ha ett konstn�rligt yrke men inte riktigt vilket, funderade lite p� grafik eller m�leri, men fick genom mina f�r�ldrar bes�ka en keramiker och blev sedan l�rling p� samma st�lle i 3 �r. Mina f�r�ldrar var sk�despelare och scenograf, s� de var vana vid att inte ha pengar och protesterade inte n�r jag ville bli keramiker . Efter l�rlingperioden �kte jag runt och jobbade kortare perioder i olika verkst�der i DDR och sedan � �r i Krakow i Polen.

�

Hur hamnade du i Sverige?

Kom hit egentligen bara f�r att vi ville g�ra n�got nytt. Vi hade det v�ldigt bra i Tyskland, bode S� trevligt i ett helt underbart gammalt hus, byggd 1565... men efter murens fall f�ll ju liksom ekonomin i �st ihop och vi s�lde ingenting, varken jag eller min man som �r korgmakare. Samtidigt flyttade barnen hemifr�n och det var dags att g�ra n�got nytt. Vi hade varit p� semester i Dalsland och de som vi hyrt stugan av ber�ttade att som tysk �r det m�ligt att k�pa hus i Sverige och vi b�rjade titta p� hus och utan att egentligen ha planerat det hade vi 3 m�nader senare k�pt ett hus� Det var 1997. F�r att l�ra mig spr�ket och f� sociala kontakter gick jag en period p� Kyrkeruds folkh�gskola i �rj�ng och 2003 hittade jag till kooperativet Not Quite som d� hade b�rjat bygga verkst�der, utst�llningslokaler mm i ett nerlagt bruk i Fengersfors.

N�gra ord som beskriver dig

Nyfiken p� naturens struktur.

Arbetar ofta intuitivt, spontant, s�tter ig�ng att arbeta utan att ha en f�rdig plan f�r vad slutresultatet ska bli.

�

Vad inspirerar dig?

�r mycket utomhus och naturen �r min fr�msta inspiration och drivkraft, tillsammans med n�gon tro....f�rst�r du hur jag menar.? det finns s� mycket sk�nhet och logik i naturen att det m�ste finnas en skapare...

Jobbar du med lergods eller stengods? Och hur br�nner du?

Det mesta rakubr�nner jag. Jag rakubr�nner f�r att det inte blir s� "rent"/sterilt utan det blir mer sp�r p� ytorna j�mf�rt med elugn.

G�r �ven brukskeramik som jag br�nner i elugn till 1180 grader, till detta anv�nder jag en stengodslera jag sj�lv blandar och dekorerar med engober. Har vald den l�ga br�nntemperatur dels f�r att f� de f�rger jag �nsker dels f�r att spara energi.

Egentligen skulle jag vilja bort fr�n rakubr�nnandet, har h�llit p� s� mycket med det. Hoppas bygga en vedeldat ugn f�r stengods/porslin.

�r intresserad av vedbr�nt porslin, har inte gjort s� mycket �n. Jag tycker om att jobba med porslin men vill inte ha det s� vitt, vill ha transparensen och sp�r efter flammor p� ytan.

Har h�rt att du st�lld ut i Korea ifjol, hur gick det till?

JAAA� och jag skall dit igen, jag resar om 10 dagar! och skal vara i Korea en hel m�nad.

Det �r en stad mitt i Korea som heter Mungeoung d�r de har en �rlig tesk�lsfestival! Man kommer dit genom att bli bjuden. Fr�ga mig inte hur de hittade mig, f�r det vet jag inte, kanske �r det n�gon i Tyskland d�r jag st�lld ut som tipsat?

�

Men hur har du r�d att �ka till Korea en hel m�nad?

Jag har inte r�d, jag f�r allt betald, det ing�r n�r man blir bjuden annars hade det inte g�tt, denh�r tiden p� �ret �r ju allra s�mst ekonomiskt, har bara s�ld n�gra enstaka saker sedan jul..

Keramiken har en helt annan status i Korea. De har ju en flera tusen �r l�ng tradition med porslin, celadonglasyrer mm. Tesk�lar kan s�ljas f�r stora summor, ibland �ver 100 000 kr f�r en tesk�l. Keramikerna i Korea drejar massor med tesk�lar, 1000-tals och fort drejar de, utifr�n n�gons sorts teori om att man inte f�r vara medveten utan mer "l�ta dom komma". Att vara keramiker �r en sorts passion. Sen br�nner man tesk�larna i anagamaugnar och n�r man t�mmer ugnen d� h�nder det att man hittar n�gon enstaka sk�l som blivit extraordin�r, n�got ut�ver det vanliga, n�stan guddomlig, det er denna som kan kosta stora summor. Resten av sk�larna har ett l�gre pris.

�

Har du st�lld ut i fler l�nder?

Sverige, Korea, Finland, Holland, Polen, Norge och Tyskland

Har du n�gra f�rebilder?

Ernst Haeckel, en biolog och tecknare som levde runt 1900, tecknade naturens konstformer�mycket detaljerat, n�stan fotografiskt.

Gillar �ven Hundertwasser och Gustaf Klint

En keramiker jag tycker mycket om �r Ute Grossman fr�n Dresden som jobbar med raku m�lat med starka f�rger... p�minner lite om Hundertwasser.

�

Vad �r det roligaste med keramiken?

Materialet! -att k�nna materialet n�r man drejar... det �r sinnligt, f�ljsamt och g�r allt man vill� ja jag trivs verkligen med lera. Man kan g�ra n�stan allt dreja, bygga, sk�ra, b�ja, klistra p�...

�

�r det n�gon del av arbetet du inte gillar?

Beskicka brukskeramik!

Ta r�tt p� �tervinningsleran kan ocks� vara lite m�dosamt.

Vad g�r du f�r att utvecklas?

Ibland g�r jag n�n kurs. Tycker om Kristin Andreassen i Karlstad som kursledare, s� ibland om det finns m�jlighet g�r jag kurs f�r henne.

Tittar mycket p� bilder, b�de i keramikb�cker, tidsskrifter, biologib�cker m.m. Brukar n�stan alldrig l�sa i b�ckerna och tidsskrifterna utan tittar bara p� bilder.

�

Om du skulle ge ett gott r�d till en nyb�rjare?

V�ga g�ra fula saker! Om det f�r bli fult s� slappnar man av mer.

Lek!

Var nyfiken!

�

Har du n�gra framtidsdr�mmar?

Inte som jag �r medveten om riktigt. �r mer i nuet.

-vill f�rst�s f�rst� mer om livets strukturer och princip....

�

Lycka till och ha det riktigt bra i Korea!

Medlem i fokus - josefinfriberg

Mon, 30 Mar 2009 20:28:07 GMT

Dags att presentera en ny medlem i fokus, josefinfriberg. Josefin har �n s� l�nge keramiken som hobby men hoppas att s� sm�ningom kunna arbeta med den p� heltid.

Hur l�nge har du h�llit p� med keramik?

