# Glasyrnoja...
Author: Bregotta

Hur gör ni med glasering inne i skålar/muggar som skall användas till mat? Jag läser i min nyinköpta glasyrbok om detta men har lite svårt att veta vad mina färdigköpta glasyrer innhåller. Finns det tumrelger? Vilka då i så fall. Det verkar som om man gör lite olika en del glaserar bara med transperent eller vit, är det ofarligt? Kan man ha svart engobe med transperent glasyr, är det OK? Många frågor och kanske dumma men jag är förvirrad. ![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif)

## Comment 1
Author: LarsT

Färdigköpta glasyrers innehåll lämnas av naturliga skäl inte ut men vissa av t.ex. mina färdiga glasyrer rekommenderas specifikt av tillverkaren till matgods.

En tumregel man annars med gott samvete kan hålla sig till är att använda transparent eller vit på insidan. Då är man relativt säker på ofarligheten. Om man har en svart engobe under med t.ex. mangan, koppar och kobolt blir det genast svårare. Det beror ju då på den transparenta glasyrens kemiska stabilitet i kombination med engobens påverkan och det finns helt enkelt, inte vad jag vet, något entydigt svar på det ....

## Comment 2
Author: zzaga

Jag har en fråga till... Oroar vi oss lite i onödan?

Låt mig förklar mig:) Hur många har vi hört talas om som blivit förgiftade av sin keramik i Sverige (jag räknar inte alls grekiska prylarna som folk köper på semestern)? Är de realistiskt att oroa sig över detta? Används bruksgodset SÅ offta i hemmet att det är någon reäll fara? Man ska naturligt vis inte tillverka något som är potensiellt livfsfarligt att använda, men jag tycker bara att vi i Sverige oroar oss över så himla mycket. Cykelhjälm och in plastade gurkor...

## Comment 3
Author: zzaga

Jag kommer nog få mycket skäll för det här...

## Comment 4
Author: LeWE

Cykelhjälm kan ju va OK men gurkor m plast är väl onödigt! Använde själv blank hård glasyr invändigt för det blir så fult med glasyr som ej är reptålig. Ibland har jag en transp blank infärgad med kobolt.. men för det mesta använder jag transp blank eller vit glasyr..![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif). Måste väl vara OK?

## Comment 5
Author: lotta2

Jag tycker att försiktighetsprincipen är bra. Om man inte är säker så avstå. Och vill man ha en glasyr med läskiga saker i mot maten och om man är osäker på stabiliteten i glasyren så kan man testa glasyren för läckage av mineraler ex krom mm på laboratorium. 

#2, Cykelhjälm är bra och jag cyklar sällan utan den, men å andra sidan har jag jobbat på sjukhus och sett skallskador på nära håll och speciellt huvudskador från cykelolyckor känns bara så vansinnigt onödigt... Så det ser jag bara som att ta hand om sin lilla skalle så gott det nu går. Gurkorna har helt gått mej förbi;D

## Comment 6
Author: Bregotta

Zzaga - precis det jag menar. Hur orolig måste man vara? Självklart vill man ju inte förgifta gamla farmor men är risken så stor att man aldrig skall dekorera på insidan? Finns det säkra sätt att göra på? Och just för att jag fått lite olika signaler undrar jag - hur gör ni? Tyvärr är det ju så att denna insikt kommer när man själv skaffar ugn/verkstad, inte på de kurser jag gått (kvälls-). Kanske är det bara jag som haft otur men visst borde man på kurser se till att kursdeltagare får med sig mer av sånt här, som t ex glasyrkunskap, verkstadshygien, hur bränningar går till osv? Det är ju ändå ganska mycket pengar man lägger ner. Hoppsan nu kanske det är jag som får skäll..![Fl&ouml;rt](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)

## Comment 7
Author: Bregotta

#5 ... jag har också sett funktionshinder efter cykelskador - cyklar själv aldrig utan hjälm!

## Comment 8
Author: LenaR

#5 Lotta, har du någon uppgift på vad det kan kosta att testa en glasyr på laboratorium?

