Bränning av keramik

Ur askan och elden

2014-03-23 09:50 #0 av: pyromanen

Plockade ur ugnen igår efter denhär Nuka-bränningen jag berättat om förut. Brände varmare än någonsin, dvs låg mellan 1310-1330 under ca en kvart. Brukar nöja mig med Orthon 11/ca 1300 grader. Hade också liite tjockare lager glasyr än proverna jag bränt förut för att jag sett det blivit snyggast där det varit tjockt.  Kombinationen tjockare glasyr och varmare innebar att jättemycket saker smälte fast på plattorna hmm.. och numera är mycket vackra skärvor till någons mosaikprojekt nångång i framtiden. Men en del saker blev jag supernöjd med.  Det händer så mycket med den enkla glasyren (aska, kvarts, fältspat och inget mer). Det finns nästan alla färger här o var. Vitt, beige, gyllene, brunt, grönt, ljusblått, rosa (!)...

Sen var det spännande att prova bränna högt!  Ugnen betér sig annorlunda vid höga temperaturer. Nångång efter ca 1270 så blir den oerhört effektiv och mycket mycket tyst. I motsats till runt 1000-1100 där det är ett väldigt sprakande och mullrande och arbetande och går åt mycket ved.  Den kvarten jag låg mellan 1310-1330 grader så gick det till så att när tempen sjönk till 1310 så la jag på två små vedträn, kanske 1 kilo styck. Nävern säger pssss under max 1 sekund, sen är det knäpptyst och de två vedträn räcker till för att tempen stiger till 1330. Sen väntade jag till den sjönk till 1310 och la på två små pinnar igen o.s.v.   Inte utan att man blir nyfiken på hur det skulle funka att gå ännu högre....


Anmäl
2014-03-23 09:53 #1 av: pyromanen

Nån mer bild

Anmäl
2014-03-23 09:55 #2 av: pyromanen

Och en nästan rosa :-)

Anmäl
2014-03-23 09:57 #3 av: pyromanen

murrigare...

Anmäl
2014-03-23 09:58 #4 av: j-aan


I temperaturintervallet 1000-1100 grader går det åt mycket ved och arbete skriver du. Det är vad vi vedbrännare kallar slaget vid Hastings (1066) Nästan alla ugnar beter sig så vid den temperaturen.

Anmäl
2014-03-23 09:58 #5 av: pyromanen

En insida

Anmäl
2014-03-23 10:01 #6 av: j-aan

Du fick god lön för mödan. Mycket vackert resultat. :-)

Anmäl
2014-03-23 10:05 #7 av: kajsa_h

Tjusigt!

Gillar nog bäst den "murriga" för de fina kontrasterna mot kanternaGlad

Anmäl
2014-03-23 10:06 #8 av: pyromanen

#4 Jo, har hört om The battle of Hastings och provat det i praktiken vid bränning av ugnen på Kyrkerud. Jag upplever det mer (i min ugn) som ett stadigt ökande av vedmängd och ljud från början av bränningen och fram, ända till runt kanske 1150 nånting då det börjar gå åt andra hållet - behövas mindre vedinlägg. Och som ovan beskrivet senare ännu mindre ljud och vedbehov.  Men det finns säkert nyansskillnader i olika ugnar, jag har ju väldigt lite erfarenhet av andra ugnar än min egen.

Anmäl
2014-03-23 10:11 #9 av: pyromanen

#6 Tack :-)  Jo jag känner mig upprymd och jättesugen på att bränna mer med Nuka.

#7 Tack :-) Handtaget på den blev coolt också :-)

Anmäl
2014-03-23 10:19 #10 av: [Ante333]

Suveränt fina intressanta effekter salta du något på dessa? Ska själv bränna nästa ugn med glasyrer

Anmäl
2014-03-23 10:27 #11 av: pyromanen

Jo, jag saltade pyttelite, d.v.s. ½ kilo fördelat på två omgångar. Plus att det ju sitter massa gammalt salt i ugnen. Sen "låtsas-saltade" jag några gångar också. Alltså drog igen spjället under några minuter som jag brukar vid saltning för att få kraftig reduktion och (inbillar jag mig) trycker in det som nu finns i ångorna in mellan alla saker. Är det i saltugnen du ska bränna glasyrer också?