Det beror lite p� hur man ser det... Jag har alltid velat dreja, s� l�nge jag kan minnas. En sommar f�r l�nge l�nge sedan, jag kanske var 10 �r, byggde jag och mina v�nner, Julia och Jon och min syster Jessika, en drejskiva av en separator (den anv�ndes f�rr i tiden f�r att separera gr�dden fr�n mj�lken). Vi hade dagen innan h�mtat hem en massa bl�lera av b�sta sort fr�n en intilliggande sj�, s� nu skulle det drejas. En vevade och en drejade, och s� turades vi om. Trots den otroliga lerv�lling som jag antar att vi l�mnade efter oss s� var v�ra f�r�ldrar ganska n�jda med v�r uppfinningsrikedom och l�t oss d�rf�r h�llas. Vad oss sj�lva betr�ffade s� hade vi nog s�llan haft s� roligt. N�r kv�llen kom var vi oerh�rt stolta �ver de fantastiska f�rem�l vi skapat. Efter denna endagskurs i drejning skulle det tyv�rr dr�ja m�nga �r innan jag tog upp tr�den igen, n�rmare best�mt h�sten 2007 i Santa Barbara Kalifornien, ungef�r 22 �r senare.

Vad var det som fick dig att b�rja?

Jag har som sagt alltid haft en inneboende dr�m att f� dreja, men hemma i Sverige har jag varit alltf�r upptagen med utbildning, och senare en avhandling i molekyl�rbiologi, f�r att ha tid eller ork f�r n�got annat. N�r jag och familjen, 2007, flyttade till Kalifornien s� fick jag �ntligen chansen att prova p�. Jag fick upp �gonen f�r n�gra kermikkurser som drivs via Santa Barbara City College (SBCC), inom ett program som kallas Adult Education (Adult Ed). Tanken med detta program �r att f�ra ut kunskap, i allt fr�n dataprogrammering till akvarellm�lning, till allm�nheten f�r en billig penning. Utan dessa keramikkurser (och min nyfunna v�n Marl�ne) hade jag nog haft v�ldigt sv�rt att k�nna mig hemma i USA.

N�gra ord som beskriver dig sj�lv.

Positiv, nyfiken och envis. Jag �lskar att l�ra mig nya saker!

�r keramiken hobby eller jobb f�r dig?

Just nu en hobby, men jag hoppas att jag kan utvecklas, och keramiken med mig s� att den i framtiden kan bli mitt jobb. Det k�nns som om jag hittat mitt innersta v�sen, som om allting fallit p� plats. B�de mitt tekniska intresse, f�r material, funktion och kemiska processer, tillsammans med probleml�sning och vidareutveckling hittar jag inom keramiken, d�r jag dessutom f�r anv�nda min kreativitet. Det k�nns helt enkelt som om jag hittat hem.

Var h�ller du till? Egen verkstad eller annat?

Jag har, som jag tidigare n�mnt, hittat ett underbart forum f�r detta konsthantverk. Jag bor allts� f�r tillf�llet med familjen i Santa Barbara, Kalifornien, USA. Vi �kte hit f�r snart 2,5 �r sedan d� min man fick m�jlighet att forska vid Universitetet h�r. Jag best�mde mig f�r att vara hemma med v�ra barn, d� 3 �r gamla. Efter ett halv�r uppt�ckte jag Adult Ed, som allts� erbjuder kurser f�r alla tycken och smaker, och framf�r allt f�r allas pl�nbok. En keramikkurs a 3 timmar i veckan under 10 veckor kostar totalt $25 (i dagens kurs allts� lite drygt 200 skr, och d� ing�r 12 kg lera, all glasyr och br�nning, f�r att inte tala om de fantastiska instrukt�rerna. Alla kurser �r subventionerade av Arnold Schwarzenegger (l�s staten Kalifornien).
Studion �r ljus, med vitm�lade v�ggar, stora f�nster och h�gt i tak (vilket inte �r helt vanligt h�r). Den har 25 drejskivor och ytterligare plats f�r "handbuilders" (jag kan inte termen p� svenska). Vi erbjuds jobba i b�de stengodslera och porslinslera. Det finns minst 6 olika stengodsleror och en alldelens fantastisk porslinslera. Det finns ungef�r 18 olika grundglasyrer att jobba med och under vissa kurser experimenterar vi med egna glasyrer.
De som g�r kurserna �r allt fr�n nyb�rjare till keramiker med l�ng erfarenhet. Instrukt�rerna (k�nda keramiker fr�n orten) f�rs�ker, och lyckas ocks� till stor del, att tillgodose allas behov. Under varje termin erbjuds nyb�rjarna f�rst�s att l�ra sig grunderna och de andra erbjuds en mer avancerad form att arbeta med. Med s� mycket folk p� olika kunskapsniv�er �r inspirationsk�llan outt�mlig och kreativiteten fantastisk.
Jag l�r mig en m�ngd nya saker hela tiden och har inte tillr�ckligt med tid vid drejskivan f�r att genomf�ra alla mina ide�r.

�r du med i n�got kollektiv?

Nej, men jag tycker att det verkar vara en mycket bra id�e d� det �r roligt och utvecklande att vara tillsammans med andra m�nniskor.

Var f�r du din inspiration ifr�n?

Fr�n m�nniskor runt om mig, fr�n b�cker och fr�n naturen som jag �lskar.

Vilka �r dina f�rebilder?

Barbara Lobeman -en fantastisk keramiker och m�nniska, med f�rm�gan att f�rmedla sin stora kunskap till andra.
Suemae L Willhite -som efter 15 �r inom bankv�rlden v�gade ta steget utanf�r ramarna och satsa p� sin konst (kinesisk m�lning) p� heltid. Det betalar sig inte i pengar, men i lycka.
Min k�ra farmor, Ebba Nystr�m, som hade en praktisk men konstn�rlig sj�l.

Vad �r det roligaste med keramiken?

Att jag f�r anv�nda alla mina starka sidor i ett svep (se punkt 4). Jag har provat p� m�nga olika konstformer, mest m�lning av olika slag, men det som g�r att keramik �r s� fantastiskt roligt �r framf�r allt att man kan anv�nda f�rem�len, de har en funktion. Allt som har en funktion kan dessutom utvecklas och f�rb�ttra. Sen tillkommer dekoration och design. M�jligheterna �r o�ndliga!

N�got du "brinner" f�r?

Jag �r passionerat intresserad av drejning. Att sitta d�r med leran snurrandes i mina h�nder, det g�r mig s� lycklig. P� dagarna funderar jag �ver nya projekt, p� n�tterna dr�mmer jag att jag drejar.

�r det n�gon del av arbetet som du inte gillar?

Egentligen inte. I b�rjan tyckte jag inte om att trimma, men nu n�r jag b�rjat uppskatta helheten p� ett helt annat s�tt har trimmningen f�tt en annan inneb�rd.

Jobbar du med lergods, stengods eller porslinslera?