Jag oroar mig inte särskilt mycket över infärgningar. Jag skulle nog inte ha starka infärgningar inuti koppar, särskilt inte med nickel eller krom, men annars har jag spart ihop min förgiftningsoro till hög bariumhalt och gröna blyglasyrer :D

## Comment 9
Author: lotta2

#8 Lr, bara en siffra som fick mej att trilla baklänges när jag tänkte testa 10-talet glasyrer. Men jag lade ner det efter prisuppgiften att testa så många iaf. Siffran var närmare tusenlappen för ett dubbeltest, viss rabatt om man vill testa flera glasyrer. Men flera av labben jag fick tag i som inte gjorde testen hade blivit kontaktade av flera keramiker som ville göra tester på sina glasyrer, och flera labb funderade på att ta upp den tjänsten igen. Och om fler gör en sak så brukar den ju bli mycket billigare. Däremot vet jag flera amerikanska laboratorier som testar samma saker för ett betydligt lägre pris. En bråkdel av det svenska priset. Ioch sej får man engagera sej mer och ta reda på svenska normer  och riktvärden men det är ju en petitess i samanhanget. Säg till om du vill ha adress till dom, jag ska använda mej av ett av dom till mina tester. Men jag är inte riktigt klar med den sista glasyren jag vill testa. Och ingen idé att skicka fler gånger eftersom frakten kostar ju en del den med. Så nu har jag säkra glasyrer så länge...

## Comment 10
Author: LenaR

En tusenlapp var billigare än jag förväntat mig, men jag har nog ingen gränsfallsglasyr jag är så förtjust i så jag kostar på mig ett test. Hoppas mitt osunda förnuft räcker till.

Fast jag har 'testat' en vacker glasyr som innehåller 0,5% nickeloxid på några frivilliga och införstådda nickelallergiker. De fick varsin kopp med glasyren på både in- och utsida, och det var inga problem. Men jag har ändå inte vågat ha den glasyren på bruksföremål.

Jag är nog svensk, vad gäller överdrivet säkerhetstänk i alla fall..

## Comment 11
Author: Bregotta

Ursäkta en kanske jättedum fråga men vilka glasyrer anses som säkra (#9) förutom vit och transperent? Hur får man reda på/vet  det? Jag känner mig jätteförvirrad...![Generad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-embarassed.gif)

## Comment 12
Author: Hubert

Hej, Detta gäller stengods. Efter samtal som jag hade med kemikalieinspektionen för ett par veckor sedan när jag hade samma fråga som ni efter en livlig debatt kom jag fram till att det är som jag fick lära mig för några år sedan gäller. Då ett gods genomgår sintring så binds alla ämnen kemiskt ihop. Allt annat är omöjligt och att enda sättet att få isär det igen är kraftig idustriell process för att sära på det igen. Sintring förutsätter att man brännt upp till över sintringsgrader för stengodset. Det som är giftigt är inkappslat och kan inte läcka.

Om man däremot bränner lägre än stengodsbränningskurva så godset ej sintrar och då även lergods, rakubränning osv är poröst så kan det alltid läcka och då är inte heller giftfri glasyr en garanti emot giftig engobe för det naturliga över tid är att glasyren spricker. Dvs i kontakt med tex syra efter sprickbildning så fäller kemikalien ut.

Rätta eller fråga gärna om jag är otydlig./Louise

## Comment 13
Author: LenaR

Det finns iaf ett ämne som kan lösas ut ur stengodsglasyr: barium. Men håller man bariumhalten under 20% i receptet är det ingen fara.

/Lena

## Comment 14
Author: Hubert

Hmm, det var just det ämnet jag ringde och frågade om! Har du möjligtvis någon litteratur eller artikel som kan visa att det testats och i så fall var? Det skulle vara intressant att gå till botten med detta en gång för alla./Louise

## Comment 15
Author: LenaR

Nej, jag har ingen källa... Men det jag lärde mig var att under ettt visst antal mol, motsvarande under 20% i det färdiga receptet, går det inte ens att spåra bariumutfällning.

Förresten är det ju konstigt att man kan få sina glasyrer testade på laboratorium om det verkligen är så att glasyrer är helt ofarliga när de ligger på sintrat gods? (Se Lottas inlägg, #5&9)

Och varför gör det skillnad på glasyren, att godset har sintrat?

