Bränning av keramik

Spillved från sågverk...erfarenheter?

2014-08-03 21:38 #0 av: [eldolågor]

Hej allihopa. Jag har just frågat Mariana Sääf på FB eftersom hon verkar ha erfarenhet av att leta upp ved till sina bränningar: hon säger att en del sågar och virkeshandlare ger bort eller säljer billigt om man plockar bort spillet själv. Nån annan sa också att en hel del sågar har kontrakt på flis, och i princip vill de inte sälja en endaste sticka. Vad är era egna erfarenheter? 

Jag söker en bra plats att slå mig ner och bygga en liten ugn på, och är flyttbar inom hela södra och mellersta Sverige. Om andra är intresserade så samarbetar jag gärna: 1 + 1 = 3. 

Anmäl
2014-08-08 21:01 #1 av: Ulla

Det låter som om du har spännande planer för framtiden. Hoppas att du hittar det du söker.

Sajtvärd för Keramik ifokus


Anmäl
2014-08-09 07:02 #2 av: pyromanen

Hej! Vet från annat sammanhang att flis-priset låg mkt högt några år, så högt att värmlandsblnder gick pluss på att röja sly i diken o liknande. Nu har det varit lite lägre ett tag, men om man tittar framåt så är det nog stor risk att det snarare blir dyrare och därmed mindra chans att få gratis spillved.
Om du inte slagit ner dig än kanske ett sår kunde vara att hitta ett ställe med lite skog till?
Vi (maken) sågade eget virke till verstadsbygget för 3 år sedan på ett lånat mobilt sågverk. Då blev det ju eget spillved. Testade använda detta men föredrar helt klart björkved framför gran- bakar. Så det blev att vi använde spillet i husets vedpanna istället.

Anmäl
2014-08-09 11:49 #3 av: j-aan

#2 varför föredrar du björkved framför granbakar?

Anmäl
2014-08-09 11:49 #4 av: j-aan

Anmäl
2014-08-09 12:51 #5 av: pyromanen

Gran "håller formen" länge. Altså även efter det mesta av energin i veden blivit värme så ligger bakarna kvar på gallret och tar plats och minskar draget. Effekten, altså energin jag får ut ur veden på nån viss tid blir lägre. För att genomföra en bränning i min ugn tar det altså längre tid och går åt mer ved med granbakar jämfört med björk.
vet att det finns andra ugnar och bränningar där man just önskar sig en gigantisk glödbädd, men det gör inte jag :-)

Anmäl
2014-08-09 17:27 #6 av: j-aan

#5 När man eldar med bakar blir andelen bark betydligt större. Bark producerar inte lika mycket kolvätegaser som veden utan brinner mest som glöd och bildar mycket glödbädd. Granbark är seg och bidrar säkert till att bakarna håller formen längre och ligger kvar på eldrostret. Granved utan bark brinner väldigt fort så det är lätt att få övertryck i ugnen som ger bra reduktion.  Jag bränner liksom du min saltugn med björkved men har ibland svårt att få tillräcklig bra reduktion. Då hjälper det att blanda i lite tall eller granved eftersom producerar mycket låga  som ger övertryck i ugnen och därmed bra reduktion.

Anmäl
2014-08-09 18:14 #7 av: Bosse Cebex Gbg

Ugnar kan ha väldigt varierande beteende.  

Till vedugnen som jag för många år sedan byggde i Dalarna,  använde jag nästan uteslutande tall- och granbakar, pga ett mycket närbeläget sågverk (bekvämt).  Jag sågade 80 cm bitar, varav det mesta klövs till smalare dimensioner.

Bak-veden skapade mycket riktigt stora mängder glöd som lade sig i ett berg under gallret (tegelgaller), men jag uppfattade detta som positivt, eftersom värmestegringen därmed gick att få jämnare, dvs ugnen blev inte så "nervös" under uppvärmningen. Temperaturen "dök" inte lika tvärt så fort man av någon anledning vände ryggen till.

Om jag någon gång hade litet björkved liggande, använde jag den som "boost" då och då, under reduktionsfasen på slutet.  För det mesta använde jag dock enbart bakar... 

Det skall nämnas att denna ugn hade en relativt stor inlopps- och skorstensarea, jämfört med många "moderna" vedugnar....

Ler

Anmäl
2014-08-10 13:18 #8 av: [eldolågor]

Tack för alla svar. "Vedbakar" är ett nytt ord för mig, och jag har inte kunnat hitta nån bild på nätet som beskriver hur en sån ser ut. Är det en slags bunt? 

När jag väl bygger ugnen blir det nog bäst att överdimensionera inloppet och göra extra plats för glöden precis som Bosse säger, eftersom det säkert är lättare att fixa gran eller tall (med bark och allt blandat) än björk från sågverk. 

Det skulle vara intressant att höra fler historier och äventyr med sågverk, också med konkreta priser. Har någon fått plocka helt gratis? Man gör ju företaget en tjänst när man städar upp. 

Anmäl
2014-08-10 14:04 #9 av: pyromanen

Bakved är det som blir över när man sågar brädor. Barkbitarna av träden. Oftast platta, breda och stor andel bark.