Min studio erbjuder b�de stengods och porslinslera s� jag anv�nder mig av b�da delarna. Men min favorit �r definitivt porslinslera, den �r s� underbart mjuk och f�ljsam i mina h�nder.

Vilka br�nningsmetoder anv�nder du.

Studion erbjuder oxidations- och reduktionsbr�nning. Sj�lva br�nningsprocessen �r jag tyv�rr inte alls involverad i, det finns tv� anst�llda som tar hand om det, men det vill jag f�rst�s ocks� l�ra mig. Jag har h�rt ryktas om att en av "br�nnarna" erbjuder raku p� s�ndagar s� jag hoppas att jag snart kan testa det.

Om du skulle ge ett enda gott r�d till en nyb�rjare, vilket skulle det vara?

Hi hi, jag �r v�l i m�ngt och mycket en nyb�rjare sj�lv. Var t�lmodig, ta dig tid att l�ra dig det allra viktigaste och kanske sv�raste, n�mligen att centrera leran.
Nu generaliserar jag f�rst�s, men Amerikaner i allm�nhet (allts� absolut inte alla) �r ganska resultatinriktade. Detta medf�r f�rst�s en viss ot�lighet och en f�rv�ntan att man ska kunna allt efter en termin. D� blir centreringsprocessen inget prim�rt utan en sekund�r process som st�r som ett hinder mellan en sj�lv och slutprodukten.
Min l�rare i Kinesisk kaligrafi/m�lning uttrycker det s� bra: (Hon kom sj�lv fr�n Taiwan till USA vid 15-�rs �lder.) En viktig del i detta konsthantverk �r en meditativ process n�r man preparerar sitt bl�ck, man tar en bl�cksten och maler ner bl�ck med en cirkelr�relse i en liten droppe vatten. Detta tar ungef�r 20 minuter och under tiden ska man l�ta tankar och oro l�mna ens sj�l och finna ro. Men "eftersom vi �r i Amerika finns det f�rst�s "instant-peace" i formen av f�rdigblandat bl�ck".

Ett starkt minne

N�r jag hade satt ihop min allra f�rsta tekanna, oj, s� lycklig jag var d�! Dessutom p�stod alla att jag var h�gr�d i ansiktet, f�rmodligen d� jag alldelns gl�mt bort att andas ?.

Hur kan en arbetsdag i verkstaden se ut?

Jag cyklar l�ngs havet till studion, f�rst�s n�stan j�mt i solsken (jo, riktigt h�rligt). Alla s�tter upp sina verktyg och projekt runt sin drejskiva, sm�pratar lite.
Det sv�raste �r att fr�n sina, ofta slarvigt gjorda teckningar, f�rs�ka hitta sina br�nda alster i m�ngden av saker som br�nns i denna studio. D� jag f�r varje tr�ff bara har 3-4 timmar p� mig s� g�ller det att vara ganska effektiv och planera tid f�r b�de glasering, trimmning och drejning. I b�rjan tyckte jag det var ganska sv�rt, men nu fungerar det oftast riktigt bra.
Men det �r klart, nog �r jag avundsjuk p� de personer som b�de tar f�rmiddags och eftermiddagskurserna. jag h�mtar dock mina barn p� skolan varje dag halv tv� och har inte m�jlighet till det.

Hur g�r du f�r att utvecklas?

Eftersom att jag �r ganska ny inom denna konstform s� har jag en ganska brant utvecklingskurva f�r tillf�llet. Jag stortrivs n�r jag k�nner att jag hela tiden l�r mig nya saker och, som den forskare jag �r, l�ser jag allt jag kan komma �ver. P� fredagskv�llarna sitter jag g�rna och njuter framf�r youtube, d�r jag hittat m�nga instruktiva drej-filmer (min man tycker att jag �r lite galen, men det har han vetat l�nge d� jag ocks� �r en inbiten hockeyfantast ?). Jag f�rs�ker att utmana mig sj�lv med nya former eller f�rb�ttra saker jag tidigare gjort. Min senaste tekanna h�ller till exempel exemplariskt ?.

Vad har du f�r planer f�r framtiden?

Vi ska flytta tillbaka hem till Sverige och Uppsala i juni. Jag vet inte s� mycket hur keramikv�rlden ser ut i Sverige. Den lilla kunskap jag har kommer i m�ngt och mycket fr�n iFokus keramiksida (tack f�r den alla).
Jag har s�kt till konstfack i Stockholm och hoppas f�rst�s innerligt att jag ska f� m�jligheten att utvecklas d�r. Jag �r dock v�l medveten om att chanserna �r minimala.�
Vi har en liten 3:a i Uppsala s� en drejskiva i hemmet �r uteslutet. Mina planer �r med andra ord minst sagt diffusa, det enda jag vet �r att jag kommer att forts�tta med keramik p� ett eller annat s�tt.

Framtidsdr�mmar?

Min dr�m �r att f�ra ihop min keramik med mitt intresse f�r kinesisk kaligrafi/m�lning och f� jobba med detta p� heltid. Jag skulle g�rna ing� i ett koperativ, d� jag trivs med att jobba med andra m�nniskor. Jag har ocks� en dr�m om att f� starta n�got som liknar Adult Ed i Sverige, att f� ge tillbaka lite av den gl�dje jag f�tt via keramiken h�r.
Sen hoppas jag f�rst�s att Skellefte� AIK vinner SM-guld i ishockey n�sta s�song!

�

Rakurecept

Thu, 26 Feb 2009 22:05:37 GMT

Glasyrer, patinor och engober f�r rakubr�nning.

Rakuglasyrer och -patinor �r lite speciella eftersom m�nga effekter beror p� efterbehandlingen. S� om inget annat anges g�ller: lyft ur pj�serna n�r glasyren kokat klart och blivit blank, h�ll dem i luften en liten stund s� glasyren hinner kylas lite, t�ck dem med sp�n/halm.

�

B�rjar med ett bra grundrecept:

* l�ttsm�lt boraxfritta 80
* nefelin syenit 20
* bentonit 3+

* F�r turkos/kopparf�rgad glasyr: 4%kopparoxid eller 2% vardera av kopparoxid och tennoxid
* Prickig ljusbl�: kopparoxid 1,5% koboltoxid 0,2% litiumkarbonat 5% kaolin 5%
* T�ckande vit/silvrig: 5% tennoxid
* Bl�svart: 2% vardera av kopparoxid, koboltoxid, manganoxid & j�rnoxid

S�desgul

* l�ttsm�lt boraxfritta 50
* ulexit 50

* ockra 22

�

�dleskinnsraku

* boraxfritta 8,4
* ulexit 58,8
* litiumkarbonat 12,6
* talk 3,4
* nefelin syenit 16,8

* kopparoxid 2-8%

Det h�r s�g ut som en krypglasyr p� bilden jag s�g, men n�r jag provat den har den gett spr�cklig gr�n f�rg `a la fj�ll, men inget kryp. /LenaR

�

Torr alligator

* gerstley borat 52,5
* nefelinsyenit 12
* benaska 23,5

* kopparoxid 8

Gr�n krypglasyr.

