Glasyrer/glasering

Flyttal

2007-04-15 14:32 #0 av: GulleboKeramik

Jag har letat, men hittar inget om flyttal. Jag undrar om nån kan berätta för mig vad flyttal är. Jag har ett vagt minne av att vår lärare visade och berättade att han med hjälpa av nån sorts mätare mätte mättnaden i en glasyrblandning. Är det rätt?

 Kan nån beskriva vad flyttal är och hur man går till väga?

Tack...

Anmäl
2007-04-15 22:05 #1 av: avalon

Ja det är exakt som du skriver. Man har en grej (som heter något, har glömt vad ! ) som flyter vid en viss mättnad i vätskan ( det heter oxå något, viskositet tror jag ). Och man har det för att se till så att glasyren alltid är lika tjock. Använder det inte själv, någon annan kanske har en bättre förklaring.Skrattande

Anmäl
2007-04-15 22:56 #2 av: lotta2

Grejen heter väl baumeter / viskosimeter / flytvikt. Jag använder den på vissa glasyrer som äör lite griniga och blir helt olika när dom är tjockt och tunnt pålagda. Så då kan jag antingen tunna ut glasyren med vatten eller låta den tjockna om det behövs. (Men oftast använder jag handen och doppar ner den  och ser tjockleken på glasyren genom avrinnet.) På vissa köpeglasyrer anges flytviktstalet som den bör vara på.  Men oftast är ju stengodsglasyrer lite tjockare än lergodsglasyrer.

Anmäl
2007-04-15 22:58 #3 av: poja

Jag tror mätaren kallas för baumetalsmätare. Transparant glasyrer skall ha c:a 45 i baumetal ( tunnare) än t.ex färgade lite tjockare runt 50. Jag använder inte heller denna mätaren. Man får det liksom i händerna efter ett tag.

Anmäl
2007-04-16 02:51 #4 av: abbis

Det är inte nyttigt att stoppa ner händerna i glasyren .Huden tar upp gifter lika bra genom huden som om du andas in dom..Lotta2 jag hoppas du har handskar*L*

En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/

Anmäl
2007-04-16 10:59 #5 av: poja

Naturligtvis rör jag inte runt i glasyren med händerna. Det var ett uttryckför att förklara hur jag gör. Man känner av glasyrens densitet med sleven.

Anmäl
2007-04-16 11:15 #6 av: lotta2

Nej, jag stoppar inte ner handen utan handskar jag heller, men det var ju bra att du påpekade det Abbi, eftersom alla inte tänker på det. Många slarvar med det.  För mej är det så självklart att jag inte tänkte på att förtydliga mej. Själv är jag en rymdvarelse när jag glaserar, mask och kirurghandskar på och rock när jag blandar också, men jag har också  hört om keramiker som har fått grymma handeksem  bla efter att ha doppat händerna. Och jag vill inte ha något sådant tack...

 

Anmäl
2007-04-16 15:15 #7 av: GulleboKeramik

Usch, jag som är en sån slarvmaja med sånt där... *suck*... men jag skall ta era råd på allvar och sköta mig. Man skall ju förhoppningsvis hålla några år till.

Antecknar inköp av fler masker och handskar...

Anmäl
2018-08-21 13:55 #8 av: ezlin

Baumeter syftar nog på en anordning som typiskt består av en "klump med pinne" anordnad så att den sjunker olika djupt i en vätska beroende på vätskans densitet. "pinnen" är vanligen graderad, antingen med densitet eller med t.ex. styrkan för sockerlösningar, alkoholstyrka, koncentration av svavelsyra eller liknande.  Anordningen kan också mäta medeldensiteten för en uppslammad blandning av vätska och fast material tex en glasyr. Den kan också ge en uppfattning om kornstorleksfördelning genom att man följer hur densiteten där mätaren finns ändras med tid när det fasta materialet sjunker (större korn sjunker ju fortare), men jag törs inte ens tänka på hur krånglig matematiken för dom beräkningarna blir. Traditionellt var det vanligt med "grader Baume" som densitetsmått. Anordningen går under div andra namn bla sjunkkropp (el var det flytkropp?) hydrometer eller aerometer (men detta namn lär användas på andra mätare också). Ett vanligt utförande är ett glasrör som blåsts ut till en liten kula i den ena änden. Kulan  fylls med lagom mängd blyhagel och en glasullspropp. I röret skjuts sedan en graderad pappersskala in och fixeras. Sedan smälts toppen på glasröret igen. Instrumentet blir visserligen mekaniskt ömtåligt när det görs av glas men det tål kemikalier bra. Densitet kan vara ett noggrant mått på sammansättning när man har två komponenter (tex vatten och alkohol) men tillsätter man en tredje komponent (tex socker) blir det svårt att dra bestämda slutsatser. Om den ena komponenten i blandningen består av flera ingredienser som i en glasyr går det bra så länge som proportinerna mellan dessa är konstanta. Har man kommit fram till att en viss densitet ger bra resultat gäller det för den glasyren, men inte nödvändigtvis för andra. Vissa glasyrer kan ju innehålla tunga ingredienser som bariumsulfat eller blyfritta och då får man räkna med att densiteten blir högre. Densiteten ökar med mängden fast material (eftersom i praktiken allt fast glasyrmaterial har högre densitet än vatten) men annars har ju densiteten ingen direkt koppling till hur glasyren beter sig vid applicering och andra faktorer än mängden fast material spelar in.