Anmäl
2014-08-10 14:10 #10 av: Bosse Cebex Gbg

* Har någon fått plocka helt gratis? *

Mina bakar var helt gratis, mot avhämtning....men som sagt, detta var väldigt länge sedan....

Bakar kan innehålla en hel del "riktig" ved....särskilt trädets rotända...

Anmäl
2014-08-10 15:54 #11 av: Ride84XL

Intressant - man får intryck av att "granbakar" ger mer aska per kg ved då också. Är det så? Men det är ju förstås inte så stort problem här för det blir ju knappast så mycket att det fyller upp och man kan ju rensa ut askan när ugnen kallnat - mest intressant att veta bara. Hur det blir i en vanlig kamin eller panna säger ju inte så mycket heller då det är riktiga "fis-temperaturer" där i jämförelse (lär bli endel oförbränt kol kvar där).

Problemet är väl istället kolet som brinner med relativt begränsad effekt på slutet vad jag förstår och därmed tar upp mycket plats i ugnen i förhållande till hur mycket värme det ger. Man kanske även kan få mer värme från glöden om man har en fläkt som blåser in luft under "glödhögen", som man drar igång när man tycker den börjar bli för stor. Då brinner glöden upp snabbare och man får nytta av värmen

Bränner man förresten alltid med reduktion i vedugnar? Vad jag förstår så växlar man även mellan reducerande och oxiderande - men bränner man helt oxiderande nån gång också? Känns ju för mig som att man till stor del "eldar för kråkorna" när man reducerar. Man kan ju inte bara stänga till ugnen för då får man ingen värme heller och ugnen kallnar eller kommer aldrig upp i temp. Man måste ju ha ett visst luftflöde för att få värmen - men samtidigt sönderdelas ju all ved pga temperaturen (även om man matar in betydligt mer än det som brinner upp). Alla dom brännbara gaserna "blåser ut" och brinner upp utanför ugnen istället och det luftflöde som ändå är drar med sig en stor del av kolet som går ut oförbränt som sotrök.

Man vill ha reduktion för glasyrerna - men borde man inte kunna bygga en reduktionsugn med en mindre stängd kammare inuti, där man har godset. Varav kammaren sen har en öppning direkt mot utsidan där man kan slänga in ved för reduktionen. Då behöver man ju inte blåsa in luft där man vill ha reduktion och det går på så sätt bara åt en minimal mängd ved för att ta bort det lilla syre som läcker in och det mesta av kolet stannar kvar där det gör nytta. Runtom kammaren eldar man sen effektivt oxiderande för att få den värme man behöver. Bara en fundering men vedåtgången lär minska rejält och man slipper släppa ut svart kolrök över hela området (bra om man har grannar).

Anmäl
2014-08-10 18:09 #12 av: Bosse Cebex Gbg

Jag hade aldrig några problem med "glödhögen".  Byggde den på för mycket någonstans, kunde man alltid jämna till den med en raka.  Men för det mesta behövdes det inte.   Och det blev inte särskilt mycket aska kvar heller, pga eldstadens höga temperatur.

Några fläktar eller andra tillbehör kände jag inget behov av.  Skorstenen drog mer än tillräckligt.  (dessutom skönt med en "sladdlös" ugn...Blinkar)

Jovisst kan man bränna oxiderande i en vedugn.  T.o.m. "mer oxiderande" än i en elugn, som mer är att betrakta som "neutral"...   Det handlar bara om att ha optimal förbränning genom hela bränningen, vilket ju inte är så svårt. 

Du föreslår en ugn, där kammaren är skild från förbränningsgaserna.  Sådana "muffelugnar" finns, eller har funnits.   I en gammal bok har jag några sådana beskrivningar, bl.a. på en muffelugn som bestod av en ugnskammare som befann sig inuti en annan, litet större kammare. "Mellanrummet" packades med kol uppifrån, runt om, och ugnen jobbade då "downdraught", med rökutsläppen längst ner. Rejäl skorsten erfordras....

Anmäl
2014-08-10 19:04 #13 av: pyromanen

Askmängden. Brukar elda upp en kubikmeter björkved pr bränning och efter två bränningar askar jag ut så mycket som får plats i en vanlig bärkasse från Ica ( så den går att knyta). Så det är ju inga jättemängder.

Anmäl
2014-08-10 20:21 #14 av: j-aan

#13 askan i vedugnar ska väl helst regna över godset. Ligger den kvar i eldstaden så har ju en av ideerna med vedbränningar gått förlorad. Det kan bero på att man eldat med för mycket sekundärluft eller otillräcklig lagring av veden.

Anmäl
2014-08-10 22:12 #15 av: Ride84XL

Ok - det betyder ju att det inte ens blir 20 liter aska av 2 m³ ved. Jag tänkte ju inte på det där med aska som regnar över godset förstås - det är ju en av anledningarna som gör att man bränner som man gör. Det andra är väl att det är ska va lätt att bygga ugnen - ser man på anagama t ex så är ju konstruktionen vädigt enkel.

