Askglasyr
Funderar på att börja exprementera med glasyrer. Är på jakt efter recept på glassyrer med aska. Har tillgång till björkaska.
Har letat men hittar ej något bra på nätet.
Tacksam för tips om var jag kan läsa mer o askglasyrer och recept.
Har någon tips på bra böcker när man vill börja testa egna glassyrer så är det intressant.
Hej, jag ska också precis börja blanda glasyrer med aska. Jag har läst "The complete guide to high-fire glazes" (John Britt) och "The ceramic spectrum" (Robin Hopper). Båda väldigt inspirerande och bra. Den förstnämda innehåller färdiga recept medan den senare mer beskriver tillvägagångssätt för att testa ut egna glasyrer, bättre enligt min mening.
Jag tänker börja med att blanda otvättad aska med lera och fältspat i olika proportioner och se var jag hamnar. Man kan visst också spraya ren aska direkt på skröjat gods och bränna i elugn.
Jag har alltså bara teoretiska kunskaper i ämnet, vore kul att höra vilka erfarenheter ni andra har, kanske nån har en bild att visa på nåt bra resultat?
-
Man får ungefär 7900 träffar om man googlar http://www.google.se/search?hl=sv&ei=pwfJSszjEZDH-QbZz-hO&sa=X&oi=spell&resnum=0&ct=result&cd=1&q=wood+ash+glaze+recipe&spell=1
:)
Hur högt ska man bränna för att det ska smälta ut?
#3 Det finns askglasyrer som smälter redan vid 1210° själv har jag mest hållit på med de som behöver komma upp i en temp kring 1260°.
Phil Rogers har skrivit en bok som heter Ash Glazes som jag använde mig av när jag började. Idag hittar man säkert lika mycket på nätet men när jag började så, jaa det var ett tag se´n det där med att googla på allt fanns liksom inte
Det är stor skillnad på om man tvättar askan eller om man applicerar den råa askan direkt på godset, väl ??
HMM… inspirerat av denna tråd bild-googlade jag ash glaze .. och det slutade med att jag beställda två nya böcker på adlibris… suk!
Så kan det gå. Själv känner jag att det var alltför länge sedan jag köpte en bok. Det börjar klia i boktarmen.
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_
#5 Har prövat att spruta aska direkt på godset men övergick rätt snart till att blanda till en glasyr. I början tvättade jag all aska men har slutat med det, tyckte inte att det blev så stor skillnad att det var värt jobbet
Något som däremot gör skillnad är vilken aska man använder.
Wabisabi, vilka fina rakugrejer du gör! Har du kanske lust att visa några bilder på dina askglaserade verk? Vad blir det för typ av skillnader med olika sorts aska?
Min erfarenhet med askglasyrer är att en väsentlig skillnad mellan tvättad och otvättad aska är ju hur de kan hanteras. Aska som inte har tvättas fäller ut lut vilket är rätt otrevigt att hantera, även i glasyrform. Lut är ju bland annat frätande.
Själva slutresultatet har jag inte heller upplevt varit någon större skillnad på.
/Eva-Karin
hur tvättar man askan?
Man sköljer den i flera vatten.
I början kan det vara bra att sila askan för att få bort stora bitar av kol eller annat som kan hänga med.
Lägg askan i ett kärl och fyll på med vatten. Låt stå en liten stund och häll bort vattnet, gärna igenom en sil som sagt var. Återupprepa till vattnet inte käns "tvåligt" längre. Då häller man bort vattnet en sista gång och lägger ut askan att torka.
Askan sjunker snabbt så det brukar vara relativt lätt att hälla bort vattnet.
/Eva-Karin
Ett tips, lär av andras misstag! Första gången jag tvättade askan så hade den stått några dagar och jag tänkte röra om lite tog mitt bästa "verktyg" vilket är mina händer och rörde om#10 absolut att man skall vara försiktig det är som lut.
Fast när jag väl har blandat till en glasyr har jag inte upplevt att det är direkt frätande. Jag sprutglaserar och då får man en del glasyrdamm på händerna men jag har aldrig haft ont av det.
#9 Jag tycker att det blir mer liv i de glasyrer som är gjorda på fruktaska. Hade en del fläderaska för några år sedan som också blev bra. Men det är bara att experimentera och göra egna prover, sedan är det ju alltid en smaksak vad man tycker om.
Supersnygga saker Wabisabi!!
En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.
Tack Wabisabi, nu blev jag verkligen inspirerad. Vilken fin harmoni det är i dina grejer. Har en kompis som ska elda upp ett körsbärsträd i braskaminen under vintern, ska be om askan. Tack för tipsen.
Instämmer, rena vackra former, en fröjd att beskåda!
Tack
#16 Det låter jättespännande med körsbärsaska blir nästan lite avundsjuk
Ett litet tips till, fast det vet du säkert men det kan bli väldigt olika resultat beroende på vilken lera man använder även vita och gulbrännande emellan alltså.
Lycka till med dina experiment nu! Ser framemot en liten bild framöver.
