Glasyrer/glasering

Bränning glasyr

2014-06-20 09:35 #0 av: Arbez

Varför krackelerar den transparenta glasyren på godset tro?

Anmäl
2014-06-20 09:52 #1 av: Inkanyezi

Det beror på olika utvidgningskoefficienter på glasyr och det underliggande materialet, eller vid snabb avkylning att ytan kyls snabbare än basen den ligger på, så att den drar ihop sig fortare, och när den har blivit stel, kan den då krackelera.

Om glasyren är tillräckligt elastisk eller amorf, vilket bland annat hänger på tjockleken och den fysikaliskt-kemiska sammansättningen, kan en viss skillnad i utvidgningskoefficient överbryggas, men bara vid långsam svalning. Vid snabb avkylning kyls ytan fortare än innanmätet, och bristningar kan inträffa också i oglaserat gods.

Vissa föremål kan behöva svalna extra långsamt genom att man lägger en svag ström på elementen i ugnen, så att svalningen tar längre tid.

Anmäl
2014-06-20 10:22 #2 av: Arbez

Ok...Ska kolla a v s v a l n i n g..
Vi har en "tät"" ugn i verkstan..
Kanske ej bra att öppna spjäll lite försiktigt vid 200 grader, vid temp.nedgång?

Men det blir inte krackelerat vid användning av andra glasyrer . :0

Anmäl
2014-06-20 10:36 #3 av: Inkanyezi

Det är när glasyrens temperatur har blivit så låg att den inte längre är tillräckligt amorf, som den kan krackelera. Det händer alltså under glasyrens mjukningstemperatur, som kanske ligger omkring femhundra grader.

Flusstillsats kan sänka temperaturen för mjukning, och färgerna i glasyren har ofta den effekten att glasyren blir mer amorf. Du får prova dig fram till hur du kan få en klar glasyr utan krackelering. Det är flera bollar att hålla i luften. Men avsvalningen är ett vanligt problem. Själva glasyren ett annat. Man kan prova en annan glasyr eller fluss. Ibland kan det kanske vara så enkelt som att lägga tunnare.

Glas är ett amorft material, det flyter också vid rumstemperatur, men ytterligt sakta. Vi kanske inte ens märker det på flera hundra år. Men det finns inte en bestämd smältpunkt för glas eller glasyr, bara att det är mer eller mindre flytande. Vid höga temperaturer är det ju ganska klart att det flyter, och så länge temperaturen är så hög att glaset hinner flyta ut under avsvalningen krackelerar det inte.

Någonstans under avsvalningsprocessen blir glasyren mindre flytande, så att den inte hinner hänga med och flyta ut när den svalnar fortare än godset under, och då uppstår bristningar. Ibland syns inte krackeleringen, eftersom sprickorna är så otroligt små att de inte ger några ljusbrytningseffekter, men det kan ge sig tillkänna efter lång tid.

Det bästa är om glasyr och gods har samma utvidgningskoefficient, och det får svalna tillräckligt sakta under den kritiska fasen under temperaturen där glasyren hårdnar.

Anmäl
2014-06-20 10:50 #4 av: Arbez

Ungefär när är den mest kritiska fasen vid avsvalning?
Kan det även vara så att som min kollega säger: Gå upp snabbare i temp. än vad programmet är inställt på...

Anmäl
2014-06-20 11:00 #5 av: Inkanyezi

Hur snabbt temperaturen ökar borde inte påverka krackeleringen, annat än om glasyren är hård vid höga temperaturer efter att ha smält vid en lägre temperatur, vilket jag tycker verkar mycket osannolikt. När jag lägger på glasyr är det pulver. Inne i ugnen smälter pulvret och flyter ut. Ju varmare det blir, desto mer lättflytande, och så länge det flyter hålls det ihop av ytspänningen och kan inte krackelera, eftersom det kan tänjas eller tryckas ihop i stort sett utan motstånd.

Krackelering uppstår när glasyren har hårdnat så mycket att den inte längre hinner flyta ut när den kanske drar ihop sig mer än materialet den ligger på. Temperaturen för mjukning är inte alldeles bestämd, utan den är mer eller mindre mjuk. Det beror på sammansättningen vilken temperatur som är kritisk, och också utvidgningskoefficienten spelar roll, om den kan dra ihop sig mer än godset. Drar den ihop sig mer, så spricker den, när temperaturen är lägre än den temperatur där den hinner flyta ut.

Men visst kan det förekomma rörelser i godset på grund av värmeutjämning både vid uppvärmning och avsvalning, så helt tokigt är det nog inte att uppvärmningen kan spela in. Jag tror ändå att den stora skillnaden här är den som du har upptäckt. Den klara glasyren spricker, men den färgade gör det inte.

Kolla sammansättningen, vad den färgade innehåller, och vilka tillsatser som finns i glasyren. Det kan tänkas att man kan få den mindre krackeleringsbenägen genom någon tillsats. Kanske att en annan glasyr fungerar bättre?

