# Röd lera Author: Hubert Är det någon av er som hittat någon lera som är lik den gamla 436/37 som slutade att göras? Den var så bussig och blev fin i färgen efter bränning. Dessutom utan stora korn chamotte och skön att dreja![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif)/Louise ## Comment 1 Author: abbis Jag har köpt deras ersättningslera (cebex)som dom påstår ska vara snarlik 436-37.Jag jobbar i den nu men har inte bränt den ännu. ## Comment 2 Author: cherie Jag har gått över till flyleleran..den är det mera liv i och finns med och utan chamotte..mina tomtar är gjorda av denna lera..om du vill se..Cebex har iaf 2 st leror som ersätter 436/37 och en av dessa är ok kommer inte ihåg vilken.. ## Comment 3 Author: abbis Fyleleran är alldeles för dyr tycker jag... ## Comment 4 Author: Bregotta Fast fyleleran är ju så otroligt vacker - så den får kosta lite då, tycker jag i alla fall. ## Comment 5 Author: Hubert Har sedan flera år hört att den har varierande kvalite, vad är er upplevelse av detta? Har den kanske bättrat sig/Louise ## Comment 6 Author: solei fylelera var min favoritlera tills det blev problem med föroreningar i och man  fick typ "bölder" på godset. Dessutom luktar det  riktigt giftigt när du bränner. Fyleleran från lokatten på Gotland är OK, men man måste ha minst 30 min utjåmning, .... den blir ändå lät kantstött i färdigt skikt..... men himla vacker. Passar bäst till skulptur då kommer den till sin rätt inte till bruksföremål. ## Comment 7 Author: hansw Vi använde Fylelera många år o den var väldigt fin.Den som hette 21/34 höll massor av charmotte har jag för mig o var undebar att bygga o skulptera med. Den kanske rev i händerna när man drejade den . Den blev härlig i färgen efter bränning o krävde inte så mycket glasyr eftersom den var så fin i sig själv.Jag håller med om att den luktade illa under bränningen o att man kynde hitta både det ena o det andra vid knådningen b.la en hel flaskbotten . Hur gick det med sprickorna o spiralerna? Var det inte Fyleleran vi talade om då ? Ja nu sitter jag här på Öland med smalband eller uppringt internet hos Glocalnet så det hankar en kilobyte i taget just nu funkar det. Men jag saknar bredband .Får ofta 44kb/s men i kväll blev det 115kb/s. Sommaren kom idag o med den Tranorna som skrek i sina plogformationer hågt där uppe. Ha en bra kväll !  HansWBritta ## Comment 8 Author: abbis Just det kär med föroreningarna upplevde jag på 80-talet...fick mycket förstört kommer jag ihåg...Finns problemet fortfarande kvar skulle jag inte betala dubbelt upp för en lera\*L\* ## Comment 9 Author: Bregotta Jag har inte stött på några sådana problem, har använt fylelera med olika chamotteringsgrad från Lokatta. Har inte haft problem med varken lera eller gods som brännts, eller efter heller för den delen. Men jag kanske har haft tur + att jag inte använder lika mycket lera som som en yrkeskeramiker. ## Comment 10 Author: LenaR Fylen är ju snygg, men jag har hört att det är sintringsproblem ibland? ## Comment 11 Author: Alfur Jag använde också Fyle mycket förr om åren (på 80-talet...) Den hade en underbart levande yta, som det nästan var synd att ha glasyr på. Min erfarenhet var dock att den sintrade ganska dåligt, och behövde upp mot 1280 och lång utjämning för att bli någorlunda tät. Därför tyckte jag inte den var så bra för bruksföremål, utan mer lämpad för skulpturer/figurer... Men som sagt, väldigt vacker i skärven vid 1250-1260. Och dessutom _utomordentliga_ drejegenskaper minns jag! ## Comment 12 Author: cherie Jag är ju ganska ny(ca 1år) som användare av Fyle men har inte haft några stora problem...lite S sprickor som sagt men när man vet om det så får man jobba lite extra med bottnarna..den är ju så fin och skön att jobba i..använder den både till skulptur och drejar med eller utan chamotte. ## Comment 13 Author: cherie #Lousie kom på att du frågade om ersättning till 436/37! cebex har iaf två gulbrännande och en av dessa är helt ok..men en annan gick åt lite grönt..passade inte mej. #8-436/37 var väl också en förhållandevis dyr lera..Fyle