Annons:
Etikettermaterialråvarorleror
Läst 3504 ggr
stefanandersson
2015-02-11 22:14

Varför??

Vid drejskivan rinner tiden iväg och alla mina tankar går till lera, former och bränningar men jag kan ibland undra varför det är viktigt. Inte bara för mitt välbefinnande utan i ett större perspektiv. Skänker jag glädje? Gör jag skillnad för någon annan? Så som en sköterska, lärare eller han som sandade min väg idag?🤔

Vad kan lera göra för skillnad och är det i proportion till arbetet? Är det ens något att bry sig om? Hjälp emottages tacksamt.🤔🙂

Annons:
Åsa Maria Hedberg
2015-02-12 05:48
#1

Morning Stefan! Jag har ibland haft samma typ av funderingar. Ett tag så illa att jag sökte massor pånnätet och hittade en världsomspännande förening som hette något i stil med 'Potters for peace'. Där kunde man som keramiker åka ut till olika konfliktzoner och arbeta med lera för världsförbättringens skull. Men jag åkte aldrig av flera skäl. Min lösning på dilemmat är att försöka skapa keramisk konst som kan påverka folk. Men även det kan ifrågasättas; kanske kan man inte förändra världen genom skapandet i lera? Däremot vet jag (från flera olika håll) att det du gör har en enorm betydelse! Du inspirerar och lär ut allt du vet och kan om lera och allting runt omkring. Om man lyssnar noga kan man även lära sig en hel del kloka saker om andra delar i livet. Utan timmarna vid drejskivan och formfunderingarna och all eldartid hade vi andra ingen lika kompetent att fråga eller be om hjälp! Tänker också att leran i sig, som material är så rysligt viktigt att minnas i kunskap. Att vi inte tappat bort handens känsla. En handgjord dyrt inköpt kopp strålar ut drejarens mood och värme när man håller den!

Ostraka
2015-02-12 06:55
#2

Stefan! Leran gör ingen skillnad, den bara finns. Det är vår upptäcksfärd i leran, vår utforskning av den som gör skillnad. Samma funderingar om vad som är viktigt i det man gör, vad som skapar mening förföljer människor i alla professioner även sådana som a priori anses meningsskapande som t ex vårdyrken. Jag gillar att du nämnt han som sandar. Det är nyttigt arbete. Men mening och nytta är inte samma sak och följs inte åt. Fan också - ibland måste man sanda sina tankar för att de inte ska halka runt och bli meningslösa… Hans Thörn

[Sofia J]
2015-02-12 07:07
#3

Timmarna med lera i händerna, skapandet och det meditativa, kan ge ett inre lugn som hjälper oss att landa och få perspektiv. Kanske behöver vi det för att som helare människor göra gott i det stora.  Ni som professionellt sprider era alster  påminner andra om det genuina, det som tenderar att försvinna ibland allt snabbt, stort och artificiellt. Tack för det!

Rerum
2015-02-12 07:39
#4

Ja du gör skillnad för andra av den enkla anledningen att du mår bättre, blir gladare osv därigenom blir du en människa som ger kraft till andra och inte tar kraft. Men det handlar kanske inte så mycket om att du tänker lera 24/7 utan att du har hittat något som du verkligen brinner för och som ger dej kraft.

Derst
2015-02-12 10:37
#5

Keramikens betydelse i historien är viktig! Det som finns kvar berättar en hel del om oss som människor 2015.( Inte många material som kan bevaras i många tusen år. )

Drakkonst
2015-02-12 11:46
#6

Som sjuksköterska i dag, med 30 års erfarenhet i vården får du ingen större uppskattning, inte heller om du gör skillnad. Vården är så ansträngd och åtstramad efter nedskärningar, så det finns ingen plats för det längre. Man skäms inför gamla och svårt sjuka! I leran och keramiken finner jag allt som inte får i mitt jobb: kreativitet, glädje och uppskattning och en stunds avkoppling. Ganska basala behov eller hur!?

Annons:
pyromanen
2015-02-12 18:24
#7

Vi västerlänningar har alldeles för länge i alldeles för stor utsträckning hållit på o mäta länders utvecklingsgrad, välstånd och kanske till o med lycka i pengar, BNP, prylar pr kapita. Den som har flest prylar när hen dör vinner. Men frågan är om inte den som är rik på kultur är rikare och lyckligare?