//Förvirrad

## Comment 16
Author: Hubert

#15 När godset har sintrat har det bundit ihop alla kemikalier med varandra till en kemisk formel och inget ligger var för sig utan är ihopbränt med godset vid sintringen. /louise

## Comment 17
Author: LenaR

Vet du, jag sov på kemin i skolan, jag läser glasyrkemi så pragmatiskt som möjligt, och just nu förstår jag ingenting :) 

När godset har sintrat/förglasats är det hopbränt, okej. Var kommer glasyren in?

Jag har lärt mig att lergodsglasyrer ligger tydligt skiktade från skärven, till skillnad från stengodsglasyrer där skarven är flytande, men hur påverkar det själva glasyren så att ämnen kan fälla ur en lergodsglasyr men inte en stengodsglasyr?

## Comment 18
Author: Hubert

Lergodset har inte slagits ihop till en kemisk enhet glasyr lera men det har stengodset i och med sintringen. Molekylerna efter sintring hänger ihop och kan inte slås isär och fälla ut!(Låter det någorlunda förståligt?) I lergodset ligger dom inte ihopbakade utan "lite lösa".

 Jag hittade att Åbo Akademi är enhet för forskinig i förbränning och silikatkemi. Jag har mejlat så vi får se om dom har fakta i ämnet i mer förklarlig form!Louise

## Comment 19
Author: LenaR

Jag inser att jag låter som jag försöker provocera, men det är inte min mening. Jag vill veta SANNINGEN!!!

![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)

Och då tänkte jag så här: Om det är sintringsprocessen det hänger på, så sintrar ju faktiskt lergods också, bara inom mycket snävare temperaturintervall.

Om man alltså prickar sintringsintervallet kan man glasera lergods med vad som helst, inkl blymönja, det kommer inte fälla ut ändå eftersom godset sintrat.

Det där låter ju helt orimligt. Jag vet inte vem som ska ha åsneöronen, men jag röstar för kemikalieinspektionen!

Sjysst att du tar tag i det Louise! "_Forskning i förbränning och silikatkemi_", det låter som de borde sitta inne på svaret! Risken är bara att de inte kan förklara så lekmän förstår... Men väldigt företagsamt ändå av dig! Lovar att alla följer händelseutvecklingen med spänning!

// Lena

## Comment 20
Author: Hubert

Ingen fara, det ska mycket till för att jag ska känna mig provocerad snarare blir jag vetgirig och vill veta "sanningen" som du säger själv OCH kunna förklara det så alla förstår för inget är omöjligt att förklara utan det gäller bara att fråga på tills det är klart så ingen behöver känna sig besvärad eller rädd att fråga om och om igen. Även kritisera för det kan ju dessutom vara så att jag både säger och har fel i mitt uttryck!

Sintra som jag kan läsa mig till i litteratur är det endast stengods som tätsintrar dvs där fältspat och krita mm "omsluter" svårsmälta och eldfasta material så godsen blir helt täta.

Kontentan är i alla fall att vi alla vill nog komma fram till sanningen och jag väntar med spänning på svar!/Louise

## Comment 21
Author: Sophia

#12, om jag förstår det rätt så kan till exempel kobolt inte fällas ut ur en glasyr brännd i stengodstemperatur eftersom godset har sintrat?

## Comment 22
Author: [Borttaget]

Talar nog mot bättre vetande, men det verkar konstigt att ytan på en glasyr skulle släppa mer eller mindre ämnen ifrån sej beroende på om leran därunder är sintrad eller ej. Jag tror f.ö. att man måste dricka en förfärlig massa kaffe ur en mugg med bariumglasyr för att bli förgiftad, skriver inte heller för att provocera, men lite perspektiv kan nog vara bra att ha. Kanske detta med att stengods skulle vara säkrare kommer ifrån att man normalt inte använder bly eller kadmium i dom glasyrerna? När det gäller nickel eller krom kanske det finns nån liten risk för en allergisk reaktion, då behövs ju extremt små mängder?