Anmäl
2014-03-23 10:28 #12 av: abbis

SkitsnyggtGlad

En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/

Anmäl
2014-03-23 10:36 #13 av: j-aan

Glasyren får troligen sina färger av den underliggande leran. Den är väldigt mörk. Innehåller den liksom fyleleran både järn och mangan?

Anmäl
2014-03-23 10:38 #14 av: [Ante333]

Ja vi har massa prover i ugnen brände näsa i morse när ja öppnade hade varit kul att testa nuka glasyr också

Anmäl
2014-03-23 11:06 #15 av: pyromanen

#13 Leran kallas Gul, PRGI, hos Cebex. Har inte tagit reda på innehållet.

Anmäl
2014-03-23 11:30 #16 av: L.A.E

#15 Fantastisk snyggt ,läckert .Dom måste du spara och ha på en special hylla hemma någon stans.  Men vad jag förstår så gick också mycket sönder och alla ungs plattor hur gick det med dom . Har för mig att du har någon sorts papper massa inblandat + något annat i ? Kanske något man kan att testa !

Skyddade den blandnigen lite grann mot det som smälte ?

Anmäl
2014-03-23 12:12 #17 av: Ulle

Fantastiskt fint resultat!

Anmäl
2014-03-23 15:11 #18 av: LenaR

Åh så vackra! Pyro, jag vill ha en av de där kopparna... Pm:ar dig snabbare än tanken!

Anmäl
2014-03-23 15:35 #19 av: pyromanen

Tack för alla snälla kommentarer 

#16 Jo, jättemycket smälta som sagt fast och gick sönder. Rekord lite andel 1.sortering helt klart. Kanske 25% skitsnyggt 1.a sortering, 25% också snyggt men som måste dremmlas så mycket under att de hamnar i eget kök och 50% vackra fyllmassor. Företagsekonomiskt helt vansinnigt med såna högriskbränningar. Tur man inte är företagsekonom.

Ugnsplattorna har egentligen gjort sitt, dom flesta har deltagit i 49 saltbränningar och är rejält fula så efter en tur med hammare och stämjärn blir de nästan lika bra som de var förra veckan. Jag tandspacklar plattorna innan varje bränning med en blandning av  Aluminiumoxidsmet och tapetklister. Tycker det är smidigare än lösa duttar. Om man spacklar ett par dagar innan sättning hinner det torka och man kan lätt flytta runt o möblere om vid sättning, mycket lättere än duttar som lossar o så. men man får förstås inte de karakteristiska duttmärkena under, så när jag vill ha det så sätter jag dit några duttar ändå.

Anmäl
2014-03-23 17:44 #20 av: L.A.E

PRGI gul finns hos Lars Tärn  också såg jag .

Fläder-Laxrosa  C591,C592 Verkar vara rätt så lik också  . Drejar just nu med en av dem kanon ! Vilka mjuka händer en får efter 40 % Charm.. i leran.

Anmäl
2014-03-23 18:20 #21 av: Ulla

Så läckra! Tänk att dricka sitt kaffe ur en av dessa.

Sajtvärd för Keramik ifokus


Anmäl
2014-03-23 18:51 #22 av: Ride84XL

Det där låter ju riktigt jäkla skoj på beskrivningen i början där - riktigt kul vedugn där, när man t o m får stå vänta med att slänga in mer ved, för att inte gå över 1330° - och snygga grejer blev det ju också :)

Den ugnen kan man nog utan problem smälta dom flesta stålkvaliteer och smidesjärn (med låg kolhalt) också med, om man låter det stiga lite till (förutsatt att ugnens insida pallar den tempen).

Begränsningen kanske blir vad materialet tål där också och inte hur mycket effekt man kan "mata in". I elugnar är det ju oftast elementen som begränsar - men även teglet eller fibern man använder tål ju inte hur mycket som helst.

Anmäl
2014-03-23 20:31 #23 av: stefanandersson

Ser jättebra ut! Jag har arbetat mycket med den leran men och även den tärn har men båda har fått lite kristobalitsprängningar efter anagama tyvärr – är det inget du märkt när du bränt så högt Pyro?

