# Det svåraste för just dig...
Author: abbis

Även om man kan dreja och kanske t.om hållit på i 10-40 år och drejat så är det alltid något som man aldrig blir riktigt nöjd med och därför inte tillverkar  detta eller gör det väldigt sällan.Vad har du som är din grej.För egen del är det mattallrikar.En tallrik är en tallrik kan man tycka .Men så enkelt är det inte.Jag vill ha en speciell karaktär på min tallrik t.ex en snygg kant eller själva formen på insidan..Sen är dom inte lätta att bränna då dom är otroligt skrymmande.

Vad är det som du skulle vilja bli en fena på!

## Comment 1
Author: pyromanen

Dreja på klös.  Har jag bara inte blivit kompis med alls.  Sakerna blir inte lika stora och fram för allt så får jag inte till botten lagomt tjock/tunn.  Och så tar det så emot att sätta sig och träna för att det inte alls gick nåt bra förra gången. istället centrerar jag varje lilla klös för sig...  och tycker då att allt under ca 250 gram är hemskt.  Sen har jag ju inte hållit på i 10-40 år som du skriver utan mer än kvällskursnivå är bara ca 2½ år nu...  Men varför ska man göra småsaker? det kan ju nån annan göra :-) 

Sen... att jag valde dreja på klös innebär ju inte att jag tycker stora tallrikar är lätt som en plätt heller.....

## Comment 2
Author: pluppan

tja beskicka brukar jag ha problem med. har dock utvecklat en egen metod då jag gör en snurra under istället och då syns det inte att det inte är centriskt beskickat. är det inte konstigt att man alltid hittar på någe trix....

## Comment 3
Author: LenaR

#2 Så är det ju i livet också, man får sina personlighetsdrag och egenheter när man arbetar på sina skuggsidor!  

Jag älskar att dekorera, men tycker det är svårt förutse hur mycket en färgkropp/oxid flussar. Så jag har satt i system att räkna med att det flyter ut en del. Å andra sidan kan resultatet bli gruvligt när det inte flussar :/

## Comment 4
Author: Dolomit60

Att dreja stort är svårt. Spelar ingen riktig roll, och det är vida fat, eller höga smala halsar; När man når en viss storlek, blir det ungefär lika svårt. Första tecknet på att det är för stort, är att grejerna inte blir lika smidiga längre, och att jag inte har full kontroll över det jag gör. Blir det ännu större så blir det i bästa fall en hög cylinderliknande koloss, som inte vill anta någon som helst acceptabel form, utan att bli alltför tung i botten, eller om detär fat blir det vingligt, eller ojämnt och går av.

Jag tycker ocså det är svårt at göra serier, men där fuskar jag; Jag väljer ut dom, som liknar mest, och så finjusterar jag i avdrejningen. får jag två varianter som inte liknar varandra tillräckligt, försöker jag undvika att sälja dem på samma ställe, eller i samma tidsperiod.

Men det borde jag väl egentligen inte berätta ![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)

Jo, skisser och dekorationer kan vara svårt också - Jag är ärligt talat inte någon tecknare precis......

## Comment 5
Author: Bruzapetra

Just nu är det vinglasfötter som jag inte gillar!!! Jag drejar dem upponer på klös och de vinglar av bara f-n när de börjar bli för höga. sen är det svårt att få dem precis lika höga när jag drejar dem i två moment, fot och kopp.... Fy för dessa....

## Comment 6
Author: LeWE

Tycker det är svårt att dreja större saker, över 4 kg har jag svårt att klara men jag jobbar på det.

## Comment 7
Author: Elta

Stora fat! Eller strot i allmänhet. Jag vill så gärna men det blir aldrig bra! Och skulle jag lyckas på drejskivan så slår det sig ofta när jag bränner.![Ledsen](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-frown.gif)

## Comment 8
Author: tomica

Att centrera riktigt stora klösar.., kanske 12-25kg...En dag ska det nog gå..  Nu ägnar jag mig mest åt riktigt små saker på skivan och det är verkligen en match att centrera så smått som möjligt..  Det allra svåraste tycker jag är att utföra det som jag anser vara "tråkigt" eller framförallt att lyckas bra med glasyren.. Det är utmaningen och att testa gränsera som gör det "lättare" att streta vidare fast det kan vara det "svåraste" man någonsin prövat..   Snart ska jag börja med en serie större skålar på fot som kräver ca 8kg lera och det blir tufft att "dreja upp mig" i storlek från miniatyrerna jag drejar nu...![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)

## Comment 9
Author: Vanja-K

Så kul att läsa om era små svårigheter. Oj, oj jag har långt kvar.Att lära. Eftersom jag är ganska mycket nybörjare så mina övningar består av att kunna dra upp leran. mmmm det blir mer för varje gång. Ni är verkligen duktiga tycker jag. Men kul är det. Just nu tränar jag på att göra stora krukor med ringmetoden. Måste kunna detta inför en senare kurs. Iallfall lite.

## Comment 10
Author: susanne.k.wall

Dreja på klös skulle jag vilja lära mig mer av, så det är bara att öva på, men jag tycker det är lite knepigt. Nya leror som jag testar drejar jag alltid på klös så jag snabbt får några skålar men dom blir inte alls lika.