## Comment 23
Author: lotta2

Jag har ju min uppfattning klar i ämnet då  att jag förespråkar tester eller försiktighetsprincipen. För mej räcker det inte med att det är en liten mängd som kan släppas ut, jag vill inte ha saker flytande omkring i mitt te, eller sälja saker till mina kunder som jag inte kan veta är helt ok att dricka ut. Jag vill inte heller använda s.k blysäkra glasyrer. Jag använder en vit eller en ofärgad glasyr på insidan av mina saker för så vet jag hur det står till i glasyren.

 För den som lever i förvissningen om att en sintrad lera med glasyr inte släpper igenom något kan jag rekommendera lite kvällslektyr. Läs tex [denna artikeln om  stabila glasyrer för stengods](http://www.frogpondpottery.com/downloads/StableGlazes.pdf) . Författarna har testat många vanliga stengodsglasyrer med dåligt resultat. Bland annat kägla 10 glasyrer som visat sej släppa igenom både koppar och annat, så det hänger inte enbart på en sintrad lera. (Glasyrerna är testade på leror som ska sintra vid den temperaturen.) Dessutom ger ju olika leror olika resultat på samma glasyr.  Så författarna skriver inte någon på näsan hur man ska göra  eller tycka men jag håller med dom. Deras bok är intressant, boken rör ju mest kägla 6 glasyrer , men dom har testat en hel del andra glasyrer också med liknande resultat, så man kan ju se boken / artikeln som en intressant tanksställare. Och som författarna skriver så är en stabil glasyr också en hårdare glasyr som gör att grejerna inte repas lika lätt  vilket ju också är ett intressant skäl om man nu gör bruksgods.

## Comment 24
Author: CarolineD

Även jag förespråkar försiktighetsprincipen. Om jag skulle sälja keramik skulle jag bara använda bomsäkra ämnen på insidan av bruksgods. Den enda färgade (om man inte räknar vit) oxid jag använder är järn. Jag har läst nåt likande som Lotta2 tipsar om här: [http://ceramic-materials.com/cermat/education/#GlazesFood%20Safety](http://ceramic-materials.com/cermat/education/#GlazesFood%20Safety)

Även om man gör keramik enbart för eget bruk kan prylar komma på avvägar och användas på fel sätt. Keramik har längre livstid än människor!

Jag har hemmatestat mina glasyrer med vinägertestet och två av dem läcker koppar (man ser att glasyren har blekts där vinägern varit). En är en matt lerglasyr och den andra en av de blanka glayrerna som är utprovade för fyleleran (F-6 tor jag).

## Comment 25
Author: bosse-cebex-gbg

Nja...det här med de hårdare normerna för kemikaliehantering är inte någon särskilt "svensk" företeelse...det är EU:s gemensamma normer för kemiska produkter som är styrande.

Svenska Kemikalieinspektionen är den instans som skall se till att EU:s regler efterlevs. De har inte hittat på något själva...

\----------------------------------------------------

Och myten att högre bränntemperatur automatiskt medför stabilare glasyrer skall man nog ta med en nypa salt. Det beror också på glasyrens sammansättning. Hög temperatur / långa bränningar kan medföra att för mycket av de glasbildande ämnena försvinner (förångas),och då försämras bindningen av färgpigment m.m.

Av samma orsak tappar en stengodslera (särskilt järnhaltiga)en del av sin styrka och täthet om man bränner för högt / för länge.

## Comment 26
Author: Sagakeramik

Om det nu är så att även stengodsglasyrer brända i relativt hög temp läcker div. otrevlighet, hur kan det då komma sig att keramiska dekaler inte gör det? Jag känner mig mycket förvirrad av det hela måste jag säga.

Tycker det verkar mycket konstigt att järnhanltiga galsyrer brända i hög temp skulle vara farligare än väldigt färglada dekaler (innehållande ett stort anntal okända ämnen) brända ovanpå en annan glasyr skulle ge minder utslag. Speciellt när man kan läsa det här på en del sidor:

**WARNING: Do not use decals on surfaces that come in direct contact with food or drink. Some colors in decals may contain lead and/or cadmium. Keep decals away from children unless properly supervised.  
On cups and mugs leave at least 20mm between the top of the rim and the decal. Conforms to ASTM D-4236. Contact physician for more health information.**

Jag tycker det hela är jätteförvirrande för i samma text står det att det förmodligen **inte är farligt** men att man bör märka all keramik med texten  **"Not for Food Use. Colors may poison food"** eller borra ett hål i botten.

