Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (6) Senaste inläggen

Om Keramik iFokus Bilder på keramik Forma och dekorera Glasyrer/glasering Keramikugnar Bränning av keramik Material - leror mm Annonser - köp, sälj, verkstad mm Inspiration Böcker och tidskrifter Kurser och utbildningar Utrustning och verkstad Videoklipp Resor Utställningar/gallerier/keramiker/ Medlemmar Din egen hemsida Tävlingar Sälja och marknadsföra Undersökningar Kritik Övrigt Fikapaus
Övrigt

Keramikhistorian del 1

2009-12-01 13:22 #0 av: pyromanen

Stenåldern

 

Sveriges allra första keramik, Stenåldern ca 4500 - 1800 f.kr.

 

Erteböllekeramik, det började längst i söder

Ca 4500 år före kristus (för 6500 år sedan) började våra förfäder här i Sverige tillverka keramik. Vi levde som jägare och samlare på den tiden. Troligen var det inte för att vi behövde keramiken som kokkärl utan sannolikt var det keramikkärlens lämplighet för jäsning och syrning som lockade. I den lågbrända porösa skärven kan jästkulturen överleva till nästa sats. Kanske var det framförallt bättre möljighet att göra jästa drycker som fick oss att börja tillverka kärl av keramik!

Kärlen byggdes med korv-metoden och var först rejält tjocka (1,5-2 cm skärv), men blev efterhand tunnare när man blev bättre på korvtekniken. Kärlen hade spetsig botten, dvs de var inte gjorda för att stå på en plan yta men kunde stå bra t.ex. nerstoppade i sanden eller stående på 3 stenar över en härd.

ertebölle.jpgErteböllekärl med spetsig botten.

 

Utöver jäskärl/matkärl har man även hittat båtformade lampor från den här tiden. Forskarna tror att det är tran man har använt som bränsle i lamporna.

Kärlen var ofta glättade och dekorerades med små intryckta prickar och brändes i ett öppet bål ganska snabbt/ kortvarigt ( ca ½-1 timme) upp till ca 600 gader, dvs oxiderande.

Den här allra äldsta keramiken (ca 4500 - 4000 f.kr.) kallas Erteböllekeramik och har i Sverige endast hittats på kustboplatser i Skåne, Blekinge, Södra Halland och Öland men användandet av keramik spridde sig vidare upp i landet och efter ca 4000 f.kr. förekom keramiktillverkning i stora delar av det som nu är Sverige.

 

Leran och magring av leran

Leran hittade man lokalt, t.ex. vid vattendrag och för att magra leran blandade man oftast in krossad sten, mest vanligt granit, ca 10-25%. Detta minskade risken att kärlen gick sönder under torkning och den snabba bränningen (samma anledning att vi idag oftast har chamotte i leran som ska rakubrännas ). Stenkrosset kunde vara ganska grovt 1-9 mm. Ibland kunde man blanda in annat än stenkross och arkeologer har t.ex. hittat keramik magrad med växtdelar, krossad ben, chamotte, hår och asbest (se nästa avsnitt).

 

stenåldern kalix400.jpg

Stenålderskärl dekorerat på hela ytan med gropar och stämpler, från Överkalix, Norrbotten.

Stenålderskeramik i Norrland

I Norrland hittar man inte alls lika mycket keramik från stenåldern som i södra delen av landet, men det finns. Människorna i norr hade kontakter med Finland-Ryssland och lärde sig den vägen tekniken att magra leran med asbestfibrer, vilket gör att man kan framställa tunnväggiga kärl (typ dagens papperslera Cool). Asbestkeramiken var även extra värmetålig och därför mycket bra lämpad för kokkärl. Asbestkeramiken förekom i hela Norrland ner till Jämtland-Ångermanland. I Ångermanland har man även hittat keramik magrad med hår, en företeelse som annars är känd från norra Finland och Kolahalvön.

En annan Norrländsk företeelse som kommer österifrån är textilkeramiken, som har textilliknande intryck på ytan.

 

stenåldernasbest200.jpg

StenåldersKärl av asbestblandad keramik, hittat i Tärne, Lappland. Rekonstruerat utifrån hittade skärvor.