Tack för de generösa tipsen, jag återkommer med resultat även om det kommer att dröja ett tag.
Vad glad jag blir för alla tips. Vilka finna exempel på askglasyr. Snyggt! Måste börja exprimentera med detta!
Detta med att spraya aska ska jag testa. Såg att Simon Leach på Youtube gjorde det på en glasyr.
Vad har ni för erfarenhet av ren björkaska? Det har jag tillgång till.
Köpte även jag en bok. Har upptäckt att det går att få fatt på många bra begagnade böcker via Bokbörsen på nätet.
Köpte Emmanuell Cooper - Keramikglasyrer 455 recept för lergods och stengods. Inte så mycket bilder men massor av recept! en del om askglasyr.
Tack för all tips.
Coopers bok är en klassiker, i den nya upplagan finns bilder, men dom är tyvärr lite väl små.
#20 Har gjort en hel del glasyrer på björkaska som har blivit fina. Däremot har jag aldrig lyckats så bra med aska från barrträd typ gran och tall. Har ingen aning om ifall det stämmer men läste någonstans att ju äldre ett träd är desto bättre
Jag tror att jag har lagt ut den här tidigare, men några kanske inte har sett den… (se bilaga)
Katherine Pleydell-Bouverie gjorde under 1930-talet en väldigt ambitiös analys av askor. Man får förstås ta hänsyn till alla variationer som kan finnas beroende på växtplats m.m. men som vägledning är den här guiden ganska unik. Den var publicerad i "A Potter's Book" av Bernard Leach (mycket bra bok, för övrigt…)
Har precis kommit över "A Potter's Book" av Bernard Leach på bokbörsen. Ska fördjupa mig i den till helgen med en god kopp kaffe.
Björkaska får det bli.
Åter tack för alla tips!
Leachs bok är ju en fin klassiker, kanske mer inspirerande än ren fakta, om jag minns rätt?
"A Potter's Book" innehåller massor av fakta, inom nästan alla områden av keramisk produktion, men denna fakta ligger ofta insprängd bland Mr Leach's högst personliga åsikter om det hela…en jättebra bok, särskilt för den som vill utforska området kring vedbränning, reduktion och ursprungliga tekniker från Orienten, här framställd i en tämligen basic och oförstörd form…
Jag har ett bra recept på Askglasyr:
30% Fältspat
50% Röd lergodslera
20% Aska
4% Kopparoxid
4 % Järnoxid
2 % Koboltoxid
Askan siktas lergodsleran krossas oxiderna tillsätts blanda med vatten så vattnet täcker, låt stå ett dygn, rör ihop sikta + ev. mer vatten.
Tjockt = svart Tunt= vinröd Temp ca 1260 g har även bränt lägre. Mask o handskar är det som gäller!
# Ja så är det såklart, var ett tag sen jag läste den, minns fel…
snygga saker wabisabi, du inspirerar så!
#29 Tack, sån´t är alltid kul att höra
I rapporten https://www.cti2000.it/solidi/WoodAshReport%20VTT.pdf hittar man också en del askanalyser, ibland med oväntade skillnader mellan olika analyser. Man bör vara medveten om att förutom ved/bränslesort kan faktorer som växtdel, hugg/skördetid jordmån och förbränningstemperatur tänkas inverka på sammansättningen. Eftersom askhalten ofta är någon eller några få procent kan föroreningar också lätt påverka. Askan brukar innehålla ganska mycket kalcium. I nybränd aska kan det vara CaO om temperaturen varit hög nog. Kalciumoxiden tar lätt upp först fukt och sedan koldioxid vilket påverkar andelen CaO i viktprocent av hela askans vikt. Kalium i askan borde vara en värdefull glasyrkomponent men förutom att den basiska karaktären kan vara ett arbetsmiljöproblem brukar man väl inte vilja ha lösliga komponenter i glasyrer, de kan ju tränga ned i skärven eller samlas vid kanter där torkningen går fortast och ge okontrollerade lokala flussningar och det är väl därför askan brukar tvättas. Kanske det kunde gå att göra en askfritta på helaska och några lämpliga komponenter först?
När jag ser Iasos recept med diverse färgande oxider i blir jag lite fundersam eftersom jag trodde syftet med askglasyr främst var att få fram nedtonade subtila effekter som celadon och så, men är det så att askan kan ge mer variation åt en färgad glasyr? Den andra orsaken jag kan se är att man vill använda enkla naturliga råvaror av "ideologiska" eller ekonomiska skäl. Askan är ju billig om man har den eller kan få den av någon i vänskapskretsen eller kanske från ett värmeverk eller massabruk, inte om man behöver köpa färdigtvättad från Cebex.
vilken fältspat brukar ni ha i era askglasyrer?
#32: Kalifältspat NGP, tror inte det spelar nån jättestor roll vad du använder. Du kommer behöva testa en massa i vart fall så du kan lika gärna prova alla fältspat du har och se om det är nån skillnad.