Anmäl
2014-03-23 21:09 #24 av: pyromanen

Hur betér sig kristobalitsprängningar?


Anmäl
2014-03-23 21:10 #25 av: pyromanen

Är det förresten inte det som är anledning till att snabbkyla?  Jag brukar snabbkyla från maxtempen ner till 970 ca innan jag bommar igen.

Anmäl
2014-03-23 21:16 #26 av: stefanandersson

#24: dom säger tjong, ibland efter att de kommit ur ugnen och det är inte ovanligt att det kommer när de får en lätt stöt (antar att spänningen släpper då). Långa vassa sprickor då det sker efter "bränningen". Känns det igen?

Jag såg att tärn (eller hans leverantör) har bytt ut den värsta mot en med lite annan chamotte och sänkt maxtempen på den... det tyder väl på att det inte bara var jag som hade denna dåliga erfarenhet. Men jag vet inte – har inte frågat Funderar

Anmäl
2014-03-23 21:25 #27 av: Ride84XL

Jag kom också att tänka på hastigheten direkt - anagama-bränning brukar man väl göra rätt sakta (iallafall det jag sett på film som nån la upp här var det ju typ 2 dygn upp och 3 ner eller nåt sånt). Men vad jag förstår så smälter t o m stora delar av askan vid dom här temperaturerna - så det fungerar lite som glasyr också när aska ansamlas på godset (och det tar ju ett tag)

Speciellt uppvärmning och kylning nära glasyrernas/askans smältpunkt eller kanske mer smältområde (glasyrer är väl lite som glas - ingen riktig punkt där det går från fast till flytande) lär ju påverka också

Anmäl
2014-03-23 22:11 #28 av: stefanandersson

#25: det påstås hjälpa (många saltbrännare gör det för att få starkare färger). Göt du en sk. Krasch cooling?

Anmäl
2014-03-23 22:49 #29 av: j-aan


#25 Att snabbkyla kan möjligen motverka kristobalitbildning, Den kvartsformen bildas i temperaturer över 1050 grader. Ett bättre sätt är att undvika de kvartsrikaste lerorna. Vill man ha starkare varma färger så ska man kyla under oxidation så långsamt man kan. Då underlättar man den återoxidering som ger starka varma färger. Kyler man snabbt så tätnar saltglasyren så att den underliggande leran inte kan återoxideras.

Anmäl
2014-03-24 07:03 #30 av: pyromanen

#26 Hmm låter ju läskigt med kristobalit-tjong... alltså när jag började plocka ner dörren då hörde jag ett par tydliga tjong vilket jag tolkade som att shit, du ska vänta nån halv dag till med att öppna. Vilket jag då gjorde. Men kanske var det kristobalit-tjong!? I så fall är det ju jobbigt för då innebär det ju att skönheterna därute kan vara avsäkrade granater som bara väntar på nån liten knuff för att sätta igång tjong Ledsen.  Såna kan man ju i så fall inte sälja till folk.  Jag tror jag börjar med att dremla o slipa på de som jag ser ändå ska hamna i eget kök. Så får jag ju se om de klarar hanteringen.

Vilka temperaturer är det du kört när du haft problem Stefan?

Länge använda jag en annan gulbrännande som hette cs360 nånting men som de slutade sälja. PRGI skulle ha ungefär samma järnhalt. Har använt den åtminstone 1,5 år och inte haft något problem med sprickor men då har jag ju bränt lägre, vanligen till Orthon 11.

#29 Har du något tips om en lera med mindre kvarts och samtidigt lika mycket järn?