Oavsett om du räknar dig som hantverkare, konsthantverkare eller konstnär så är det kultur du bidrar till.

Tror också vi behöver kontakt med elementen. Jord (lera), vatten, eld… Våra moderna liv är (för många) så sterila och isolerade från elementen. Sterila hem, sterila jobb, datorer, biler, kläder som lukter parfymerade sköljmedel… när hade medelsvensson sist jordiga fötter?

pyromanen
2015-02-12 19:17
#8

(Min dator ville starta om sig, men mitt inlägg fortsätter här:) På mitt tjänstehenskontor, pengjobbet, har jag en vedbränt Steven Jones kopp. Varje gång det är kafferast får mina ögon, fingrar och munn uppleva denna särskilt vackra kopp. En liten estetisk upplevelse som gör enorm skillnad jämfört med pappmugg eller IKEA-produkt. Och en liten hälsning och påminnele från elementen om deras existens och om att den verkliga världen finns därute. Hemma har jag en Lisa Hammond kopp, soda glaserat. Hon är en av mina idoler, jag har köpt den i London. Det är vanligt i vårt konsumptionssamhälle att åka till London och. Shoppa. Vi är så "rika" att medelsvensson som sitter i kassan på Konsum också har råd att åka till London o shoppa. Jag shoppar av princip inte. Men gjorde ett undantag och köpte en enda sak: en Lisa Hammond kopp. När jag behöver lite styrka, lite uppbackning, lite yess!, då väljer jag Lisa-koppen till morgonkaffet. Det blir extra gott då, nåt utöver det vanliga. När man gör saker med sina händer, och rätt mycket av resten av kroppen är med också, då tillför man nåt annat och mer till "saken", något av sig själv. Särskild bra fungerar det när man bara gör, ungefär som det du beskriver Stefan, när man glömmer klockan, kanske på vissa sätt till o med glömmer vad man håller på med. Kanske blir det så för att "duktiga produktionshjärnan" glömmer att lägga sig i då?

[davidskeramik]
2015-02-13 19:54
#9

Jag tror att man som kreativ människa eller konstnär har ett stort inre behov av att få uttrycka sig på olika sätt och i olika material. Det behovet kan nog inte vara annat än ett rent själviskt sådant.
Däremot kan man ju i sina uttryck skapa skillnad. Bara det att ägna sig åt hantverk i en värld där allt går snabbare, masstillverkas och förväntas generera mer pengar så är ju den enskilda drejarens verk en stilla protest, ett statement i lera som dessutom kan skänka andra glädje. Sedan kan man ju ha mer eller mindre medvetet formulerade tankar om det man gör och dess syften.
🌺

[rolnor]
2015-02-13 20:06
#10

"Den som drejar syndar icke"? Många kloka ord här, tackar för dessa!

abbis
2015-02-13 20:18
#11

Om jag skulle leva få möjlighet att leva om mitt liv så skulle jag inte vilja göra det annorlunda än vad jag gör idag..42 år har gått sen jag började som krukmakare  och jag älskar verkligen det jag gör . Tycker det är lika roligt att dreja dom där 100 muggarna en dag som att göra mina skulpturer som är det senaste..

Sen alla dessa möten med människor som tycker det man gör är så fantastiskt ger en sporrar var dag..Att få höra att man borde ha sin verksamhet i en storstad och inte i en småstad för att man tillverkar saker som är så annorlunda än det man normalt ser är oxå sånt man får höra .. senast idag..

Så inte för allt i världen byter jag yrke även om man ibland går på knäna..

En krukmakare och bloggare http://krukmakerihemjord.blogspot.com/

[rolnor]
2015-02-13 20:40
#12

Tänker att figuren som grottmänniskan formar och bränner i lägerelden, som vi gräver upp tusentals år senare, inte frågar vi oss vad det var för mening att skapa den? Är ju samma sak med dom saker du gör Stefan.

Leramani
2015-02-13 22:49
#13

Vi är kulturbärare, som har en låång tradition bakom oss,  vi förmedlar det i de saker vi gör och hur vi gör dem.  Vi bidrar med något basalt för människan. Form, färg, skapande med händerna.

