Fakta och bilder på raku
Hej
Ja skrev ganska nyss denna artikel om Yixing på teifokus och hittade den här sidan efter att jag hade skrivit artikeln.
Snart har jag tänkt skriva om Raku och jag kan lite om hur man gör Raku men främst om hur man använder den (jag är tenörd inte keramiknörd) så jag hade tänkt fråga om ni vet om nått ställe man kan läsa om hur man gör Raku eller kanske ni kan berätta mer.
eller om ni vet nått speciellt som man måste ta upp (jag vet bara lite , tex att den bränns vid låg temperatur, att glaseringen inte smälter ihop med leran riktigt, att sättet att göra Raku kommer från Korea men Sen no Rikkyo bad japanska keramiker göra liknande och det blev Raku, att Raku chawan tummas m.m.)
Det skulle vara kul med bilder man kan få använda också jag har bara en raku chawan.
Min chawan i rakukeramik
l'm back
Hur kommer det sig att dessa skålar är så dyra!?
#5 Jag tycker inte att den är dyr för att vara Raku men här i Sverige är det ju inte så vanligt med folk som håller på med cha no yu och därför går säkert priserna upp, skålen ska ju ha en viss form och storlek för att den ska gå att använda tex så man kan ju inte använda vilken skål som helst om man vill bli bra (däremot kan man ju ha tur och hitta nån i rätt form/storlek som är i ett annat material).
I Japan så är dom säkert mycket billigare om inte dom är gjord av nån mästare eller riktigt gammal och använd.
Däremot vet inte jag om det är en prisskilland mellan en chawan gjord i Raku och en chawan gjord i annan keramik.
l'm back
Att det är handgjort ökar ju värdet också
l'm back
Jag har provat sånt malt te som används vid te ceremonier, yäk! Inget för mej!
Jag har ett jättefint skåp/altare s.k. Butsuda som jag kan sälja om du är intresserad (O.T)
Nej det är lustigt att tänka på att man lägger så mycket energi i något som är så äckligt, antiklimax. Omvänt mot när man står på huvudet i lång tid, vad skönt att sluta med det.
När vi var i Yixing så var det mycket vicktigt att man använde samma te sort i samma kanna .Alltså ny te sort ny kanna. Fick förklaringen av te kanne mästarna att varje kanna ska ha sitt te . Okej de tar ca 80 till 100 tusen för sina tekannor.
Hur ser dom till 100 tusen ut?
Kan se ut som # 12 visar ,men ännu bättre arbetad på alla sätt.
Att stå och ringa på dörren och se dom 4-5 meter höga murar som visar här bor en mästare .När man väl är inne på gården så ser det ut som en Japansk trädgård ,stora krukor i ett hörn med delvis krossad lera.
Leran som blir till fantastiska tekannor av olika slag och alla dessa verktyg som användes. En mäster använder sina pengar för att köpa tillbaka gammal fin keramik från Japan. Det var lite nervöst ett tag när vi fick hålla i en sån pjäs som bara var värt en halv miljon. Vår vän Jang dew som själv är mäster gjorde att dom andra mästarna öppnade sina dörrar plus att vi var inbjudna till en tekanne utställning. Visst kunde man skriva mera och visa en massa bilder men det får bli en annan gång.
PS.En tekanna tar en dag att göra + 4-5 gånger att glätta ytan+bränning.Det är dom billiga tekannorna.
Jag kan tillägga att jag har ägt min kanna i 4-5 år men den är fortfarande oinvigd eftersom jag inte vet vilket te jag ska dricka ur den 😊
l'm back
Ojdå, glömde hennes namn på bilden #14 hon heter
ye shui-ying
Jag har precis prissatt en av mina tekannor, tänkte ta 5 miljoner för den.
Kan ni vara snäll och gå bort från OT
l'm back
Kan ni vara snäll och gå bort från OT. Vad betyder det? OT altså?
#24 off topic, utanför ämnet, jag vill ha hjälp med fakta och bilder jag kan använda om Raku
l'm back
#26 nej men det handlar om hövlighet på nätet
l'm back
Jag tycker också att det är bättre om vi kan hålla oss till ämnet.
Sajtvärd för Keramik ifokus
_
_
Blev bjuden på te en gång av en elev. Hon var från Sydkorea och ville visa hur dom genomförde sin te-cermoni (något enklare säkert) Vi fick sitta ner runt ett bord och hon plockade upp den minsta te-servis jag sett! Vi var 5 st. som skulle dricka te och jag undrade ganska mycket över storleken på koppar o kanna. Hon började med att hälla varmt vatten i kannan o skölja ut det ett flertal gånger, sedan sköljde hon våre små koppar ett flertal gånger. Slutligen lade hon te-blad i kannan, grönt,hällde på varmt vatten, väntade en stund och severade, och DET VAR SÅ GOTT! Innan vi hunnit dricka upp ur våra små koppar hällde hon mer vatten i kannan o fyllde på åt oss. Så fortsatte hon hela tiden, upplevelsen av att alltid ha te i mini koppen glömmer jag inte, imponerande. Minns inte hur kannan såg ut, men att den var enkel i form och färg.