�

Gl�draku/copper matt (Patina)

* kopparoxid (el.karbonat) 90
* bentonit 10
* boraxfritta 10

Kan ge en uppsj� olika effekter, men gemensamt f�r alla �r att patinan inte ska t�ckas av sp�n utan st� uppr�tt och r�kas in.

�

Hine's patina OBS! Volymrecept!

* ulexit 7
* benaska 3
* nefelin syenit 2
* cornish stone 1

* kopparoxid 1
* (j�rnoxid 1)

Rost/guld/svart/gr�n.... beroende p� om den t�cks av sp�n eller bara st�r och blir inr�kt.

�

Sl�ppengobe/smoke resist

* aluminiumhydroxid 75 (eller 50)
* kaolin 25 (eller 50)

L�gg en glasyr �ver, br�nn och t�ck med sp�n som vanligt, knacka loss rubbet.

Ockraengobe till r�d raku

* kaolin 25
* ball clay 25
* fritta 15 (samma som glasyrens)
* talk 5
* chamottemj�l 20
* borax 5

* ockra 20

F�r att f� den riktiga f�rgen ska den ligga under en blyhaltig glasyr. Med andra ord, akta akta!! Gasmask p�!

�

Artikeln �r l�st f�r kommentarer f�r att undvika att den blir f�r l�ngsam att �ppna. H�r finns en forumtr�d f�r att diskutera recepten. Kontakta n�gon medarbetare via personlig sida om ni har fler bra recept! Och lycka till!!

//Moderatorerna

�

Medlem i fokus - L.A.E

Sun, 15 Feb 2009 21:09:02 GMT

N�sta medlem ifokus �r egentligen tv�, n�mligen keramikerparet Lennart och Annika Eisenhart (L.A.E)

1. Hur l�nge har ni h�llit p� med keramik, och hur l�nge har ni jobbat ihop?

Min f�rsta kontakt med lera var tidigt. Min mor, Christel �r ocks� keramiker och jag f�r fortfarande h�ra ber�ttas om n�r jag som 5 �ring, drejade p� en hemmagjord drejskiva. Den gjorde min far�av en gammal tramp symaskin med en�kokplatta som drejtallrik. Det blev en kraftig�lerrand �ver hela k�ket.�Man kan s�ga att�leran alltid har�funnits i mitt liv!

Min fru, Annikas f�rsta kontakt med leran var vid 15 �rs �lder, d� hon blev biten av lerans�v�rld�under en keramikkurs.

Vi slog ihop v�ra keramik verkst�der f�r 20 �r sen, efter att vi tr�ffats p� en otrolig studieresa i keramikens tecken i Kina �ret innan(1988). Det var ett �r innan massakern p� r�da torget, s� Kina var mycket annorlunda mot vad�det �r idag.

2.Vad var det som fick er att b�rja?

V�r l�ngtan att uttrycka oss i�f�rg och form. K�rleken till leran som material. Gl�djen att kunna experimentera. Min f�rsta rakuugn byggde jag n�r jag var 14-�r.

3.N�gra ord som beskriver er?

Nyfikenhet att pr�va�olika leror, tekniker, glasyrer och br�nningsugnar. Vi f�rs�ker ha en stor variation p� det vi g�r. Mycket f�r att vi sj�lva ska forts�tta att tycka om det vi skapar.

4. �r keramiken hobby eller jobb f�r er?

Vi �r b�da heltidskeramiker.Det �r lite roligt att vi helt omedvetande om varandra, i olika st�der, registrerade v�ra firmor samma �r, samma m�nad och n�stan samma dag. 1978. mars den 12 och 15. Jag b�rjade p� heltid redan 1975 och Annika studerade f�rst tre �r p� en konstskola i Paris med keramisk inriktning.

5.Var h�ller ni till?

I Karlskoga, vi firade 30-�rs jubileum p� Krukmakarg�rden f�rra �ret. D�r har vi b�de verkstad och butik i en gammal konsumbutik.�I lokalen bedrevs�redan 1910 lanthandel. vill du se mer:

www.krukmakargarden.se

6. �r ni med i n�got kollektiv?

Vi �r medlemmar i Konsthantverkarna.Karlstad.

7. Var f�r ni er inspiration ifr�n?

Naturen �r alltid en fantastisk inspirationsk�lla b�de i f�rg och form. Vi l�ser �ven en hel del i utl�ndska keramiska tidskrifter. B�de engelska, franska och tyska. Vi rekommenderar tidskriften Svenskt Konsthantverk.

8. Vilka �r era f�rebilder?

Den franska munken Daniel de Montmollin�s fantastiska ask- glasyrer, Jean Fontaine�s otroliga skulpturer, Ina Gregory som har skrivit m�nga bra keramikungsb�cker�och Richard Dewar m.fl.

9.Vad �r det roligaste med keramiken?

Det finns s� o�ndligt m�nga olika m�jligheter att kombinera leror, glasyrer och br�nningstekniker. Det roligaste �r att kunna anv�nda lokala�material fr�n�naturen, f�r b�de lera och glasyrer.

10. N�got ni brinner f�r?

Det l�ter kanske f�nigt, men vi brinner f�r vedungar och det experimentella med keramiken.

11.�r det n�gon del av arbetet ni inte gillar?

Att tiden inte riktigt r�cker till, n�r det �r mycket runt omkring tex pappersarbete, st�dning, kundv�rd e.t.c. Som egen f�retagare f�r man ju ha m�nga arbetsuppgifter p� en g�ng.

12. Jobbar ni med lergods, stengods eller porslinslera?

Vi arbetar med b�de lergods, stengods och just nu mycket med porslin. Vi blandar egna lergods, stengods och porslinsleror och det har vi gjort under l�ng tid, men vi anv�nder ocks� k�pt lera f�r det �r tidskr�vande att blanda leran sj�lv.

13.Vilka br�nningsmetoder anv�nder ni?

El, gas, och ved och f�rr experimenterade jag med kospillning och�oljebr�nning. Kvar att testa �r ved-pellets som br�nsle.

14.Om ni skulle ge ett gott r�d till en nyb�rjare, vilket skulle det vara?

Det �r bra att g� en l�ngre kurs, typ sommarkurs och k�nna p� hur det �r att arbeta mer intensivt. S� man f�r en st�rre f�rst�else f�r materialet.

15. Ett starkt minne.

Den perfekta vedbr�nningen i Kinaugnen i Lidk�ping p� PKI-skolan (numera formakademin). Den br�nde vi tillsammans med Lasse �stman.

16. Hur kan en arbetsdag i verkstaden se ut?

Ingen dag �r den andra lik, f�rrutom �ppettiderna i butiken. Leran best�mmer arbetstiderna. Mycket pass med torkning, efterarbete och ugns�vervakning,�som kan ske ut�ver �ppettiderna.