Anmäl
2014-03-24 08:42 #31 av: j-aan

#30 Har du inte haft några problem så finns det väl ingen anledning att byta lera. Är du nöjd med lerans egenskaper så behåll den. Men sintrar den ordentligt? Den absorberar ju enligt uppgift 10% i och för sig vid 1200grader. Den blir kanske tätare vid högre temperaturer. En annan lera med liknande färg är ju fyleleran. Den innehåller både järn och mangan vilket jag misstänker att även den lera du använder gör. Fyleleran är en naturlera och kan innehålla organiskt material vilket gör den lite känslig för redution vid lägre temperaturer. Den sintrar dåligt men är väldigt vacker tycker jag. En annan lera med ganska mycket järn är Cebex CS610 den saknar chamotte och blir väldigt tät i skärven. I saltbränningar blir den lik höganäsgods. I min egen verkstad blandar jag oftast olika leror så jag får en kvalitet som jag trivs med men på skolorna där jag undervisar använder vi de leror som finns på marknaden. Den lerblandning jag använder till anagamabränningar är: WM2502 K129N och Fylelera. Dessa tre leror blandar jag i lika delar. Den blandningen lämpar sig både till drejning ock kavling. Den är formstabil samt tar aska bra och bildar ej kristoballit trots väldigt långa bränningar. Bästa lerblandningen jag haft var en X-massa från Borgestadsfabriken i Norge som jag blandade med Laveleran från Frankrike. Dom lerorna finns tyvärr inte på marknaden längre.

Anmäl
2014-03-24 08:46 #32 av: stefanandersson

#29: dom som gör Crash cooling menar att färgerna blir klarare. Kan tänka mig att glaset blir annorlunda tex. Någon sa att de tog en oxidationsperiod på toppen innan crashen för ett mer reoxiderat uttryck.

#30: svårt att tala om temperaturen. Det har varit mycket långa bränningar upp och över 1300°. Det kan vara att just den här leran är känslig för kylsprickor också. Anagaman svalnar långsamt men jämnt blir det inte riktigt.
Har inget bra tips på järnhaltig lera– jag använder de här lerorna i varje fall. Framförallt är det alla salterna i som som gör dem spännande för mig. Ett alternativ skulle vara en lergodsengobe som man penslar på vid drejskivan eller doppar i.

Anmäl
2014-03-24 08:52 #33 av: stefanandersson

#31: min erfarenhet är att den sintrar dåligt Ledsen

Anmäl
2014-03-24 09:13 #34 av: pyromanen

Tror jag ska testa blanda i ren järnoxid i vanliga tråkiga tåliga Witgertleran... Bränner igen om ca 2 veckor, hinner ju få med nåt prov...

Crash coolar alltid. (hittills i alla fall). Nåt jag bestämde mig för från början efter flitigt läsande av saltbrännarböcker. Olika saltkeramiker angav både färg och hejda kristobalitbildning som anledning. Det verkade vara mycket vanligt och kanske säkrast att snabbkyla så nybörjaren jag gjorde så.

I Phill Rogers Ashglazes bok föreslår han en järnhaltig (Kaki) engobe under Nuka. Det är ju också nåt att prova, fast ett moment extra...

Och så finns ju byns övergivna lertag här att gräva i... 

Ne, låter visst som att jag inte har tid att sitta mer vid datorn nu...det finns prover att göra Glad. Tack för alla tips o råd och kunniga o erfarna synpunkter!



Anmäl
2014-03-24 10:04 #35 av: rolnor

Läckra koppar!

Anmäl
2014-03-24 11:07 #36 av: j-aan

#32 Om man återoxiderar innan snabbkylningen så har man ju fått starka färger redan där men det krävs en tid för att återoxideringen skall hinna ske (kolla på saltringarna som man plockar ut dom blir grå trots oxiderande kylning beroende på att tiden för återoxideringen blir för liten) Om färgerna ska bli klarare av snabbkylningen så behöver man nog återoxidera innan. Jag blir lite sugen på att pröva. 

Anmäl
2014-03-24 22:32 #37 av: Ride84XL

"Men kanske var det kristobalit-tjong!? I så fall är det ju jobbigt för då innebär det ju att skönheterna därute kan vara avsäkrade granater som bara väntar på nån liten knuff för att sätta igång tjong.  Såna kan man ju i så fall inte sälja till folk."

Hahaha - det där var fan komiskt. Men det kan ju bli så när det blir spänningar i materialet - jag har varit med om samma fast med glas.

Man ställer in ett eller flera vanliga dricksglas i ugnen och värmer sakta (enl mina definitioner iallafall) - ca 45-60 min från rumstemp upp till 700°C (och inte för fort i början). Sen sänker man effekten lite så man bara stiger kanske 1-2°C/minut (då är det lättare att hinna se när det är klart) - strax över 700° blir glaset så mjukt att det inte kan bära upp sin egen tyngd. Det brukar ske nånstans vid 720-740 för det mesta. När det är lagom nersäckat/deformerat (det är nästan ett måste att ha en ugn med kikhål så man kan kolla in, även när luckan är stängd) stänger man av ugnen och öppnar luckan en kort stund så tempen sänks fort och glaset "fryser" i den formation det har. 

