# Att centrera eller inte centrera, det är frågan... Author: Chihiro3 När jag gick min första kurs och lärde mig dreja fick jag intrycket att det var mycket viktigt att centrera klösen perfekt. Det här tog jag till mig - på gott och ont. Jag tycker fortfarande att det blir klart bäst för mig när jag har en perfekt centrering på klösen, och blir irriterad om jag inte har det. Men när jag har en dålig dag kan jag sitta där och centrera och centrera. "Är klösen centrerad?" (Känner med fingertoppen) " Nja, kanske". Eller  "Nej, inte alls" Och leran försvinner under mina fingrar och blir såklart alldeles vattensjuk. Andra bra dagar sätter jag centreringen direkt. - Perfekt! (Lyckan är fullkomlig!) Men så tittar jag på youtube. Där finns massor av inspiration. Men ingen av de riktigt skickliga keramikerna där verkar bry sig det minsta om att centrera sina klösar ordentligt. Med stum förundran och beundran betraktar jag vobblande lerklumpar på drejskivorna. Det har hjälpt mig att tagga ner till "Good Enough" - Ja, åtminstone ibland i alla fall...  Så nu skulle jag vilja höra både vad ni som är drejarproffs och ni som delar det glada amatörskapet med mig har att säga: Är det viktigt för dig att centrera klösen när du ska dreja? Eller kanske föredrar du till och med att INTE göra det....? ## Comment 1 Author: [Borttaget] När man väl behärskar drejartekniken så kan man justera en dåligt centrerad lerbit under hela drejarförloppet,, ska jag dreja många grejer så lägger jag inte så mycket tid på centreringen ## Comment 2 Author: Rerum Det är säkert så att man inte behöver centrera ordentligt om man är tillräckligt skicklig. Men jag tror att ett bra grundarbete är en förutsättning för riktigt bra slutresultat. Dessutom tror jag att du kommer att köra fast på andra moment "dåliga dagar" och sitta och irritera dej på det. Jag tycker det är en härlig känsla att dreja när klösen är rätt centrerad och man behöver inte lägga ner någon tid på att justera under tiden man drejar, utan man kan koncentrera sig på andra saker. ## Comment 3 Author: MaudSkobyKrukmakeri Allt hänger ihop med drejningen. Om inte klösen är i mitten blir inte hålet i mitten, då blir inte väggarna jämna och sedan blir det svårt att putsa den jämnt. När du kommer in i det här med centrering så kommer det att sitta där för evigt. Som att lära sig att cykla. Fast lite svårare. 😊 Nöj dig inte med mindre utan lär dig att centrera och så märker du att alla andra moment blir också bättre av det. Det är bättre att bli duktig på att göra rätt på en gång istället för att bli duktig på att rätta till felen efter hand. Men som keramiker blir man ofta automatiskt duktig på delarna. Så även jag. 😊 Lycka till! ## Comment 4 Author: MaudSkobyKrukmakeri \*duktig på båda delarna. ## Comment 5 Author: [Borttaget] Enig med ante, man kan rätta upp på det under hela drejförloppet och ett bra förarbete är inte nödvendigt! kan man dreja så kan man få krukan tillbaka till en klös om man vill det. ## Comment 6 Author: Kissinger Det är kanske bara att inse att man inte är ett proffs som kan rätta till saken efter hand. När jag försöker låtsas att klumpen är centrerad och går vidare ändå så slutar det nästan alltid med att jag slänger grejen när jag ska beskicka. Ska det bli en tunn mugg så blir det omöjligt för mig om inte centreringen är perfekt. Är det en ganska tjockväggig kruka som inte ska beskickas så noga kan det ibland göra detsamma med perfekt centrering. För mig är det bara att inse att jag inte kan centrera 3 kg lera perfekt. Men det gör inget, för jag har kul i mina försök! ## Comment 7 Author: Bo§e Jämför drejning med att spela något instrument.                            När man, efter mycket övning (urtråkigt), lärt sig att spela grundskalorna perfekt, kan man gradvis ge sig ut på vift bland både dissonanser och "förbjudna" saker....och återvända helskinnad... :-)    Men, försöker man  sig på dessa "äventyrligheter" utan att först ha arbetat ner grundprinciperna i "ödlehjärnan", blir det oftast platt fall....eller i varje fall "mindre bra"...  Efter mycket drejövning når de flesta - förr eller senare - den punkt då den tidigare tydliga gränsen mellan (först) centrering, och (därefter) uppdrejning av föremålet, suddas ut, och arbetsmomenten växer samman. Men någon "genväg" dit finns nog inte.... ## Comment 8 Author: [Borttaget] Du har helt rätt bortsett från att det skulle vara urtråkigt med att öva, tycker man det skall man nog hitta på något annat. ## Comment 9 Author: [Borttaget] Jag tycker det är skitsvårt att dreja vingligt och hoppigt.. satt länge och tränade med ojämnt och icke centrerat klös för att få kanten riktigt ojämn.. det är snyggt det icke perfekta ## Comment 10 Author: Chihiro3 Va roligt att få se så många olika - och lika - tankar kring detta! Tack alla! 🙂 #6 Kissinger, du beskriver precis som jag upplever det! Och det är nog så att som en del av er påpekar: det krävs skicklighet att kunna dreja utan att centrera. Jag fortsätter som jag börjat. Samtidigt så kan det ju vara bra att ibland låta sig inspireras till att inte alltid vara så förtvivlat petig, när det funkar. Som när man centrerar en större klös för att dreja en kruka. Typ. Keep up the centering får bli mitt nya motto! 😃 ## Comment 11 Author: Bo§e Ton, jag skrev "urtråkigt" med en viss glimt i ögat..  :-)  ...pga att detta stadium är kritiskt i inlärningen, och många ger upp just här...  Självklart skall man inte ge upp... ## Comment 12 Author: Kissinger Om jag jämför drejning med att åka slalom........hm.....kan man verkligen göra det? Jo jag kan! Jag minns att jag tyckte att jag aldrig hade skrattat så mycket i hela mitt liv de första åren då jag lärde mig. Det var så roligt, misstagen var så dråpliga. Detsamma med drejningen. Tänk första gången då mojängen råkade hamna på en annan elev som fnissande stod och tittade på mina försök att få upp den ekivoka skapelsen! Och den första skålen som man absolut ville spara, den var det en kul form på.