Kan nämna en kul brist i boken; I kapitlet om celadonglasyrer så står det att blå celadon glasyrer innehåller mindre kaolin, men i en annan bok jag har så förklaras det att kaolin innehåller små mängder titan och det är det som gör att glasyren bli celadongrön istället för blå, det har inget med aluminiumhalten att göra.

Har boraxfritta i en glasyr . ett ex

Ja, bor är bra i oxblod, ska testa ett recept med nån fritta, jättefina koppar.

Jo dewt har med aluminiumhalten att göra, ökad mängd aluminium drar mot grönt och ökad mängd kvarts mot blå. Men det finns ju många faktorer som påverkar. Titan skall man undgå helt, det bliver det varken grönt eller blått av. Det som avgör färgen i sista hand är hur ionen av järnet ser ut och eventuella mängdet av oupplöst järn. P2O5
skall man ha för en riktigt bra blå och det i form av aska eller benaska, magnesiumphosphat eller liknande. Aska kan i bästa fall samman med lera och fältspat ha just den riktiga mängden järn och allt annat för att kunna bli en fin blå celadon.

Jag är ganska säker på att jag har rätt om titanet, jag har en bok som heter "Celadon Blues" där dom analyserat gamla krukor med fin blå celadon och det är just när titanhalten ligger vid mycket låga halter som glasyren blir blå istället för grön. Halterna är så låga som 0.01%. Det går enligt boken att använda kaolin som innehåller lägre halter av titan och dom visar exempel på ett sånt prov. Men det enklaste är att undvika kaolin helt. Jag har själv testat ett recept ur boken och det blir för mej turkost, inte helt blått så nånstans har jag blandat i spårmängder titan. För övrigt har det blivit fel siffra i #0 den kostar såklart mer än 18$. Fosfat nämner dom inte i boken som viktigt och jag undrar, tänker du att det ska bli nån slags chunglasyr?

Nej bara blå celadon. Jag är också säker på att titan är olämpligt med tanke på bildandet av järntitanater som varken bliver grön eller blå, det stör båda färgerna.

Rolnor, kan du visa en bild på blå celadon. Jag vill se skillnaden på den o chun. Chun är oftast täckande, ibland med sk. myrspår. Vad är skillnaden? Yta, färg etc.

Jag kan visa omslaget till boken om blå celadonglasyrer. Färgen kommer från järn precis som i en grön celadonglasyr;

Fina! Dom ser ut som Kuan-Chun eller Ju ware. Alla bygger på järn så var ligger skillnaden? Celadon är ju namnet på den gröna tonen som liknar jade o i europa liknades vid färgen på en herde- kappa. Yta, ton och sammansättning är det som skiljer. Med eller utan krackelering. Koryo kan även den gå i blått. Har jag förstått rätt så är dessa benämningar orter o med olika fynd på dessa orters matrial för keramisk tillverkning blir resultatet olika. Alltså kan man säga att alla dessa glasyrer bygger på samma grund med olika variationer beroende på tillverkningsort. Kan det vara så?

Som det står i boken så blir en celadon grön om det finns lite mer av titan i glasyren, om det är mycket lite titan så blir den blå. Kemin bakom detta kan jag inte och det förklaras inte i boken heller men det har med järnets valens att göra förmodligen.

Till höger är en "vanlig" grön celadon, till vänster har jag testat ett av recepten i boken, den blev snarare turkos än grön, sorry för pissig bild;

OK, men själva färgen celadon är grön, däremot är det en reducerad glasyr som bygger sin färg på innehållet i massa o glasyr. Vilket alla dessa gör!

Blå celadon är en konstig benämning, det finns bättre, oavsett vad bokens författare skriver. Dom flesta böcker i ämnet krånglar till saker i onödan.

Vilken form av järn menar boken är bäst för sk. blå celadon?

Låter jag lite gnällig så är det inte min mening, jag tycker det är intressant det ni tar upp!

Såg inte bilden! Vilken snygg blå!!!!!!!!1

Så fin, Särskilt den vänstra som du benämner blå celadon!

Dök ner i mina böcker o vad hittar jag; blå celadon.

Följande; Kuan-Chun, bro mellan Chuan o celadon

Ju Ware, Koryo, Kuan ; blå celadon

Ko; krackelerad blå celadon

Tack!

Vilken form av järn spelar ingen roll, vanlig röd järnoxid funkar både i grön och blå celadon.

Järnets kemi i en sådan glasyr är ett långt kapittel och får inte plats här.

Men en sak är helt säker och det är att en bra celadon färgas av ioner och inte pigment som uppstår i en glasyr vid felaktig bränning eller felaktig glasyrsammansättning. Ett eksempel på felaktig sammansättning är om det finns titan i glasyren, då bildas det ilmenit som ligger i glasyren som små svarta korn och glasyren bliver grumsig och får inte den rena gröna färgen som utmärker en fin celadon. Det bliver mera som på visad bild en olivfärgad glasyr som ju också kan vara fin så klart men det bliver något annat än det som ämnet handlar om. Angående namnet på glasyren så var det freån början som skrivits flera namn på dessa glasyrer men idag har celadon fått en Annan betydelse och används son en gemensam nänmare. Och kan således också vara blå i motsättning till den ursprungliga benämningen. Vilket järn man använder har en praktisk betydelse och oftast för resultatet så bliver det bäst med järnhaltig lera eller det järn som finns i råmaterialerna, eller det järn som kan lösas upp från skärven.

Bilden är dålig, glasyren är klar, helt transparent.

Kollade lite på olika järnsalter och det finns järn(2)sulfat i olika hydratiserade former som är just grön-blått så det är väl en sån jon som skapar olika celadonglasyrers färg kan tänka;

http://en.wikipedia.org/wiki/Iron(II)_sulfate

Ang. järn. Har nästan alltid använt gul ockra och det har fungerat bra till både Chun o Koryo etc o vita leror. På ex. Fylelera som inehåller järn blir alla dessa glasyrer intensivt blå. I både Koryo o Chun ingår aska och både yta o färg ändras beroende på vilken typ av aska man använder, med ren aska från vass fås en hårdare yta än om man tar blandaska av trä.

Jag är ingen kemist, utan har tvingats lära mej räkna glasyrer. Att använda aska är en väg ur räknandet som passat mej bra. Dom blå celadonglasyrerna och chun är mina absoluta favoriter på keramik, dom är så vackra med kyla kontra värme; kall blå o varma järntoner på kant o fot.

Gul ockra är utmärkt till dessa glasyrer då partikelstorleken är förhållandevis liten.

Rolnor, jag var precis på väg att tipsa om boken när jag såg din tråd! Jag tycker den är precis lagom utförlig för mig. Har lärt mig massor!

Ulla och jag har provat och lyckats riktigt bra med celdadon- och oxblodsrecept från boken. Och carbon trap shino… Jag trodde carbon trap skulle vara jättesvårt att lyckas med. (Men det kan ju ha varit nybörjartur förstås.) 

Mersmak!

Kul! Ja den här boken lyckas bra med att bygga från grunden och snabbt bli praktisk för både nybörjare och proffs, inte helt enkelt. Det underlättar kanske om man har åtminstone högstadiekemikunskaper. Jag vill också testa sån shino!

Ja gör det! Jag lägger upp bilder om jag inte är för lat. Längtar efter nästa shino-bränning…