# Råglasering Author: Lerika I energikrisens spår funderar jag på råglasering. Hur skulle en sådan brännkurva för stengods se ut? Jag tänker att det är en kombination av skröj och glasyr... ## Comment 1 Author: Bo§e Ja, det är helt enkelt en skröjbränning med förhöjd topptemperatur. När man råglaserar får man jobba fram litet annan teknik när man glaserar. Allt gods går inte att doppa på vanligt sätt i oskröjat skick, och glasyrtången ger fula märken, vilket innebär att man får träna in nya sätt att hålla godset vid glasering, osv... Så, det innebär en del nytänk på de här punkterna.....testa, och se var gränserna går... Pensla går lika bra som vanligt. Sprutglasering är en säker metod när man råglaserar.. ## Comment 2 Author: ler Man får se till att mängden lera i glasyren är så stor att glasyren arbetar samman med den läderhårda skärven. Och ett CMC typ Optapix KG 25, 0,3% är bra att ha i glasyren så att den sitter bra fast när kristallvattnet avgår, en viss mängd zinkoxid är bra och även sepiolit. Så man kan i princip göra ungefär samma typer som till normal glasering. Du kan också se på lerglasyrer som kan vara i stort sett bara en lämplig lera ## Comment 3 Author: Bo§e #2.: Ja, det finns flera sätt att råglasera. Det som beskrivs i #1 är råglasering av torrt gods, och med de ordinarie glasyrer som man redan har. I #2 beskrivs råglaseing av läderhårt gods, med glasyrer som har högt lerinnehåll (eller rent av ren lera). Påminner om vanlig engobering. M.a.o. två appliceringsmetoder som har litet olika spelregler... Ville bara klargöra det. ## Comment 4 Author: ler Ja det är ju viktigt att veta vad som gäller, men att råglasering på läderhårt är enligt min mening det bästa eftersom man inte får problem med vatten på torrt gods som ju kan ställa till med problem ## Comment 5 Author: Bo§e Ja, råglaseing på läderhårt är en bra metod, och många skulle nog kalla det för "den traditionella" metoden. Råglasering på "greenware", dvs torrt gods, har sina självklara utmaningar (om man inte penslar eller sprutglaserar), men man är fri att använda "vanliga" glasyrer. ## Comment 6 Author: bjorn.lindberg #2: Fråga, CMC, blandas med de torra ingredienserna och sen vatten? ## Comment 7 Author: Bo§e #6: Ja, alla sådana organiska förtjockare bör torrblandas först, för att få ordentlig spridning, så undviks klumpbildning. ## Comment 8 Author: ler #6,7 jag gör alltid en stamlösning och häller i konserveringsmedel och blandar det upplösta limmet i glasyren så att jag är säker på att allt är upplöst ## Comment 9 Author: Bo§e #8: Ja, ibland har man inget val (vattnet är redan tillsatt), och då är ju en stamlösning......lösningen... 🙂 ## Comment 10 Author: bjorn.lindberg #8: Det är vad Tony Hansen föreslår också. Vad använder man för konserveringsmedel? ## Comment 11 Author: Bo§e #10: Atamon är ett ok konserveringmedel, som hindrar att CMC-mixen "surnar"... Spaning: Vid sidan av CMC har jag också använt Carrageenan en hel del, och kan konstatera att Carrageenan ogärna surnar, även utan konserveringmedel... ## Comment 12 Author: bjorn.lindberg #11: OK Atamon, lätt att lösa på ICA, tackar ## Comment 13 Author: nyburgaren Höganäskeramik råglaserade allt sitt gods sista tiden innan dom lade ner verksamheten i Höganäs!! Dom torrpressade mycket och sprutade på glasyren efterå! Klart det sparade in nåde tid och pengar! ## Comment 14 Author: Bo§e #13: Ja, hela verksamheten var baserad på räglaserat och sprutat. Även det handgjorda.... ## Comment 15 Author: bjorn.lindberg #14: Tjusigt, och den gröna muggen :) ## Comment 16 Author: ler På dom mycket stora fabriker jag har varit på mest i Asien så var det bara råglasering som gällde och det var mest sea mudd som blev använt, jag har nog skrivit om det flera gånger så det kanske blir tjatigt att läsa. Men sea mudd är lera som hamnat på havets botten från alla floder som tar med sig leran när det störtregnar och samlas på botten av havet, dom har speciella båtar som dom fiskar upp den mycket fina leran. Och hade man 10-20% av den i glasyren så funkade det alltid, så man ska kanske hitta ett alternativ till den leran, vet inte vad det skulle vara men någon form för montmorillonitisk lera borde gå bra. Det blev aldrig några glasyr fel. Den leran innehåller ju en del salt från havet så kanske kan man prova att tillsätta lite av det ## Comment 17 Author: Bo§e #16: Ja, "sea-mudden" borde ju, i sin torkade och "otvättade" form, innehålla en viss mängd kristalliserad NaCl..... Vilken färg har den...?....järnhaltig, eller något annat...? ## Comment 18 Author: ler Den är lite gulbrun ljus i färgen och jag vet inte hur den ser ut bränd eftersom det bara blev använt i glasyren, men he en viss mängd järn har det varit men det är nog inte så mycket för att även ljusare glsyrer blev just ljusa ## Comment 19 Author: ler Man såg floderna som strömmade fram i väldig fart under regnperioden och vattnet var helt gult ## Comment 20 Author: Bo§e I en flodbädd i norra Dalarna, hittade jag något som påminner om det du beskriver. Som en väldigt finkornig "silt", gul till färgen. Trots finkornigheten var den inte särskilt plastisk, vilket jag försökte åtgärda med bentonit, men det blev inte lyckat. Vid bränning kunde jag konstatera att den innehöll en aning järn, men inte alls mycket. Dock tålde den mycket hög bränntemperatur. Jag övergav det här materialet utan vidare prov, men jag kan föreställa mig att det skulle kunna fungera som lertillsats i glasyrer. Kan det här vara något som liknar "sea-mud"...?...fast uten salt, förstås... ## Comment 21 Author: ler Nja om den inte var plastisk så nej, sea mudd är nästan som ball clay. Men kunde vara kul att hitta på någonting som det kunde användas till det du hittade i Dalarna. Hur såg det ut när det var bränt? ## Comment 22 Author: Bo§e #21: Efter bränning hade den nästan samma gulton som före bränning, men med en svag dragning åt beige, vilket jag tolkade som att här finns en gnutta järn...... Det här ligger nästan 50 år bakåt i tiden, så jag är osäker på om jag skulle hitta tillbaks till den platsen igen...🙂...det var i alla fall längs Oreälven... ## Comment 23 Author: ler Ja lera vid vattendrag är intressant, i Torshälla går det en å igenom och där finns det utmärkt lera som krukmakaren använde förr i tiden, jag hämtade lera där också för många år sedan och den kunde man arbeta med som den var, behövde inte rensa den alls ## Comment 24 Author: L.A.E Brukar använda www.sgu.se för att se mineraler och lera + annat. Lerhaltskartan - digital åkermarkskarta och så kan man söka i Digitala åkermarkskartan, SLU:s kartvisare (nytt fönster) Vet inte hur mycket man får länka men kanske det här räcker. ## Comment 25 Author: ler Vid Timmernabben finns det en förekomst av bentonit som skulle vara 1.8 meter djup