17. Vad g�r ni f�r att utvecklas?

Att forts�tta att experimenterar. Vi �ker �ven p� workshops. Vi har deltagit n�gra g�nger i Bandol, som ligger i s�dra Frankrike. D�r trivs vi bra. Det brukar komma ett 100 tal keramiker. Synd att inget s�dant finns i v�rt land. Vi �r v�l f�r f� keramiker.

Det har ljust nu blivit klart� jag �ker till Tyskland 1 september f�r att bygga en vedugn� med� Dr. Steven Harrison� fr�n Australien. Han har skrivit en del b�cker f�r keramiker� och �r mycket bra. S� vi kommer att vara n�gra stycken� att bygga, f�r ugnen ska vara f�rdig p� ca 6 dagar.. plus att vi ska br�nna ocks�.

18. Vad har ni f�r planer f�r framtiden?

N�rmast planerar vi att bygga en pizza- bakugn av reststenar fr�n sista keramikugnsbygget. Vi har k�pt ett torp f�r fem �r sedan, som ligger f�r sig sj�lv ute i skogen. D�r har vi byggt en vedugn och vi planerar att bygga fler primitiva sp�nnande keramikugnar som�kursprojekt.

19. Framtidsdr�mmar?

Annikas framtidsdr�m har l�nge varit att ha en pr�m med en keramikverkstad och en cr�peria som flyter runt p� kanalerna i Europa. Det h�nger jag g�rna p�. Funderar �ven p� att bygga och br�nna en eldskulptur ca 2-3 meter h�g. N�got vi sett n�gra g�nger. Kanske inte s� lyckat p� en pr�m?

H�lsningar

Lennart och Annika

Verkstadshygien....

Tue, 13 Jan 2009 20:30:19 GMT

En liten text om hur man skyddar sig sj�lv, sina kunder och samtidigt v�rnar om den yttre milj�n.

En vanlig dammsugare �r farlig i en keramikverkstad. Den �r konstruerad f�r att stoppa dammr�ttor men fina dammpartiklar �ker bara rakt igenom utan att stanna i filtret. N�r man dammsuger s� ser man till att m�nga mycket sm� dammpartiklar sv�var omkring i verkstan l�nge (en del upp till flera dagar!). En centraldammsugare �r d�remot mycket bra. V�tdammsugare kan ocks� vara bra men kom ih�g att t�mma vattnet och reng�ra den. Sug bara vatten, damm g�r bara rakt igenom och fungerar som en vanlig dammsugare. En lokal med golvbrunnar d�r man kan spola �r mycket l�ttare att h�lla ren och d�rmed kunna f� mycket b�ttre arbetsmilj�.

Man b�r inte ha ugnen i det rum som man arbetar i. De gaser som bildas vid br�nningarna �r skadliga. Vid skr�j br�nner man ur mycket organiska f�roreningar och vid glattbr�nning kommer bland annat en del metallf�reningar att f�rgasas och f�ras ut ur ugnen. Kan ni inte ha ugnen i ett s�rskilt rum intill verkstan s� st�ll den i ett h�rn och bygg tv� v�ggar och en d�rr i h�rnet. S�tt sedan upp ett utsug till rummet som ni byggt. Det r�cker med en ganska enkel fl�kt ansluten till en vanlig imkanal med vanliga spiror�r som blir en ganska billig l�sning. Om ni har verkstad i en k�llare s� ventilera inte ut gaserna direkt genom f�nstret eftersom de kan sugas in i rum som ligger h�gre upp i huset. S�kraste s�ttet �r att g� med utsug till en imkanal vid en skorsten. D� ventileras gaserna ut h�gt �ver taket genom skorstenen. Att br�nna p� natten f�r att man inte har n�got utsug �r bedr�gligt, gaserna kommer att kondensera till damm och utg�ra en n�stan lika stor h�lsorisk som gaserna som kommer varma ur ugnen

�t helst inte i verkstan, byt kl�der innan du g�r ut ur rummet och �ter.� Tv�tta h�nderna innan toalettbes�k. Om du har verkstad hemma i din bostad t.ex. i k�llaren eller i ett garage, se till att ha tv� d�rrar mellan verkstad och bostadsdelen. Man minskar d� risken att f�ra med damm och gaser till bostaden.

F�rvara alla pulverr�varor i plasthinkar eller burkar. Det dammar otroligt mycket n�r man vecklar upp en pappersp�se med glasyrmaterial. N�r du k�per nytt material, ta p� en halvmask, g� utomhus och f�r �ver materialet till en plastspann eller burk. Om du har ett utsug i verkstan kan du st� vid det n�r du f�r �ver pulver till spannar. Ett bra och billigt s�tt att f� en b�ttre arbetsmilj� i sin verkstad: Skaffa en begagnad k�ksfl�kt, s�tt upp den over en b�nk och montera tv� sidov�ggar. D� har du ett bra dragsk�p (med belysning) och kan v�ga glasyrer, glasyrprover och hantera dammiga material. Har du ett sprutsk�p s� anv�nd det p� samma s�tt.

N�r man v�ger glasyrprover eller en stor sats anv�nder man ocks� en halvmask. Det finns en bra modell som heter "Sundstr�m" som s�ljs vis J�rninabutikerna. Enligt Keraminstitutet p� Chalmers �r det den b�sta n�r det g�ller t�thet och bekv�mlighet. Den �r ocks� l�tt att ta p� och den k�nns l�ttast att andas i. Kom ih�g att sk�ta den, dvs. tv�tta den och att byt filter ibland, framf�r allt f�rfiltret. Den kostar ganska mycket men jag tycker att det �r en billig livf�rs�kring att anv�nda halvmask.

Vid glasering eller glasyrberedning ska man absolut inte doppa h�nderna i glasyren. Anv�nd verktyg f�r doppning vid glasering f�r att inte beh�va doppa h�nder i glasyren. Torka av glasyren v�tt. En skumgummibit 3-4 cm tjock, storlek ca 40 cm i fyrkant som man h�ller bl�t p� diskb�nken, fungerar utm�rkt att torka av glasyr under krukorna med. K�p en bit som har h�g kvalit�, dvs. som �r h�rd och som krukorna kan st� p� utan att v�lta. Stryk sedan av glasyren genom att trycka l�tt och vrida mot skumgummit. Torka g�rna av direkt efter glaseringen, glasyren lossnar d� mycket l�tt.