Olika keramik i olika perioder

Keramik är bland de vanligaste föremålen att hitta från stenåldern och  keramiken används även för att dela in stenåldern i olika perioder.  Den som är intresserat kan studera detta närmare (se litteraturtips nedan).

Ett exempel är Trattbägarkulturen ca 3300 - 2600 f.kr. som fått namn efter  trattbägarkeramiken.

Trattbägarkeramik

Trattbägare, hittat i skåne:

stenåldertrattbägarfoto400.jpg

 

I trattbägarkulturen har man två skilda typer av keramik parallellt, dels bruksföremål för hushållet med enkla dekorer, dels gravkeramik/ "finkeramik" som är rikt ornamenterad.

Ornamentiken består av geometriska mönster gjorda genom att trycka eller rista i leran med olika föremål  t.ex. pinnar, snäckskal, ben eller fingrar. Linjer, rutmönster, hängande trekanter och utfyllda eller skrafferade ytor är vanligt.

 

stenåldern inåtböjd400.jpg

Rikt ornerad kärl från trattbägarkulturen, Skåne

 

Exempel på keramikföremål man hittar från perioden 4000-1800 f.kr:

Krukor (för förvaring, jäsning/syrning och annan matlagning), skålar, kragflaskor, lerskivor för förflyttning av värme, bägare, fotskålar med lerskedar använda i anknytning till kultiska aktiviteter och även pärlor.

 

Fotskål hittat vid Skee prästgård i Bohuslän, trattbägarkultur:

stenålderfotskål400.jpg

 

Bränning

Sent under stenåldern förekommer sällsynt gropbränning (reduktion), men i huvudsak gäller att keramiken under hela stenåldern är bränd på samma sätt: ½-1 timme i öppen eld till ca 600 grader.

 

Fler exempel på stenålderskeramik från Historiska museets samlingar:

Konhalsbägare med bärhål (har suttit snören genom), har eventuellt använts att bära vatten i, hittat i Skåne:

http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=74160

Skuldreskål ornerat med linjeteknik, hittat i Skåne:

http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=226351

Konhalsbägare, fina intryckta mönster, hittat i Skåne:

http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=226354

 

Källor och litteraturtips:

Lindahl, A. Olausson, D och Carlie, A 2002: Keramik i Sydsverige, en handbok för arkeologer

Burenhult, G 1991: Akeologi i Sverige del 1, fångstfolk och herdar.

Sök själv bland historiska museets bilder: http://mis.historiska.se/mis/sok/sok.asp

 

För samtliga fotogafier i artikeln gäller: © SHM. Statens historiska museer

 

 

 


Anmäl
2010-01-11 18:38 #1 av: Ulla

Åh, vilken intressant artikel! Mest spännande att läsa om var asbestkeramiken från Norrland och roligast att se var krukan från Överkalix. Flört

Sajtvärd för Keramik ifokus


Anmäl
2010-01-11 19:49 #2 av: pyromanen

Visst är det kul med asbesten! som jag innan förknippat med hälsofarliga byggmaterial från 1950-60-talet...

Också lite kul tycker jag att vi skulle ha keramiken till jäskärl först! -med tanka på tidigare trådar om keramiker och vin Skrattande

Och så tycker jag de gjorde himla snygga saker redan för flera tusen år sedan.... kanske inte har hänt så mycket sedan dess...


Anmäl
2010-01-11 20:10 #3 av: Ulla

Glöm inte keramiker och bakning.

Sajtvärd för Keramik ifokus


Anmäl
2010-01-11 21:42 #4 av: rolnor

Man kan ju undra vad driften att dekorera ursprungligen kommer ifrån, det har ju till synes ingen fördel rent "Darwinistiskt". Har läst nånstans att det handlar om en rent sexuell fördel, män eller kvinnor som började med konst fick fler sexpartners och på så vis fördes "generna" för konst vidare, en parallel idag kunde ju vara rockmusiker och deras "groupies"(??!!). Tack för en fin artikel.

"Det onda har vingar, men det goda tar sig fram med snigelfart." -Voltaire.