ligger mellan 9.50-10.50 kg,,om jag inte minns helt fel så får man betala ungefär samma kg/pris från andra leverantörer..om man köper mindre partier.el!? vad betalar ni för eran älsklingslera. ## Comment 14 Author: Bruzapetra Har precis suttit och drejat med Fylen och den är verkligen FANTASTISK att dreja i!!! Det var för övrigt jag som hade sprickor som jag skrev om men det har bara blivit på det klös-drejade godset. Har gjort stora fat på runt 45 cm och inte fått en spricka där. Skärven i den brända leran är ju bara sååå snygg. Jag tycker helt klart den är värt sitt pris, så längen inte allt spricker förstås:))) Jag undrar hur ni märkt att den sintrar dåligt? Har själv bruksgods i Fylen och aldrig märkt nåt. Gör ni vattentest och låter det stå ett par dar eller hur ser ni det? ## Comment 15 Author: LenaR #14 Kunderna kommer tillbaka och begär ersättning för att mahognybordet fått vattenskador... ;) ## Comment 16 Author: Bruzapetra Usch då, det lät ju inget vidare!! Kanske ska kolla upp det ordentligt. Om man nu ser någon skillnad på mina gamla loppisfynd till bord:)) ## Comment 17 Author: Alfur Petra, minns att det var problem med en del vaser som vattnet vandrade igenom botten på. -Vaser står ju ofta länge med vatten i...   Givetvis var det i kombination med små krackeleringar i glasyren, men det kan man ibland få så små så att man inte ens ser dem.(Speciellt inuti en hög vas...) Med stabila glasyrer som följer leran bra är det förstås inget större problem, eller för den delen inte heller på saker typ fruktskålar, ljusstakar o dyl. Men vaser, tekannor, och sådant som ofta står en längre tid med vätska i kan det kanske vara bra att vara extra uppmärksam på. #15: lr, säg åt dina kunder att man inte skall använda Mahogny för det är regnskog, och det är mycket bättre med möbler i båtplywood! Det är fukttåligt och bra! ![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) ## Comment 18 Author: LarsT #14 Slänger bara in lite info om hur man kan gå till väga för att mäta vattenupptagningen. Efter vägning sänks lerprovet ner i kokvarmt vatten under ca 2 timmar. Tas sen upp och torkas av med en handduk för att det inte ska ligga nån lös vattenhinna på ytan. Resultatet får man genom att dela viktskillnaden med torrvikten och sen till procent. De flesta menar att 2 % eller mindre betecknas som sintrat. Det andra sättet att prova är att vattenfylla grejen och ställa den över natten på t.ex. lite hushållspapper. Då får man ju ett praktiskt bevis på tätheten. Jag försöker prova alla mina leror för att veta hur de beter sig i olika temperaturer och det är ibland lustiga resultat man får. Det skulle vara intressant att kolla fylen på samma vis med förbehåll att kvaliten varierar. Att den är ömtålig beror på att den har så hög inblandning av eldfast lera som måste upp skyhögt för att sintra. Man kan därför t.ex. göra ugnspelare av den eller som en kompis gjorde - byggde en rakuugn av den ... Tänk på att vädra ur ugnen vid skröjning bara. Den har så mycket föroreningar i sig som vid förbränning bildar gaser som tär på elementen i ugnen. Öppna spjället hela tiden .... ## Comment 19 Author: Kerstin-O Ja det här med att få det vattentätt tycker jag är ett stort problem . Jag har gjort ett 40-tal vaser i olika av Ceremas stengodsleror. Skröjade och glasyrbrända enligt alla konstens regler. Har sedan vattenfyllt dem och ställt dem på tidningspapper i mer än 1 vecka. Och inte alla, men de flesta började efter 1 - 5 dagar att läcka igenom botten![Skrikandes](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-yell.gif) ## Comment 20 Author: Hubert Opps! Vilka leror var det?/Louise ## Comment 21 Author: Kerstin-O Skall kanske tillägga  att jag inte hade glasyr varken inne eller utanpå vaserna utan endast oxider.Men de skall bli vattentäta ändå. ## Comment 22 Author: Hubert Själklart, sintring är sintring!/Louise ## Comment 23 Author: Kerstin-O #20 1109,172,1426,1183,1446,vitbrännande med  0,2 mm chamotte och pappersleran . Jag fick täta alla vaserna med båtlack inuti, så det syntes inte, men så mycket x-tra jobb.