Jag skulle gärna vilja veta om generellt sett är "farligare" att ha dekaler på lergods eller stengods?

http://www.ceramicdecals.org/FAQ.html

## Comment 27
Author: lotta2

26, lergodsglasyrer med dekaler  läcker bly, men i sådan liten omfattning av Maria tydligen klarat gränsvärdena? Sedan beror det på kombinationen av hur hård glasyr, hur högt bränd leran är och vad som ingå i glasyren...Lätt som en plätt,,,![Flört](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

Detta svaret fick jag av min keramikdekalförsäljare vid frågan om dom tillhandahöll blyfria dekaler eller om alla innehöll bly : _We cannot guarantee each decal is lead free, most decals do contain lead.  If the decals are fired to cone 015, the lead is fired out in the process.  I am not sure about low temperature firings.  There are some test kits available at your local home improvement or hardware stores.  You can always test the piece after firing to be certain they are food safe.  "_ Jaja, jag håller mej till utsidan i alla fall. Klart! Kägla 015, de flesta  jag känner bränner ju omkring eller strax innunder den käglan, men hade det varit så lätt att få bport bly geneom att bränna äver kägla 015 så hade ju inte lergodsglasyrer heller läckt... förvirrande!

## Comment 28
Author: L.A.E

Har också hört att bly förångas,bränns ut vid högre temperaturer. Föresten det här med dekaler, hur är det med gamla mattallrikar då? en del har ju dekaler som dekor också. Fast man äter ju inte på kanten precis.

## Comment 29
Author: [Borttaget]

Hej igen!

Ett litet sista inlägg från mig i den här frågan. Till att börja med vill jag poängtera att jag INTE säger något generellt om dekaler i största allmänhet. Jag berättar om MIN keramik, som jag känner till hur den tillverkas. Jag kan INTE svara för hur andra arbetar med lergodsglasyrer och dekaler - det är var och ens ansvar som tillverkare att ha säkra produkter.

Vidare vill jag berätta lite generellt om dessa tester som görs och hur det mäts - och om det är farligt eller inte med färgade insidor osv i tex sina tekoppar. Kärlet blir fyllt med en vätska som innehåller ättika, dvs den är sur och mest gynnsam för att dra ut farliga ämnen i ev glasyr, eller vad det nu är man testar. Det får stå i 24 timmar och så mäter man sedan resultatet. Gränsen för bly går vid 4mg...per nåt -jag är fortfarande vid fel dator. I vilket fall, jag har bla sett tester på det man kallar blysäker glasyr som efter ett sånt test visade resultat på 0,3...per samma enhet som innan. Dvs som den är bränd, med den leran, med den glasyren är den gott och väl godkänd och ganska ofarlig. Vidare ska man ta i betrakning vad det är för ett kärl - är det en tekopp tex. Hur ofta häller ni upp en kopp te som innehåller en halv citron och låter det stå till nästa dag för att då dricka det? Och även om så vore fallet så är din kopp te med citron inte i närheten av den surhetsgrad som ättikslösningen har som används i testet. Så det testet känns tryggt anser jag.

Givetvis är det vars och ens ansvar att säkra att det man gör håller de regler som finns. Man kan inte dra några slutsatser av andras tester och använda samma metoder i tron om att det är ok,för nån annan har gjort ett test. Det beror på vilka råmaterial du i övrigt använder och hur du bränner osv osv osv. Testerna måste utföras med egna produkter, alltid. Vilket också är det bästa sättet att få korrekta svar istället för att spekulera och vara osäker.

Till sist, jag gav mig in i detta inlägg pga av att jag fann mitt namn i ett felaktigt sammanhang. Det ville jag givetvis rätta upp på eftersom ni för diskussionerna i ett öppet forum på nätet som alla har tillgång till. Jag svara gärna på frågor om min keramik. Men föredrar att man ställer en fråga direkt, exempelvis till min mail, istället för att det blir som det nu är. Lite felaktigt och konstigt.