Keramisk fiber �r ett mycket bra material men som jag alltid har haft stor respekt f�r och som jag ser till att undvika all hudkontakt med. Andningsskydd �r obligatoriskt vid handhavandet. Att hantera fiber v�tt och endast utomhus �r ocks� en bra f�rsiktighets�tg�rd. Om man anv�nder fiber i enkla ugnar f�r att br�nna Raku m�ste man ha halvmask vid hela br�nningen, man trycker ju in en gasl�ga nere i ugnen och har sedan en �ppning upptill. D�r kommer massor av fiberpartiklar att f�ras ut.Det kommer ganska ofta larmrapporter om fiberns farlighet. En artikel om detta finns i den Australiensiska tidskriften Ceramics TECHNICAL No. 4 1997 sid 62. Under 2002 kom en ny m�rkning av keramisk fiber i Sverige d�r det d�skallem�rkts. H�sten 2004 kom det larmrapporter fr�n glasindustrin i Sverige om farligheten hos fiber.

R�kare uts�tts f�r st�rre risk vid hantering av damm eftersom de har mindre antal flimmerh�r som stoppar upp en del av dammet som sedan hostas upp.

Bariumkarbonat: �r klassat som ett gift. Men det �r ett mycket bra glasyrmaterial som man kan skydda sig mot vid handhavandet. Anv�nd mask n�r ni hanterar bariumkarbonat. M�rk s�ck, hink och burkar med en d�skalle f�r att p�minna er om att handskas extra f�rsiktigt med materialet. Bariumsulfat som �r helt ofarligt finns som en eventuell ers�ttare, men det har ocks� nackdelar. Vid br�nning avges svavelgaser som inte �r h�lsosamma. F�rgiftningen av barium visar sig som muskelkramp i ansiktet och halsen, kr�kningar, diarr�, r�dsla, svaghet, hj�rtproblem, kramp, sv�righeter med andningen. Ett annat problem med barium, vare sig det anv�nds som karbonat eller sulfat �r att det kan f�llas ut ur den br�nda glasyren. Dvs. man kan f�rgifta den som anv�nder keramiken. Barium dras ut ur det br�nda godset av syrliga matvaror som t.ex. fruktsyror och vin. Enligt en artikel i Ceramics TECHNICAL No. 3 1996, kan man genom att h�lla halten bariumkarbonat eller sulfat under 20 % k�nna sig s�ker att inte f� utf�llningar i det br�nda godset.

Bly: �r ocks� som bariumkarbonat farligt b�de f�r keramikern och f�r brukaren av godset. Keramikern uts�tts f�r risker med damm fr�n glasyren vid provtillverkning, blandning av glasyrsats och vid glasering. Tro inte att glasyren �r s�ker n�r det g�ller damm �ven om den heter "blys�ker", den �r mycket farlig. De sk. blys�kra glasyrerna inneh�ller visserligen bly i frittad form, men det betyder inte att det �r ett ofarligt damm. Andningsskydd vid all hantering!

Utf�llning ur br�nt gods ligger i "blys�kra" glasyrer under livsmedelsverkets norm om man inte anv�nder koppar i engoben eller glasyren. Koppar g�r att bly inte binds s� h�rt till glasyren och d� �kar utf�llningen av bly oerh�rt mycket, speciellt i sur milj�. 2 % kopparoxid i en "blys�ker" glasyr �kar utf�llningen av bly med mer �n 400 ggr. En �kning fr�n 0,25 mg bly/l l�sning till 109 mg/l, enligt f�rs�k vid keramikavdelningen p� HDK i G�teborg. Livsmedelsverkets norm �r max 0,8 mg/l. Bly �r farligt vid l�ngvarigt intag eftersom det lagras i levern och hj�rnan. Den akuta f�rgiftningen visar sig som metallsmak, magsm�rtor, kr�kningar, diarr� och njurkollaps. Den kroniska f�rgiftningen b�rjar med aptitl�shet, apati och nervositet. I litteraturen kan man l�sa om kroniska f�rgiftningar n�r t.ex. fruktjuicer har varit f�rvarade i blyhaltiga k�rl. Reaktionen av syran med glasyren resulterar i en vattenl�slig blyf�rening. T�nk �ven p� att svarta och gr�na engober oftast inneh�ller koppar.

Gr�n och svart lergodskeramik skall man alltid vara f�rsiktig med, vanligaste s�ttet att g�ra gr�nt �r ju med koppar.

OBS! Anv�nd inte koppar i blyhaltig glasyr eller engobe inuti keramik som man kan f�rvara en v�tska i.

Frittor: M�nga frittor inneh�ller bly som f�rorening (de blyfria frittorna!!). Ibland s� mycket som 0,5 %. Ta hand om spill fr�n glasyrer som inneh�ller frittor.

De f�rgande oxiderna kromoxid och nickel b�r man ha mest respekt f�r. B�gge oxiderna kan ge ot�cka allergier. �ven koppar och kobolt �r metalloxider som man skall ha respekt f�r. Mangan kan orsaka allergier och man b�r vara aktsam vid hantering.

Var mycket f�rsiktig n�r du handskas med:

Blyfrittor och blyglasyrer, Kadmiumglasyrer, Nickel, Krom, Kobolt, Koppar

Handskas �ven f�rsiktigt med:

Mangan, Litiumkarbonat, Bariumkarbonat, Antimon, Vanadin, F�rgkroppar

Under och �verglasyrf�rger, Frittor (blyfria kan inneh�lla bly)

Anv�nd alltid halvmask n�r du hanterar ovanst�ende material.

Vissa under/�verglasyrf�rger och f�rgkroppar inneh�ller kadmium och/eller bly.

Var mycket f�rsiktig n�r du handskas �ven med dom.

Tillverkaren/leverant�ren skall upplysa er om detta vid f�rfr�gan.

Glasyrer som inneh�ller nedanst�ende material skall inte spolas ut i avloppet utan tas om hand f�r att antingen br�nnas eller l�mnas till milj�stationen som farligt avfall.

Blyfrittor och blyglasyrer, Kadmiumglasyrer, Zinkoxid (kan inneh�lla kadmium)

Nickel, Krom, Kobolt, Koppar, Mangan. Antimon, Vanadin

F�rgkroppar, under och �verglasyrf�rger

F�r s�kerhets skull �ven alla andra frittor eftersom dessa kan inneh�lla bly, ibland s� mycket som 0,5 %

Det glasyrspill av ovanst�ende material som man f�r i sin verkstad kan man glasera tjockt p� n�gon sk�lform och sedan br�nna s� har man glasat in alla metalloxider och gjort dem ofarliga.

Detta �r en del av en text om verkstdshygien som kommer fr�n min bok om glasyrer. Se mer om den p� min hemsida www.fredholm.nu

Anders Fredholm

Vill du att m�nga ska l�sa ditt inl�gg?

Sat, 03 Jan 2009 19:34:21 GMT

Bra rubriker ger fler l�sare. Fler l�sare ger fler kommentarer och n�jdare bes�kare. Det �r ett enkelt s�tt att �ka aktiviteten.

H�r kommer n�gra goda r�d som Niklas har skrivit:

�

H�r �r n�gra rubriker fr�n tr�dar p� olika sajter:

Grupp 1

Inte h�r
Annorlunda igen
Ovetande
Slutar aldrig bita
Nu gar det undan
Sn�lla! Hj�lp mig!
Klokt
AKUT HJ�LP!
TITTA !!
Lite busy
Stolt!
Snart 100...