Japansk Raku för mej som keramiker är nog råare än det som #12 visar om man tänker historiskt, men allt ändrar sej antagligen, men jag håller med om att den känns lite steril och stel kanske (utan att förolämpa någon) Det fanns underbara böcker på "mitt" biblioteket för många år sedan om japansk keramik men dom försvann tyvärr, ingen vet vart dom tog vägen. Tänker på att formen på teskålarna varierade med årstiden, sommar, vinter etc. Det måste gå att hitta böcker om Japansk keramik på våra bibliotek ute i landet, prova kontakta något!
#30 bilden i #12 är yixingkeramik från kina, det blev ett litet sidospår där, däremot bilden i #0 är raku
l'm back
Har jag förstått rätt är Raku från början en hel social te-cermoni med tillverkning, ev. glasering o bränning som inslag i en gemensam aktivitet för olika tillfällen som utfördes i människors trädgårdar. Att glasyren är krackelerad gör inget för vätskan stannar i godset, det ska ju drickas ganska omgående. Samt att det fanns vissa regler för form bundet till olika årstider. Vinter, sommar etc. Glasyrer i vitt, jordfärger, med dekor av bestämt slag (?) Form; låg lite satt, med fotring, rundad eller rak. Jag har aldrig stött på den typen av gods som visas på bilden av tlover med ren terracotta, men allt ändras eller så tror jag att jag vet mer än jag gör!
#34 som sagt bilden i #12 är ett sidospår utan det är bilden i #0 och bilden i min Avatar som är Raku (så du kan inte fel och vet mer än vad de flesta jag pratat om Raku med gör)
Att glasyren är krackelerad gissar jag är passande pga Wabi sabi som är viktigt enligt vägen av te
Min skål är en "vinterskål" pga dom höga kanterna, på sommaren är det vanligare med bredare och inte så djupa skålar.
Foten ska alltid finnas på teskålar (oavsett material) pga hur man gör teceremonin.
Tyvärr kan jag bara det te kopplade med Raku och inte det "keramikkopplade" vilket kanske kan leda till en tråkig artikel, särskilt bildmässigt då en artikel med bara bilder på min skål i olika vinklar lätt kan bli tråkigt 😉
l'm back
Om lämpligheten angående Raku och användandet som bruksgods så har man nog hamnat i en situation där prydnad och funktion har förändrats från strängt styrda normer till att man i dag som rakutillverkare endast tänker på utseendet. Och så kallade moderna alster som vi här i Europa tillverkar är oftast inte lämpligt som bruksgods! I övrigt så finns det ju ingen garanti för att det var särdeles lämpligt förut heller, i gamla dagar så använde vi ju här också Blyglasyrer som ju inte var lämpliga som bruksgods, bara för att ta ett eksempel.
#36 Håller med. Undrar över en sak du nämnde i ett inlägg för ett tag sedan ang. röda glasyrer, dom nya varianterna man kan köpa för olika temp. Tror att du berättade att dom innehåller bundet cadmium, är det riktigt så är det inte så bra eller hur! Har arbetat med frittade Blyglasyrer som inte fäller (har testat) MEN … använde man koppar i någon form som dekor så började dom fälla bly.
Om det är en kadmiumfärgkropp så är det väl inga problem?
Te blir ju inte dåligt, men själv så dricker jag gärna med en skvätt mjölk i och det skulle ju ruttna efter ett tag i en vanlig raku-skål, väggarna suger upp vätska.
Det anses till och med fint och det börjat bli "tepatina" i sprickorna.
En skål med te i sprickorna skulle nog säljas för betydligt er än en utan te i sprickorna
l'm back
Jag vet att jag färgat in en stengodsvas som var krackelerad med tusch, färgen fastnade i sprickorna, blev snyggt…
Det handlar ju inte bara om te i sprickorna utan om hur glasyren är om den är kemiskt stabil eller inte och vid den temperaturen är det ju vanskligt också med tanke på att dom oftast färgas.
Snyggt med sprickor som färgats av te!
#41 intressant men lite läskigt
Vilken slags färg/glasyr skulle kunna vara giftig och inte?
Raku ska ju vara ganska "nära naturen" och man blandar ju in lite vad som helt i leran så kanske glasyren är mer naturlig?
dom klassiska färgerna är ju i alla fall vit, svart och röd/orange om det spelar nån roll (kan som sagt bara tedelen ej keramikdelen)
l'm back
Det här med nära naturen är ju inte alltid bra, bly och kadmium bryts ju i naturen t.ex. båda giftiga om dom löses ur en glasyr. Om dom används till te-raku vet jag dock ej.
Jag söker fortfarande bilder på raku
l'm back