En sista fråga - om nåt helt annat - jag har letat bland inställningarna för hur man avslutar sitt medlemskap,men kan inte hitta funktionen....är det nån som vet?

Mvh Maria

## Comment 30
Author: Sagakeramik

Maria

Nu blev det nog lite fel?  Jag syftade inte till dina saker här utan om alla dekaler som sätts på insidan av bruksgods. Det kanske inte framgick?

Jag använder själv dekaler på mina saker och skulle fortfarande gärna vilja ha ett svar på hur vida det ÄR farligare att ha dekaler på lergods än stengods. Så att jag vet hur jag ska göra i fortsättningen, speicellt om det är så att bly förgasas vid en viss temperatur. Jag kör själv med dekaler men har undvikit att använda på insidan just för att jag känt mig osäker.

Det skulle vara intressant att höra de svenska återförsäljarnas rekomendationer och tankar om vad som gäller för dekaler. I USA kan ju saker och ting lätt blir överdrivna för att de är rädda att bli stämda för div. olika konstiga saker.

## Comment 31
Author: lotta2

Ja, varför inte höra med dom ni köper dekaler av, dom måste ju ha ett svar på frågan. Fast de flesta kanske svarar så som de gör i USA att dom inte är tänkta att användas på insidan av matkärl och klarar sej därför från att ge ett tydligt svar.

28, Maria, Jag gav dej intruktioner i mitt svar på ditt pm, men jag skriver ner dom här också : Om du vill avsluta ditt medlemskap så går du till din personliga sida, i högra hörnet finns en flik som det står inställningar på klicka där, sedan klicka på användaruppgifter, sedan på avsluta konto...  Vi ser ju såklart hellre att du stannar kvar som medlem,  annars vore ju intressant att veta vad du tyckte var felaktigt och konstigt? som du skriver?

## Comment 32
Author: [Borttaget]

Ja, det blev fel Sagakeramik...jag syftade inte till ditt inlägg utan till Lotta2. Jag ville bara vara helt tydlig med att man inte kan luta sig på andras testsvar och tro att allt är ok, utan att man gör sina egna tester. Det är det enda svaret som är helt säkert.

Tack för hjälpen med utloggning. Jag ska nog hitta det. Konstigt nog så kan jag inte se dina svar i min inkorg, det står att det finns två meddelanden men de kommer inte fram? Konstigt.

Mvh Maria

## Comment 33
Author: [Borttaget]

Ett tips på en fantastiskt duktig dansk keramiker [www.marcofriis.dk](http://www.marcofriis.dk)

## Comment 34
Author: lotta2

Det  kan strula i inkorgen ibland. Jag har av en händelse flera gånger råkat hitta meddelanden i skickatkorgen som jag definitivt inte skrivit själv och aldrig fått levererade i inkorgen. och som inte ens lyser som nya meddelanden på startsidan.  Iband hjälper det att logga ut och in igen . Skumma saker det där! 

Så ett tips till andra, om ni inte får svar på era pm ni skickat till andra ta en kik i er skickatkorg...Och i era gästböcker,  jag får inte heller meddelanden som förr när någon lämnat en kommentar där, men det kanske bara är min gästbok som strular?

Håller med dej Maria i det du skriver om att man bara kan vara säker på sina egna grejer. Egentligen tycker rag att det borde det vara en lag på att man borde ha labbtest på sina glasyrer man använder till bruks, då fick man alltid det svart på vitt utan tveksamheter. Men det är ju upp till var och en att ta ansvar för det man gör.

## Comment 35
Author: bosse-cebex-gbg

På sätt och vis kan man säga att det faktiskt ÄR lag på att sälja labtestad keramik, eftersom det alltid är keramikern (dvs tillverkaren av keramiken) som står 100%-igt ansvarig, om det skulle uppstå en rättslig tvist med en kund.

Om en mindre nogräknad materialleverantör gett rent vilseledande uppgifter borde denne, rent moraliskt, vara medansvarig (kan man tycka..), men så är det inte i lagens mening. Det fritar inte keramiktillverkaren från ansvar.

Keramikern ÄR tillverkaren av det keramiska alstret, och som tillverkare förväntas man hantera sina processer på ett professionellt sätt, och veta precis vad man gör.