Grupp 2

Vad heter din ridtravare?
Frasgodis
G�ra egen ost
Hur m�nga katter har ni?
Fenr�ta?
Pierca l�ppen, sv�rt att tala?
Borra i glas
Nytt objektiv till gammal kamera?
Julklappar via n�tet?
Tv�ngstankar vid dusch
Vad v�ger ni nu?
Justering av vinge till valp

Ser ni n�gon skillnad mellan de tv� grupperna? Jag tycker att rubrikerna i grupp 2 �r mer intressanta. Grupp 2 inneh�ller fler substantiv (saker) och fler verb (n�got man g�r). Flera av dem �r dessutom utformade som fr�gor.

Vilka av rubrikerna tror ni lockar mest till l�sning? Rubrikerna i grupp 1 inneh�ller n�stan ingen information. Av rubriken kan man knappt gissa vad inl�gget handlar om.

Det �r s�llan sv�rt att g�ra en hygglig rubrik. H�r �r n�gra tips:

* Sammanfatta inl�gget

* Ber�tta n�got

* Anv�nd substantiv och verb

* Fr�ga

* Anv�nd minst tre ord

* Utnyttja den plats rubriken har

* Undvik utropstecken

Bra rubriker �r:

- Bra f�r skribenten som lockar fler att l�sa inl�gget

- Bra f�r bes�karen som l�ttare hittar vad han s�ker

- Bra f�r sajten som f�r h�gre aktivitet

Niklas

�

Galleri iFokus - en keramisk julkalender 2008

Fri, 12 Dec 2008 23:59:18 GMT

Jag har hittills f�tt in 13 st bilder p� julkeramik till julutst�llningen, och eftersom det �r 13 dagar kvar till julafton s� t�nkte jag presentera ett bidrag om dagen. Det �r LenaR som gjort �ngeln p� l�psedelsbilden.

Det blir n�stan som en julkalender med keramik i luckorna. Forts�tt g�rna att skicka in bilder. Om du g�r det s� kan sista "luck�ppningen" bli en riktig final.

I den f�rsta luckan finns ab-ovos vita tomtar.

Det �r s� m�rkt och regntrist ute nu och jag l�ngtar verkligen efter litet sn�. Tomtarna ger mig litet av den sn�k�nsla som jag saknar.

�

Lucka nr 2

Idag �r luciadagen och kinnekulles tre sm� gubbar har varit ute och lussat hela natten, det syns l�nga v�gar.

�

Tredeje advent och lucka 3

Vad passar b�ttre �n adventsljusstaken Lysmask av kajsa_h?

�

Dags f�r lucka nr 4. Bakom den d�ljer sig rakulottas tomtar som tar igen sig en stund fr�n arbetet med klapparna. De har hittat en lugn plats i skyltf�nstret.

�

Elta har tillverkat sm�nissarna som g�mmer sig bakom lucka nr 5

�

Lucka nr 6. Pojas gammeltomte ser till att nissarna sk�ter sig.

�

Du har v�l inte gl�mt bort att skicka julkorten? H�r kommer en p�minnelse fr�n er som har gjort detta kort under lucka nr 7.

�

Lucka nr 8. TantG har skickat bilder p� sina hustomtar.

"Ge din hustomte k�rlek
och han sprider trivsel i hemmet,
ser till att pl�den �r varm
och br�nnvinssk�pet p�fyllt

�

anmajas "tomtar p� tork" har mycket att st� i om de ska hinna bli klara till jul. Lucka nr 9

�

Fj�rde advent. Grenolin har gjort ljusstaken som finns under lucka 10.

�

Lucka nr 11. Dan f�re dan - inte undra p� att man ser s� m�nga tomtar �verallt. De h�r har LenaStina gjort.

�

Dags att ta fram gr�tsk�len. Det �r pyromanen som gjort mistelsk�len f�r lucka nr 12

�

Sista luckan. Vi �r framme vid julafton och en riktig kalenderfinal med flera alster. Det �r m�nga som skickat in bilder p� sina tomtar. Kul att de kan se ut och g�ras p� s� m�nga olika s�tt.

S� h�r ser zurras tomtar ut n�r de just hittat gr�tsk�len:

�

LeWe har gjort ett helt g�ng med sm�tomtar som st�r bland krukorna.

�

Hearts tomte:

�

En hel julk�r som Solhem har gjort:

�

Allra sist kom Artistens grymma tomte in. Det var n�ra att han missade utst�llningen helt och h�llet, men han kom med och f�r avsluta den h�r julparaden.

�

�nglar - Presentation av bidragen till t�vlingen

Sun, 30 Nov 2008 21:40:08 GMT

H�r presenteras alla bidragen till t�vlingen. T�vlingen �r avslutad och jag har nu lagt ut vem som gjort bidragen. �ngeln p� l�psedelsbilden �r gjord i glas av Maria Tingsund p� Glaskonst iFokus. Utom t�vlan.

H�r kan du se resultatet av omr�stningen:

�nglar - omr�stning i t�vlingen

�

Bidrag nr 1. �ngeln �r gjord av A.M.L

�

Bidrag nr 2. �nglarna �r gjorda av Anmaja

�

Bidrag nr 3. �ngeln �r gjord av iakj

�

Bidrag 4. �ngeln �r gjord av Kinnekulle

�

Bidrag 5. �ngeln �r gjord av kajsa_h

�

Bidrag nr 6. �ngeln �r gjord av lottapastationen

�

Bidrag nr 7. �nglar gjorda av pluppan

�

Bidrag nr 8. �ngeln �r gjord av liswis

�

Bidrag nr 9. �nglar gjorda av ildogvann

�

Bidrag nr 10. �nglamuggarna gjorda av Sissan

�

Bidrag nr 11. Punk�ngeln gjord av Solhem

�

Bidrag nr 12. �nglar gjorda av most

�

Bidrag nr 13. �ngeln �r gjord av lina87

�

Bidrag nr 14. �ngeln �r gjord av EvaLeva

�

Bidrag nr 15. �ngeln �r gjord av LenaP

�

Bidrag nr 16. �ngeln �r gjord av Hildur

Medlem ifokus, Umerkajeff

Tue, 25 Nov 2008 19:16:06 GMT

Dags f�r en liten presentation av Umerkajeff, en medlem som f�r�ndrat sitt liv radikalt och vars keramik ibland �r mer h�l �n mellanrum....

�

Hur l�nge har du h�llit p� med keramik?

Jag tog f�rsta g�ngen i Lera den 9e December 1999, anledningen till att jag minns det s� v�l var f�r att det var under ett av mina sista f�ngelsestraff, jag trodde d� att det skulle g�ra mig nykter och drogfri och muckade glad i h�gen bara f�r att snopet nog �terigen avtj�na ytterligare tv� straff. Helt klart s� f�r�ndrade keramiken mitt liv s� att jag under det sista straffet ins�g att jag nog beh�vde g�ra en rej�l f�r�ndring i mitt t�nkande och �r sedan 18e Juli 2001 helt nykter och drogfri.