Anmäl
2010-01-11 21:54 #5 av: LenaR

Så spännande, pyro! Ser fram emot nästa del! Skrattande

#4 Vilken rolig utvikning, Rolf! Jag tror utsmyckningar visar att man har tid och kraft över att ägna åt "onyttiga" saker, om man ska tänka Darwin. Den som har utsirade kläder m.m har det med andra ord bra ställt, och lockar till sej fler partners.

Och så är det väl för rockmusiker också, de har tid att ägna sej åt att lira lite och flacka världen runt, alltså är de bra partners... Obestämd


En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Anmäl
2010-01-12 00:31 #6 av: kinnekulle

He he, rockmusiker bra partners, för att de har tid att flacka runt, nja, det går nog bort, snarare är det nog faschinationen att kunna erövra något som någon annan också vill ha, iaf när det är frågan om rockmusiker.

Jättebra och spännande artikel, tror ni dekoren kan ha grunder i det sexuellaparitet, ja det tror jag, oftast handlar det ju om att utmärka sig och att synas, vi är ju fortfarade där, såg presis att det var paradise hotel på tv, på tal om att utmärka sig, viss sk. utveckling har nog gått lite väl långt...

Anmäl
2010-01-12 01:09 #7 av: jose

Tack för en intressant artikel!

„Was wir wissen, ist ein Tropfen; was wir nicht wissen, ein Ozean."

Anmäl
2010-01-12 08:19 #8 av: pyromanen

#7 ja detdär är ju verkligen sant! 


Anmäl
2010-01-12 09:09 #9 av: pluppan

tack pyro!!! jättekul att läsa

Anmäl
2010-01-13 23:42 #10 av: tetzuaka

Ja tack för den,treflig sammanfattning.Men driften,behovet att dekorera den har vi ju fortfarande. det är ju jättehäftigt. Har dock inte märkt så stora framgångar på erotikens ocean. Men eftersom jag tycker att en vacker glasyr är sig själv nog, så dekorerar jag väldigt sparsamt. Ja, kanske finns ett visst samband. Vad tror du, ska jag prova o dekorera lite mer. Någon av damerna ?Flört

Anmäl
2010-01-14 16:39 #11 av: rolnor

Tycker att en vacker glasyr har lika stor sexappeal som annan dekor(!!!?)Glad

"Det onda har vingar, men det goda tar sig fram med snigelfart." -Voltaire.

Anmäl
2010-01-14 18:37 #12 av: kinnekulle

# 11 Ja ibland kanske mer, som mamma alltid sa, när hon tyckte att man "gick för bar" det skall inte synas bara anas...

Anmäl
2010-01-14 19:59 #13 av: rolnor

Jag ska vara helt ärlig, vill bara berätta att när jag var i övre tonåren och höll på med keramik så upplevde jag (ganska tydligt) att det väckte ett intrese hos det motsatta könet på ett sätt som t.ex. mitt kemiintrese aldrig gjort, konst är sexigt helt enkelt(!!??!)

"Det onda har vingar, men det goda tar sig fram med snigelfart." -Voltaire.

Anmäl
2010-01-14 21:14 #14 av: LenaR

För killar är det definitivt så. (Tycker jag.) Konst- och musikintresse visar att det finns hjärta i en man. Så det är helt klart attraktivt!


En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Anmäl
2010-01-14 22:27 #15 av: pyromanen

Sån extrafin keramik (för att nästan återkomma till ämnet) kanske var ett statussymbol också?  Jag menar ... nu ska killarna ha den nyaste iphone eller den häftigaste italienska sportbil..  för 5000 år sedan kanske det handlade om att ha den snyggast dekorerade fotskålen?  ... eller så hade männen sina snygga stenyxor och i själva verkat var det kvinnorna som gjorde keramiken? ... som José var inne på så vet vi inte mycket.....


Anmäl
2010-01-14 22:59 #16 av: LenaR

Att arbeta med lera är långsamt, så i de flesta kulturer är det faktiskt kvinnor som gör det. Lerarbete passar ihop med att se till barnen, ringla på lite på krukan, kolla att maten inte vidbränns, justera formen, titta till lillen igen, en ringla till...

Ända tills drejskivan kommer in i bilden - då tar männen över keramikproduktionen.

Det lärde jag mej av en folklivsforskare som studerat i Afrika, där de flesta keramiker är kvinnor, till skillnad från Indien och Asien där männen dominerar.

