# Keramikhistorian del 2 Author: pyromanen **Bronsåldern, ca 1800 - 500 f.kr.** Nya användningsområden för keramik En del nya användningområden för keramik tillkommer under bronsåldern. T.ex. gör man deglar och gjutformar för olika typer av metallarbeten,  vävtyngder och sländtrissor (vi hade alltså börjat väva!), små bägare och skålar i portionsstorlek, miniatyrer som eventuellt har använts vid offer, perforerade kärl och husformade gravurnor med lock. De perforerade kärlen är relativt stora och med hål i botten nästan som ett durkslag. Dessa har troligen använts att bära glöd i. Husurnorna förekommer i många urnegravar och är miniatyrer av hus med tak och dörröppningar. Ibland har taket rököppning. _Husformad gravurna från Mönsterås i Småland            © SHM_ [![bronsålder husurna400.jpg](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=a34d2656-4816-4242-93cd-cb40b9d20d2c)](http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=183272) Yta och dekor Ornamentik var sällsynt och sparsam på bronsåldern och istället kunde man polera kärlen efter bränningen för att få en metallliknande glans eller rabba ytan genom att täcka ytan med en grov sandrik lera. Ibland sitter det då även knoppar direkt under kärlets mynning. Båda knoppar o rabbning är troligen till för att få bättre grepp om kärlet. _Bronsålderskärl med rabbad yta från yngre bronsålder, hittat i Hasslöv i Halland._ © SHM ![bronsålder rabbat400.jpg](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=56eb00c1-d1bd-47b2-a47e-2a3c2bf68d02) Bränning Gropbränning (reduktion) förekommer under bronsåldern, men det absolut vanligaste är fortfarande att keramiken bränns i ett öppet bål. **Järnålder, ca 500 f.kr. - 1000 e.kr.** Bränning i grop/ svartbränning Under järnåldern blir gropbränning (reduktion) mycket vanligare. Framförallt är det mindre och finare förmål som bränns i grop. Reduktionsbränningen gör att föremålen blir mer eller mindre svarta. Det var vanligt att glätta ytan innan bränning. Parallelt fortsättar man bränna vardagskeramik och större föremål i öppet bål som tidigare. Ornmentik är sparsam. En period gör man en förtjockad facetterad kant - (lite som början till den förtjockade kanten som t.ex. finns på en traditionell spillkum i lergods). Sent under järnåldern slutar man göra finkeramik, kanske för att man ändrat ritualerna vid begravningar? och man hittar mest kok- och förvaringskärl från denna perioden. Dessa är grova och typiskt för formen är inåtböjd mynning. Man hittar väldigt sällan hela exemplar av vardags/brukskeramik, vilket inte är så konsigt, för bruksföremålen har man förstås använt tills de gick sönder, sedan har de slängts. I motsats till gravkeramik som ofta grävts ner helt i jorden.  Fast ibland verkar även gravkeramiken avsiktligt ha slagits sönder innen det grävts ner.  Bilderna här på sidan är nästan enbart gravkeramik, och ger därför sannolikt inte en representativt bild av hur vardagskeramiken såg ut. ![järnålderårjäng400.jpg](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=3e47c43c-93b6-438a-8075-6d7247d76341) _Urna från en kvinnograv vid Årjäng, Värmland.  Att det var en kvinnograv kunde man dels lista ut genom undersökning av benresterna i och omkring kärlet, dels var de personliga föremålen i graven typiska för kvinnor, t.ex. hårnålar och en kam av ben._ _Foto: Pyromanen_ _Rikt ornerad, glättat och svartbränt kärl från romersk järnålder (ca 200 e.Kr.) hittat i Uppland.   © SHM_ [![järnålder fint400.jpg](http://www.ifokus.se/ShowUserFile.aspx?BinaryId=493c890c-902a-4cac-9bde-620515fa9b63)](http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=74176) På Vikingatiden (ca 800-1000 e.kr.) började importerad drejat keramik att förekomma. T.ex. har man på Birka hittat keramik från västra Tyskland från denhär tiden. Slavisk keramik (från det som idag är Polen, östra Tyskland och Rysland) har man hittat på ett flertal platser i Skåne. Den slaviska keramiken skiljer sig genom att vara tillverkad på en kavalett. Föremålen byggdes fortfrande upp med korvar, men formades och dekorerades på kavaletten. Fler bilder från historiska museets samlingar: _Fint glättat, svartbränt bägare från romersk järnålder, hittat i Halland:_ [http://mis.historiska.se/mis/sok/include\_image\_exp.asp?uid=303019](http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=303019) _Svartbränt, glättat kärl dekorerat med breda räfflor från folkvandringtid (ganska sent på järnåldern):_ [http://mis.historiska.se/mis/sok/include\_image\_exp.asp?uid=74179](http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=74179) _Enkelt kärl i grovt gods med inåtböjd mynning från sen järnålder (vikingatid):_ [http://mis.historiska.se/mis/sok/include\_image\_exp.asp?uid=28775](http://mis.historiska.se/mis/sok/include_image_exp.asp?uid=28775) _Källor/litteraturtips_ _Burenhult, G  1991: Arkeologi i Sverige 2, Bönder och bronsgjutare_ _Burenhult, G. 1991: Arkeologi i Sverige 3, Samhällsbyggare och handelsmän_ _Lindahl, A., Olausson, D. och Carlie, A._ _2002: Keramik i Sydsverige, en handbok för arkeologer_ _Tack till arkeolog Hans Ohlsson för guidning i Värmlands Museums magasin och svar på många dumma frågor!_ ## Comment 1 Author: solei Kul med Dina historiska inlägg.-Nu får jag mer ideer till kopiering av arkeologiska fynd Tack ## Comment 2 Author: Ulla Jätteintressant igen. Och kul med bilder på föremål än man vanligtvis inte ser. ## Comment 3 Author: LenaR Mycket spännande! Jag ser fram emot fortsättning. Men Pyro, vad betyder rabba? ## Comment 4 Author: pyromanen #1 Kul!  Testa leta själv i historiska museets bildsamling också!  #3 tjaa... klä med skrovlig stenyta kanske... rabbade husfasader kanske du hört om/sett? ## Comment 5 Author: LenaR Nej, jag har inte hört det ordet förut. Bara använt tekniken!  ![Glad](http://www.keramik.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 6 Author: [Borttaget] Tackar för en intressant artikel.![Glad](http://keramik.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 7 Author: Ulla Visst är väl husurnan bra mycket trevligare än dagens begravningsurnor. Den ser så vänligt hemtrevlig ut. ## Comment 8 Author: sisela Intressanta artiklar! Sökte lite på "rabba" och hittade det [här](http://www.infoartefact.se/fastaknappar/artiklar/artiklar28.html) som förklarar tekniken mera ingående. Rulla ner till under de första bilderna så står det något om det. När det gäller husfasader heter det väl ändå "rappade" med P? ## Comment 9 Author: [Borttaget] Ja, "rappa" har jag hört (bor i ett sånt hus med revertering), men "rabba" var nytt. ## Comment 10 Author: pyromanen hö hö, det är nog min invandrarbakgrund som jag får försöka skylla på ![Skäms](http://keramik.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms"), självklart ska det vara p.... ## Comment 11 Author: Ulla Kolla länken i #8. Där förklaras orden rabba, så du hade nog rätt i alla fall, pyromanen. ## Comment 12 Author: pyromanen Ja där stod b.  hmm.... där står att ytan täcks med en grövre lera. I boken jag hade stod att rabbningen bestod av grovt sand. ja ja, skrovlig yta i alla fall. ## Comment 13 Author: LenaR Vi var på Stockholms Historiska museum idag, och bland mycket annat såg vi just en sån husurna som den överst i artikeln. Kanske rent av samma? Det var så häftigt att se i verkligheten. Kommunikation över årtusendena! ## Comment 14 Author: [Borttaget] #13 Förstår precis hur du menar, jag har en kompis som en gång hittade ett par riktiga stenyxor när han var ute med sin metallsökare, den ena var otroligt fint gjord, det var så läckert att hålla ett sånt gammalt föremål i händerna, helt fantastiskt...