Något mer direkt koppling mellan glasyrens applikationsegenskaper och en mätbar kvantitet får man nog om man mäter viskositeten dvs hur lätt- eller tjockflutet något är (det finns olika typer av viskositet men jag törs inte gå in på det utan att läsa på). Det finns flera olika sätt att mäta viskositet, ett vanligt sätt som brukar användas i färgsammanhang är att använda en DIN-bägare, enkelt uttryckt en kopp med ett hål i botten där man tar tiden för en vätska att rinna ut (eller kanske komma under en viss nivå). Förmodligen kan man göra ngt liknande själv men troligen har DIN lagt ned en del jobb på att få så bra utformning som möjligt och så kan det ju vara bra att kunna jämföra med andra. Gissningsvis kan man få tag på en DIN-bägare via en proffsfärghandel men priset är kanske högt. Kanske kan man googla fram hur de ska vara utformade.

Anmäl
2018-08-21 14:11 #9 av: Bosse Cebex Gbg

#8:   "Klump med pinne" är en passande beskrivning...Ler   Bernard Leach beskriver i sin bok från tidigt 1900-tal,  just en träpinne med en tyngd, så att den flyter upprätt.  Sedan ritar han streck på pinnen, som markerar den ideala viskositeten hos respektive glasyr, vilket gör det lätt att upprepa blandningarna senare...

En Baumeter (googla gärna också på "flytvikt")  är ett bra sätt att kunna upprepa sin "favoritviskositet"  hos de aktuella glasyrerna.      Men......de "rekommenderade flytviktstalen"  som ibland anges i katalogerna,  är INTE "orubbliga sanningar",  utan skall snarare ses som vägledande.   Var beredd på att skapa egna flyttal för varje glasyr, utifrån de egna behoven och brännresultaten.......

Anmäl
2018-08-22 15:47 #10 av: ezlin

En gång till "Baumetern" mäter densitet, INTE viskositet! För en enskild glasyr kan de vara rätt tätt kopplade om man reproducerar allt på ett bra sätt, mellan glasyrer kan egenskaperna troligen ligga nära varandra men man får räkna med att sammansättning (tunga ingredienser, mängd och typ av ingående lera, ev organiska viskositetspåverkande tillsatser) kan ha väsentlig betydelse

Anmäl
2018-08-22 17:13 #11 av: Bosse Cebex Gbg

#10:   Varken viskositet eller densitet räcker till för att beskriva hur tjockt glasyrskiktet skall lägga sig på skärven.  

Och det är ju den kunskapen vi är ute efter.  

Vad som ytterligare  komplicerar,  är de ingående glasyrmaterialens kornstorlek, kornstruktur, samt den interna fördelningen.....kort sagt  hur glasyrslamman "beter sig" när den flyter över den porösa ytan.  

Allt detta tillsammans blir så komplext och svåröverblickbart  att vi måste förenkla, och ett sätt är att helt enkelt prova fram individuella och jämförande flytviktsvärden för varje glasyr, och för varje individuellt syfte.   Ovetenskapligt men praktiskt.

Så, när vi pratar om "viskositet" i dessa sammanhang, är det egentligen inte korrekt, rent språkligt.....här har vi ännu ett "slarv", som vuxit sig fast i yrkesvokabulären.     

Vad vi egentligen är intresserade av är "hur slamman flyter, och hur tjockt skikt den  bildar"........men det finns nog inget samlingsbegrepp för det.....Ler   

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.