Vad �r det b�sta med att h�lla p� med keramik

Jag vet inte riktigt det �r s� mycket dels f�r�ndingen mitt liv genomg�tt tack vare keramiken, sen det vet vi ju alla att det �r ett otroligt h�rligt material men jag tycker nog att det �r den magiska f�r�ndringen leran genomg�r av v�rmen, fr�n att vara ett vattenl�sligt material till ett icke vattenl�sligt. N�t best�ende.

�r keramiken jobb eller hobby f�r dig?

Jag ser det som mitt jobb. Ekonomiskt s� var min inkomst f�rra �ret ca 25 % fr�n keramiken jag har F-skatt och ser mig sj�lv som f�retagare.

Var h�ller du till? Egen verkstad eller annat?

Jag har egen verkstad hemma i huset d�r jag bor, en gammal biograf och bygdeg�rd, jag hade under tv� �r en atelje i Skellefte� och bodde d� i lgh d�r, men tycker att det f�r mig �r n�dv�ndigt att kunna v�nda (torka) i stort sett dygnet runt p� vissa av f�rem�len jag tillverkar. Jag saknar rinnande vatten h�r i huset, men har vant mig av med det och tycker att det �r ett av dom minsta problemen jag har h�r i bushen.
Har kurser h�r i huset under tv� m�nader per �r en p� v�ren och en p� h�sten i b�de keramik och glasfusing.

�r du med i n�got kollektiv?

Nej

Var f�r du din inspiration ifr�n?

Jag f�r inspiration d� jag arbetar med leran ibland d� jag exvis �r i v�g ett par m�nader och byggjobbar s� �r det v�ldigt sparsamt med ideer kring leran. Men d� �r det ju mycket annat man funderar ikring f�rpackningar marknadsf�ring etc etc

Har du n�gra f�rebilder?

Sj�lvklart min lermentor Bj�rn Larsson Bjur�klubb som jag har f�rm�nen att f� vara st�ndig elev hos, han l�r mig om mycket annat �n keramik, om livet i st�rsta allm�nhet men ocks� om livet som f�retagare i en tuff bransch. D�r han lyckats.

Vad �r det roligaste

N�got du brinner f�r?
Helt klart att dreja och beskicka och som alla nog f�rst�r s� brinner jag f�r att sk�ra i leran, men ocks� att svart br�nna, har precis byggt en raku ugn som jag bara provbr�nnt en g�ng, den �r dock inget jag skulle vilja visa upp som ges�llprov direkt. Fast den verkar funka bra har bara hunnit provbr�nna den en g�ng, det vart varmt.

�

�r det n�gon del av arbetet som du inte gillar?

Allt detta skit runtikring att vara f�retagare deklarera bokf�ra att marknadsf�ra mig. Jag tyckte tidigare att glasera var pest och pina, men har l�rt mig att uppskatta �ven det d� slutresultatet ju �r s� avh�ngigt det, vem vet snart kanske det �r kul att sk�ta bokf�ringen, det blir v�l roligare och roligare i takt med att oms�ttningen stiger, fakturera �r ju kul.

�

Jobbar du med lergods, stengods eller porslinslera?

Jobbar mest i en vit stengods lera K148 eftersom jag tycker den �r suver�n att dels sk�ra i men sen spricker den aldrig (n�stan) vid torkning, men har precis nu b�rjat att testa en lergods lera eftersom min st�rsta produkt �r de genomskurna f�rem�len s� beh�ver dom ju egentligen inte t�la s� mycket vatten disk frost etc etc plus att jag g�rna skulle br�nna lite l�gre f�r att spara p� elen och spiralerna.

Vilka br�nningsmetoder anv�nder du?

Jag br�nner bara i elugn anv�nder fyra s�kra glasyrer som funkar bra runt 1200 gr en svart en gr�n och tv� transparenta matt och blank, f�rutom d� lite svartbr�nning och Raku enbart f�r n�jes skull, jag skulle ljuga om jag inte sa att jag dr�mmer om en vedeldad saltugn. Jag har en 300 liters scandic ugn som st�r, med v�lvt tak jag g�r och grunnar p� om man skulle kunna bygga om den till n�t skoj, typ diesel har det ju dryftats en del om p� senare tid p� sajten. Det �r ju det som �r s� roligt med den h�r sajten att det �r s� m�nga likasinnade s� m�nga man kan be om hj�lp och r�d.

Om du skulle ge ett enda gott r�d till en nyb�rjare vilket skulle det d�
vara?

Oj jag vet inte riktigt vad som menas med fr�gan nyb�rjare, i vilken mening? S� h�r spontant s� G�r din grej s�nt du gillar och tycker �r kul och skit i alla pessimister.

Ett starkt minne?

Oj oj det �r s� m�nga! Dels k�nslan av att �ppna ugnen d�r i b�rjan p� anstalten, att ta ut f�rem�len och alldeles h�pet se, k�nna vilken magisk f�r�ndring dom genomg�tt, sen har jag ju ocks� n�gra s�na h�r fantastiska kunder som b�rjade ringa f�r tre �r sen och hade sett en sk�l i skyltf�nstret i Skellefte� och jag var inte d�r, sen har kunden h�llit kontakt med mig under tre �r via telefon och mail vi har f�rs�kt komma till skott och str�la samman dvs hon har h�llit minnet av sk�len levande under tre �r f�r att till slut h�r i somras komma hit fr�n Ume� och k�pa sin sk�l

Hur kan en arbetsdag i verkstaden se ut?

Ingen �r den andra lik, det �r v�l en del av charmen med det h�r jobbet, men jag brukar dreja p� kv�llarna l�ta det st� p� tork tills tidigt n�sta morgon lyfta av det fr�n sp�nskivan (batsen) v�nda dom l�ta dom torka till e.m (det f�r ju ta den tid det tar) innan jag beskickar och sk�r i dom, under tiden som grejorna torkar s� g�r jag allting annat runtikring st�dar, pysslar, leker lite, inte minst putsar putsar putsar s�nt som �r torrt innan skr�jen.

Vad g�r du f�r att utvecklas?

ARBETAR, bes�ker andra keramiker inte minst h�r p� den h�r fantastiska sajten.

Vad har du f�r planer f�r framtiden?

Att kunna leva av keramiken, slippa att hela tiden stressa omkring till andra pengajobb.

Framtidsdr�mmar?

NU snackar vi dr�mmar. Min h�gsta dr�m �r att ha en lokal i NK huset d�r jag b�de drejar och s�ljer keramik nog f�r att ha r�d att betala hyran d�r, en dr�m som faktiskt inte b�rjar k�nnas orealistisk, inte mer orealistisk �n att jag �r h�r d�r jag �r nu mitt i MIN EGEN dr�m