Anmäl
2014-06-20 11:18 #6 av: Arbez

Tack..
Har bara testat Cebex transparenta och
"Bosses blanka"...Hans har jag recept på men ej Cebex glasyren . .
Har använt mig av leror K129 Cebex med grövre Charlotte i, K118 likvärdig men ej så chamotterad och Creaton drejlera, kan det vara nr 594, nej konmerej ihåg...954? :0

Anmäl
2014-06-20 11:30 #7 av: Arbez

Å andra sidan behöver ju inte krackeleringarna vara "fel" heller ?
Testat lera K129 Cebex med mer chamotte, K118 , mindre chamotterad och Creaton 950 (?), drejlera...!

Anmäl
2014-06-20 13:22 #8 av: LenaR

Jag gör ett par tillägg. :-)

Krackelering handlar som inkanyezi säger om hur glasyren passar på godset. Därför spelar avsvalningen egentligen ingen roll. Snabb avsvalningen kan göra att sprickorna visar sig snabbare, och långsam att de plingar fram först i rumstemperatur, men det krackar lika mycket.

Man kan prova att justera glasyren genom att tillsätta kvarts. Även litium motverkar krackelering, så 1-2% litiumkarbonat kan hjälpa. (Litium orsakar avskalning, och är ett kraftigt fluss, så man kan inte använda för mycket.)

Om det är en särskild lera som ger problem kan man prova att skröja den lite högre.

Tycker man om krackeleringar (som jag!!) är det bara att njuta av hur vackra de är. :-D Fast det beror lite på hur mycket man oroar sig för hygienaspekten...

Anmäl
2014-06-20 14:28 #9 av: Inkanyezi

Det är tydligen fler än jag som gillar krakelering. (Njut gärna!)

Jag vet inte vilken teknik som har använts på det här Göteborgskruset, men glasyren är inte krakelerad. Det är ett underliggande skikt som har krakelerats, förmodligen avsiktligt, men det är det enda krus från Göteborg som jag har sett med den här tekniken. Det ser ut som om det har bränts med en engobe eller ljus ogenomskinlig glasyr som har krakelerat, och därefter är en klar glasyr pålagd.

http://uploads.ifokus.se/uploads/6af/6afdb46dc06a3f3459803a7cec1b9197/dscn4968.jpg

Den klara glasyren har alltså inte krakelerat på det här kruset, utan det är det underliggande skiktet som är krakelerat, och sedan har det förseglats med glasyren. Det kan vara en teknik att försöka hitta hur man gör.

Jag tog en bild av krusets andra sida också, i annan belysning, för att man ska kunna se tekniken för dekoren med det nedsänkta mönstret. Den är pressad med en schablon i den mjuka leran före torkningen, och sedan har den som målar följt de nedsänkta spåren. Det går fort när man jobbar i porslinsfabrik, så helt perfekt har inte fördjupningarna följts.
(De här bilderna kan förstoras väldigt mycket. De kan bli större än bildskärmen om man klickar på dem, så det går att detaljstudera kruset.)

http://uploads.ifokus.se/uploads/28f/28f28d6f5eb877be987298890875bc48/gbg-krus-02.jpg

Anmäl
2014-06-21 14:24 #10 av: rolnor

Hade en bariummatt glasyr som krackade, det gick att färga in och framhäva krackeleringarna med tusch och det blev snyggt!

Anmäl
2014-06-21 15:43 #11 av: LenaR

#9 Snyggt! Och proffsigt fotat, det går verkligen att syna krukan. :)

Jag tycker det ser ut som infärgad krack, precis som rolnor är inne på. När jag zoomar in ser jag krakeleringar utan infärgning, och det får mig att tänka att glasyren krackat vidare efter sin patinering.

Jag har en favorit (Hannas matta) som får så fin krack så det är först när man färgar in (eller smutsar ner...) som krakeleringen syns. Eftersom Hannas innehåller magnesium är ytan hur len som helst, så man känner inte krackarna heller.

Förlåt om du tycker det här är en trådkapning, Arbez, då får du säga ifrån så klipper jag ut inlägg till egen tråd!

Anmäl
2014-06-22 11:37 #12 av: Arbez

I

Ingen fara, Lena...det är bara iintressant!

På ett ungefär hur mkt kvarts till säg 1liter glasyr?

Kan prova Bosses blanka med kvarts tänkte jag. , kvarts finns hemma:)

Intressant att på en del stående glasyr prover är det INGA krackeleringar ...

Anmäl
2014-06-22 15:09 #13 av: LenaR

Helst ska man ju göra prover på torr vikt. Hur mycket kvarts det behövs beror väl på hur mycket krack det är. Kanske så lite som en extra procent gör skillnad. Jag tror inte man kan ha mer än 5-6% utan att förändra glasyren.

Jag vet inte vilken volym glasyr man får per kilo torr vikt. En gissning är att det blir någon liter., men jag vet inte...

Anmäl
2014-06-22 21:17 #14 av: Arbez

Ska prova göra om "Bosses blanka...spännande..
Du nämnde även att det går att skröna högre, har både fått råd att skröja allt i 1000 grader oavsett om jag ska glasera, och ett annat att ej skröna över 960 för det kan påverka glasyren :0 I bland vet jag inte " vilket ben jag ska stå på" ....
Många säger så olika..:)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.