## Comment 11
Author: troll

Dreja på klös är svårt. Jag är lite astigmatisk och har jättesvårt att skära av rakt och "rätt". Det är ju så praktisktnär man ska göra många mindre saker, tvålkoppar, gräddkannor, glöggmuggar, vitlöksrivare...Hälften hamnar i "slasken" för jag har skuit för högt. Dekorera är inte heller min starka sida. Har svårt att få hål, ränder och prickar jämnt fördelade.

## Comment 12
Author: cherie

Stort..mer än 4kg då är det klurigt och tar tid..men väldigt roligt när det går bra..man får låta det ta lite mer tid både med centreringen och uppdragandet..

## Comment 13
Author: Casiopeia

Valde "annat"

Jag håller på att lära mig dreja så just nu är det rätt mycket jag tycker är svårt. Centreringen är så klart jätteknepig ibland, men ibland går det hur bra som helst. Det är väl annars något som kräver massor av träning innan man behärskar det helt så jag är bara glad när det lyckas.  Att dra upp en cylinder med raka kanter är väl det som orsakar mest tandagnisslan just nu, men ingenting är direkt lätt, hittar nya utmaningar hela tiden.  
Något jag verkligen behöver lära mig är annars att göra två likadana saker, eller en hel serie med lika koppar. Det handlar nog lika mycket om att träna på teknik och tålamod tror jag... :-)

## Comment 14
Author: Jordemor

Jag krev in´tekannorsom det svåraset men menar att också  burkar mde lock ja allt med lock är svårt tycker jag hari nte förstått riktigt hur jag ska göra för att det ska bli bra, har nån nåt bra lock som fungerar på det mesta så får ni gärna tipsa mig om det

hälsar Åse Jordemor

## Comment 15
Author: Jordemor

Jag krev in´tekannorsom det svåraset men menar att också  burkar mde lock ja allt med lock är svårt tycker jag hari nte förstått riktigt hur jag ska göra för att det ska bli bra, har nån nåt bra lock som fungerar på det mesta så får ni gärna tipsa mig om det

hälsar Åse Jordemor

## Comment 16
Author: Dolomit60

Tekannor kan ibland vara knepiga att få till att hänga ihop precissom man vill, pga av de många delarna som skall funka ihop tycker jag.

Burkar med lock tycker jag däremot är jätteroligt att göra !

Det vanligaste locket jag gör är bara en upochnervänd skål.

Jag gör en invändig fläns på burken, som locket kan vila på.

Därefter gör jag en flat skål, eller ett litet fat, hur man nu ser pådet.....Inne i skålen drejar jag upp en cylinder. Cylinderns innermåttskall passa ganska precis innanför burkens fläns, och lockets totala radie skall vara så att det passar burkens öpning helt enkelt.

Det tycker jag funkara. Det är lite svårt att beskriva utan bild egentligen. Jag tror det är ett av de vnligaste locken i Sverige, och Danmark i alla fall....

Cylindern får gärna vara lite längre än strikt nödvändigt tycker jag. På tekannor fyller ju också längden den funktionen att locket inte åker av om man lutar tekannan. Dom precisa måtten är förståss beroende av vad för slags burk det är man gör.....

## Comment 17
Author: Elorion

mmm jag röstade på tekannan. Svårt att få delarna att synka med varandra. Roliga tekannor som _inte_ funkar så bra... är jag en fena på:)

## Comment 18
Author: tomica

Dolomit har en strålande bra beskrivning på lock tekanna..  det är en bra övning att bli en god tekannedrejare då det är en del "pyssel" att få alla delar att fungera bra... Själv har jag bara gjort två som funkar..., men det ska bli fler eftersom det är ett väldigt nyttigt pyssel för den som vill bli ytterligare bevandrad i färdigheterna med drejning...![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)

## Comment 19
Author: lotta2

jag valde muggar som egentligen inte är så svårt alls, men för mej är dom mera svåra mentalt... att sätta sej och göra det man tycker sämst om att göra. Jag tycker dom är så väldigt trista att göra jämfört med det mesta annat. Riktigt höga smala vaser är ju ganska svåra rent tekniskt tycker jag att få upp allt, fast det är ju enklare att dreja i sektioner tycker jag.

## Comment 20
Author: Hubert

Svårast är allt just nu för det är som det blivit stop min inre startmotor men lusten kommer väl förhoppningsvis tillbaka någon dag.

## Comment 21
Author: bonden

Har bara drejat litegrann (ett fåtal saker) men skulle vilja lära mig mycket mer....

Tycker alltså att ALLT är svårt!

Bygger det mesta jag gör i gipsformar som jag själv har gjort modellen till och tagit form av.

## Comment 22
Author: pyromanen

#17 ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif) Detdär känner jag igen!  En pinsamt stor andel av mina försök tll tekannor finns ute i barnens "häxkoja" i skogen och tjäner som häxkittlar!

## Comment 23
Author: Keramik-Mi

Tycker högt och smalt kan vara knepigt. Antingen är handen för stor för den smala cylindern, eller så är armen för kort... Tycker man drar upp leran ordentligt, men så ramlar den liksom ned i botten igen - helt av sig själv förstås. ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) Skyller på jordens dragningskraft...

## Comment 24
Author: evaz

Oj, det finns mycket som är svårt. Stora saker t.ex. Men jag har ibland svårt att sluta i tid. Jag fixar och snyggar till med följden att det ibland blir helt förstört. Jag tränar på att bestämma mer innan för att se när det är färdigt. Kul att läsa alla inlägg o konstatera att alla har något som är svårare än annat.