Det är ju bara det att man gör ju typ av med mer ved för att skapa den atmosfär man vill ha inne i ugnen, snarare än för att värma upp den. Men det är klart - i såna här sammanhang handlar det väl mer om känsla än effektivitet. När man sett alla filmer här på hur man eldar vid keramikbränningar i vedugn kunde man ju inte låta bli att garva när man såg denna:

https://www.youtube.com/watch?v=-HBvEafxmZ4

Tänk om man skulle flytta till villa med eldstad nån gång i framtiden. Vilken nedgradering (även jämfört med min snabba elugn) om man inte bygger om den rejält ;)

Anmäl
2014-08-19 13:24 #16 av: [eldolågor]

Efter att ha sett den här filmen funderar jag på att bygga en liknande liten ugn på en svetsad ram med bottenplatta skräddarsydd till ett släpvagnschassis.Får idéIdén är alltså att kunna frakta ugnen nära spillveden istället för tvärtom! När ugnen ska användas ställs den på utfällbara ben som kan regleras i höjd. Släpvagnen dras sedan försiktigt bort från under ugnen, och kan då användas till att forsla veden den korta sträcka som behövs. Har någon gjort något liknande? Det skulle passa min kringflackande anda perfekt.

Anmäl
2014-08-19 22:44 #17 av: stefanandersson

Jag har precis flyttat till ett område med mycket sommarhus. Många har träd på tomten som med tiden kommer i vägen för någons utsikt. Hade man kunskapen att ta ner och fordon att frakta bort skulle denna ved vara gratis men det innebär en hel del arbete. Det röjs även massor av sly utav byalaget och om ugnen är konstruerad att att elda 5-7cm (diameter) käppar skulle det också vara helt gratis så länge man forslar hem det.

Kanske kan detta vara något? Skulle tro att Lennarts ugn och många andra skulle göra jobbet väl. Glad

Apropå den rörliga ugnen kan det kanske vara mer jobb än det är värt. Den behöver flyttas försiktigt och för en så liten ugn kräv endast någon kubik ved som lätt kan lastas på släpet istället.

Anmäl
2014-08-23 11:27 #18 av: Bosse Cebex Gbg

Stefan,  var särskilt observant på om några fruktträd skall fällas.  Sådana är högintressanta för den som jobbar med askglasyrer. 

Anmäl
2014-08-23 16:57 #19 av: stefanandersson

#18: det kanske dyker upp något men det är mest högre träd som ryker (faller) :)

Anmäl
2014-08-24 08:29 #20 av: pyromanen

Vad speciellt händer med fruktträdaska i glasyr?
( har ngr äppelträd som ska bort)
Vet nån om syren ger nån speciell aska?

Anmäl
2014-08-24 10:20 #21 av: Bosse Cebex Gbg

Även askor inom samma träslag kan variera mycket beroende på växtplats, så man blir tvungen att prova sig fram.  Varje träslag har dock sin egen "karaktär", så det lönar sig att hålla isär de olika träslagen när man eldar, och anteckna resultaten.  

Här kommer några "generella" analyser av askor från tall, ek, äppelträd och körsbärsträd.  Stora variationer förekommer, men detta kan vara till visst stöd när man gör egna försök.

Anmäl
2014-08-24 13:37 #22 av: pyromanen

Går det att säga något lättförståeligt om dessa skillnader som en som alldrig nördat in sig på glasyrkemi förstår?
T.ex att äppelträdsaska ger anorlunda förger (vilka)
eller smältpunkt eller nåt?

Anmäl
2014-08-24 18:08 #23 av: Bosse Cebex Gbg

Askglasyrer brukar kunna bilda "egen" glasyr, utan andra tillsatser, men blir oftast ganska trista.  Som del i andra glasyrblandningar, eller tillsammans med någon lättsmältande lera, blir det däremot mer spännande....   Det är förstås "jordfärgskalan" vi pratar om.

Att blint lita på sina kemikunskaper lönar sig dåligt när det handlar om askor.
Dels varierar askans sammansättning "från träd till träd", och dels är askor så komplext sammansatta och bundna, att även den mest påläste snart upptäcker hur svårtolkat detta område är, och att det närmast är omöjligt att se alla sammanhang och få s.k. "full koll"...

Det krävs i stället litet "ovetenskaplig" upptäckarglädje, och viljan att långsamt lära känna materialet, och gradvis jobba fram något slags "allmän förståelse". För här finns en del "röda trådar" att nysta i......

Här kommer ännu en (av mycket få kända) försök till analys av askor (bilaga).
Gjord någon gång i början av 1900-talet.
Vad som är intressant är att man här gjort ett försök till klassificering i "hårda", "medium", och "mjuka" askor, sett till förhållandet Kvarts/kalcium/aluminium.
M.a.o. ett försök att hitta en praktisk väg att gå.  Järnhalten är förstås också intressant i sammanhanget.  (Lägg märke till hur dessa analyser skiljer sig från analyserna i förra inlägget.)

Ett synnerligen spännande område, men det är ingenting för "kontrollfreaks"...
Här gäller enbart egna tester och dokumentation.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.