\------------------------------------------------------

Och se upp för det förvirrande ordet "blysäker". Det finns egentligen inte! Jag vet inte vem som först myntade begreppet (kanske någon mindre seriös materialleverantör..) och det har seglat runt som en vandringsmyt nu, i minst ett par decennier, och har nästan blivit upphöjt till sanning. Ordet "blysäker" är ett ord ur folkmun, och det håller inte i någon som helst rättslig instans, om tvist skulle uppstå.

En keramiker SKULLE kunna kalla sitt alster "blysäkert", om han/hon har ordentligt på fötterna vad gäller labtest osv, men några "blysäkra" blyhaltiga material för keramiker finns inte..!

## Comment 36
Author: Jessicali

Jag undrar om det är farligt att ha en glasyr infärgad med koppar eller järn på insidan? Koppar och järn är ju ämnen som kroppen behöver :)

Fast man får ju inte få i sig för mycket...

Och sen undrar jag om varm dryck/mat lättare drar ut farliga ämnen ur glasyrerna men att tex sallad inte är några problem?

## Comment 37
Author: [Borttaget]

Jag tror inte att koppar och absolut inte järn är farligt i dom halter som kan uppstå, det får vara lite rim och reson. Jag tycker att det känns "ohygieniskt" att ha t.ex. en bariumhaltig glasyr på insidan av matkärl oavsett sintringsgrad eller tester, känns bara fel helt enkelt, samma sak gäller i ännu högre grad bly och kadmium.

## Comment 38
Author: Sagakeramik

Bosse, ni på cebex säjer ju dekaler. Vad rekomenderar ni?

Jag kör med järnglasyrer när jag saltar och tycker också det låter lite oroväckande att det skulle kunna läcka efter bränning:( Vad är "för länge"?

## Comment 39
Author: pyromanen

Man kan som bekant laga mat i järngrytor. Och en del äter ju järntabletter för att få tillräckligt, så järn är nog inte bland det man behöver oroa sig för!

## Comment 40
Author: Ulla

Jag fick t o m lära mig att det var nyttigt att laga mat i järngrytor just för att man fick i sig litet av järnet. Kvinnor har ju lättare att råka ut för järnbrist eftersom vi gör oss av med en del varje månad. ![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 41
Author: Sagakeramik

Ja det har du ju rätt i pyor, det är därför som jag tycker det hela är ännu mer märkligt att det skulle vara farligt. Finns det olika typer av järn , där något är "hälsosamt" och där annan typ inte är det?

## Comment 42
Author: pyromanen

#41: tror jag inte!

Koppar är väl lite mindre bra att få i sig, men det är trots allt inte värre än att det är vanligt att låta dricksvattnet åka genom kopparrör på väg till vattenkranen.  Det luriga med koppar är väl mer det med att det kan få bly som borde sitta fast till att sitta mindre fast (om det finns bly i förstås).

#36. pH (altså hur surt nåt är) har större betydelse än om det är varmt eller kallt, . Så sallad med vinäger eller citron är bland det värre.

## Comment 43
Author: rakuLotta

Jag hade en kompis som dog i 9an av en väldigt ovanlig sjukdom där kroppen samlat upp all koppar den fått i sig i stället för att det åkt ut som slaggprodukt. Det var väldigt ovanligt och läkarna stod som lamslagna och visste inte vad de skulle göra. Men normalt sett så ska kroppen inte ta upp koppar på det sättet sa de, men en på/ jag vet inte hur många miljoner hade denna sjukdom, och då var båda föräldrarna bärare av samma gen...

Kom bara att tänka på detta när du skrev om koppar pyro.

## Comment 44
Author: [Borttaget]

#43 Undar om inte den sjukdomen fanns med i ett avsnitt av TV-s "House"!!?? Mins att det gick att se på iris att den var färgad på nåt speciellt sett, bra serie!

Tror att bebisar kan bli magsjuka om man har mycket koppar i dricksvattnet, d.v.s. att rören släpper för mycket...

## Comment 45
Author: Sophia

Kobolt då? Det finns ju också i kroppen.

## Comment 46
Author: [Borttaget]

Krom finns också, men det rör sej om extremt små mängder...

God Natt