Nämen nu lämnade jag ämnet igen...


En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Anmäl
2010-01-17 16:53 #17 av: solei

Tack för artikeln!

För mig är den så intressant, när jag precis har gjort klart

kopia på en stenålderskruka från utgrävningar i marmorbruket utanför Norrköping.

Stadsmuseet ska ha den till en utställning om säljägaran som har levt där för 4000 år sedan.

Min kruka är 40 cm hög,och ringlad efter konstens alla regler; se bilden.

hälsningar solei

Anmäl
2010-01-21 17:21 #18 av: rolnor

Jättevacker, måtte den inte trilla omkull!!

"Det onda har vingar, men det goda tar sig fram med snigelfart." -Voltaire.

Anmäl
2010-01-24 20:49 #19 av: solei

Tack ...den ska sitta i en smidesring på väggen!

Anmäl
2010-01-25 13:52 #20 av: ingvar

Har skärvor efter krukor från södra sverige som är Ca. 12500 år. som är fastställt enl. C 14 metoden. Enligt arkiologerna här. har lera som material avvänds betydligt tidigare än så.

Anmäl
2010-01-25 14:16 #21 av: pyromanen

Intressant! Kan du inte be nån sån arekeolog berätta lite mer? för det är inget som står nåt om i de källor jag hittat. Glad


Anmäl
2010-01-25 17:01 #22 av: rolnor

Har sett på TV nån metod att åldersbestämma keramik då man på nåt sätt kan mäta jordens magnetfälts lutning när krukan blev bränd och sen kan man jämföra med dagens lutning och få en datering, nån som vet mer om detta?

"Det onda har vingar, men det goda tar sig fram med snigelfart." -Voltaire.

Anmäl
2010-01-25 18:11 #23 av: ingvar

Den mest säkra metoden för att fastställa keramik är genom att mäta den radioaktiva halveringstiden. Eftersom att lera är radioaktivt och nollställs när den bränns, kan man med stor säkerhet fastställa dess ålder. Dyr metod som oftast sker på ett laboratorium i tyskland.

Ingvar

Anmäl
2010-01-25 20:38 #24 av: pyromanen

#20  Tillåter mig vara skeptisk (tills du ev övertyger mig Flört).  Kollade igen i rapporten "Keramik i sydsverige" och det står liksom i övriga böcker samma tid för första keramik i Sverige som det jag anger i miniatrilen ovan. Jag har svårt att tänka mig någon mer seriös/kompetent källa än denna bok:

Boken är ett resultat av samarbete mellan den Arkeologiska institutionen, Lunds universitet, Keramiska forskningslaboratoriet, Lund, Riksantikvarieämbetets arkeologiska avdelning UV-Syd, Kulturen i Lund samt Malmö Kulturmiljö.

Den är dessutom relativt ny (2002).

Om det finns keramik dubbelt så långt tillbaka borde väl dessa experter känna till det?


Anmäl
2010-12-04 21:02 #25 av: LenaR

Jag hittade en artikel i dn, Nordens bönder kom från Turkiet. I den kan man läsa om hur man genom dna-analyser spårat våra förfäder.

Trattbägarkeramiken Pyro skriver om, den kom samtidigt med ett folk som tagit sig hit från Turkiet. Det var de som förde in jordbruk och tamdjur, och det är från det folket de flesta svenskar härstammar.

Mer koppling till keramik fanns inte i artikeln, men jag tyckte det var spännande ändå att veta att trattbägarkulturen faktiskt skapades av våra förfäder.


En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Anmäl
2010-12-06 13:57 #26 av: bosse-cebex-gbg

#1:  >>I den lågbrända porösa skärven kan jästkulturen överleva till nästa sats.>>

 

Det här har jag sett praktiserat i "nutid", i Mellanöstern....yoghurt som säljs över disk, portionsförpackad i oglaserade lergodsskålar. Yoghurtkulturen "bor" i själva godset. Det ingår en pantavgift i skålen, som lämnas tillbaks till butiken, där den diskas (troligen inte alltför noggrant...) och återfylls för ny "odling"...osv....

Smakade riktigt gott...Glad....och när man skrapade skeden mot botten i skålen, blev smaken märkbart starkare..  

 

Glad

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.