Det är här den mest kritiska biten kommer - glas spricker inte när det är varmt och mjukt (det är ju därför t ex glasblåsare kan jobba med det öppet i rummet). När man kommit ner i ca 500°C (vad jag läst och erfarat själv) är det tillräckligt hårt för att spricka samtidigt som det fortfarande är bra mycket varmare än rumsluften - i glasbruken har man särskilda ugnar som håller ca 500°C, där man ställer in sakerna - där kan dom sen svalna sakta i samma takt som ugnen (dom kallas kylugnar). Här räcker det dock med att man stänger luckan igen innan glaset och ugnen kylts ner för mycket - sen får det svalna i ugnen. Glas-prylar som svalnat för fort (t ex om man gläntar på luckan för man tycker avsvalningen tar alltför lång tid och inte orkar vänta) kan också klara sig till en början - men sen blir dom såna där "avsäkrade granater" eftersom spänningarna finnas kvar i materialet.

Gör man rätt, så håller det dock bra - det är så jäkla kul att se reaktionen när folk besöker en och ser ett glas som är helt deformerat (ungefär som en plastmugg som stått lite för nära spisen). "Vad fasen har du gjort med det där glaset?" Det är ju liksom helt omöjligt att deformera ett glas på det sättet vid rumstemp (skulle man t ex pressa det så går det ju bara i bitar) - och spisen/köksugnen kommer ju knappast upp i den temp som får glas att mjukna.

Anmäl
2014-03-24 23:15 #38 av: Bosse Cebex Gbg

#33: Litet generaliserande kan man säga att (särskilt) järnhaltiga stengodsleror INTE blir som tätast när de bränns till smärtgränsen. Sådana leror har en optimal bränningspunkt där de blir som tätast, och den ligger en bit lägre än "maxtemperaturen".

Överskrids en viss temperatur(eller, rättare, grad av värmearbete), börjar de glasbildande ämnena att avgå, och skärven blir mer porös och vattenabsorberande, och faktiskt även skörare, än om bränningen varit något lägre.

Detta var särskilt påtagligt hos de franska "Lavé" och "F100"-lerorna, samt (i alla fall den ursprungliga) Fyleleran... Men samma sak kan observeras hos de flesta stengodsleror med järninnehåll, fast i olika grad.

Att "brassa på så att det sintrar ordentligt", är - ibland - inte rätt väg att gå. Syftet kan motverkas....

Anmäl
2014-04-13 16:27 #39 av: pyromanen

Idag var det dags att plocka ur vedugnen igen. Inklusive ett nytt litet kapitel om Nuka Galen. Testade blanda röd järnoxid i vit vanlig Witgertslera. 300 g (blöt) lera + 4 gr järnoxid. Det blev som det syns på bilden här inte alls lika spektakulärt, så klart att det inte bara är järnet i den andra leran som påverkar utan även annat. Och då undrar jag förstås om någon har en analys på den leran? (vore kul att testa blanda mer saker/annat i leran).


Anmäl
2014-04-13 16:29 #40 av: pyromanen

Det roligaste Nukaexperimentet i denna bränning var en liten kopp jag ställde på en liten avsats som är bredvid där jag saltar. Den har alltså fått snormycket salt och stått väldigt oskyddat.

Anmäl
2014-04-13 16:31 #41 av: pyromanen

Inuti

Anmäl
2014-04-13 16:34 #42 av: pyromanen

Tyvärr sitter den ohjälpligt fast i "brâte" i botten. Dags för mig att göra föremål som lämpar sig bättre för rinnig glasyr... något med fötter... återkommer.

Förresten har jag hittat några koppar från förra bränningen som jag misstänker har kristoballitsprickor. Sprickorna är svåra att se men jag upptäckte dom på ljudet/klangen. Tar med nån sån på symposiet, då kanske nån av er som känner detta fenomen kan se om det är sånt.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.