De Lapsus Resurgam

Annons:
[rolnor]
2015-02-14 13:42
#14

Vilken trevlig, lätt pretentiös(?!) tråd, nu känns det ännu bättre gå ut i verkstan idag. Fint ord kulturbärare, borde väl vara lika allmännyttigt som vägsandare?

pyromanen
2015-02-14 14:07
#15

Många gångar, t.ex. när jag kollat på antikrundan så har jag fasinerats över vilken hantverksskicklighet man hade för länge sedan, på en tid då flertalet var hårt arbetande småbönder, då byggdes fantastiska urverk, skåp målades så vackert osv och intressant att jämföra med idag då vi är mycket "rikare"… men inte har råd med att 1% eller vad det nu är, som ska gå till konstnärlug utsmyckning… Undrar hur stor del av arbetstimmarna och materialen som gick till utsmyckningen av sextinska kapellet eller Versailles.. Hantverk och konst behövs det mer av!

Rosannakeramik
2015-02-14 16:03
#16

Vi skapar i lera, vi skapar oss själva, vi är medskapare i världen.

A.M.L.
2015-02-14 16:15
#17

Bra,

alla tidigare inlägg här, skönt att läsa, jag kan också fastna i funderingar! Ibland när jag ska knäppa igång ugnen och bränna av en massa energi kan jag tveka….är det ok? Bör innehållet "förevigas"? eller borde jag vara mer kritisk…..Inte sluta göra men kanske titta närmare på vad jag bränner….

A.M.L

LenaR
2015-02-14 17:06
#18

Jag håller med om det som uttalat och underförstått sägs i den här tråden: nyttan med konsthantverk idag är inte praktisk så mycket som estetisk. Och det estetiska är viktigt. Jag är övertygad om att de föremål vi omges av, självvalda eller inte, påverkar oss väldigt mycket. Både genom vår medvetna förundran över vad en skål eller en kniv eller en matta förmedlar till oss, och omedvetet, när en vackert drejad kopp passar i handen och förgyller fikapausen, eller man befinner sig i en miljö där man oförklarligt trivs (eller vantrivs). Jag är också helt säker på att de flesta uppfattar skillnaden mellan konsthantverk och fabrikstillverkade saker, även om man inte kan sätts ord på den eller ens är helt medveten om den. Handgjorda saker är både mer subtila och mer kraftfulla i sin kommunikation. Står det i proportion till de timmar som läggs ner? Utan tvekan! Det enda jag skulle önska är ökad medvetehet om vad kulturen och alla kulturarbetare betyder för samhället, precis vad pyro m fl säger. Att lägga pengar på kultur är inte en lyx eller någon nöjeskonsumtion man kan ha eller mista. Ett samhälle som värderar kulturen högt blir rent konkret rikare, med mer tillväxt, högre levnadsstandard och andra tryggt kvantifierbara faktorer. (Jag vet att det låter som ett svårverifierat samband, och jag tvivlar på att jag kan hitta källor på det, så den som vill får tänka efter om man tycker det låter rimligt att det är så.) Jag tycker inte längre att det är pretentiöst att tala om konsthantverkets betydelse. Tvärtom tycker jag att det är så självklart hur viktigt det är, så jag förstår inte hur man kan få för sig att konsthantverkare och andra kulturarbetare gör något överflödigt, något som egentligen inte behövs. Demokrati är en uppfinning, och ekonomi har inte funnits förrän pengar började användas, men vore vi ens människor utan kulturen? Nu kanske det blev lite högtravande ändå…? :-D


En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

[rolnor]
2015-02-14 22:40
#19

Har åkt mycket tunnelbana i Stockholm och tänker på dom fina utsmyckningarna på stationerna, övertygad att dom dämpar stress och kanske t.o.m. våld om sådant är på väg att blossa upp, minns en kvinna som spelade harpa på en nästan öde station längst ned på blå linjen, en fantastisk skönhetsupplevelse.

Keraleij
2015-02-17 10:48
#20

Måste rekommendera "The Potters Cast" igen 🙂

Ett av de senaste avsnitten, intervjuade ett sydafrikanskt krukmakarpar med  handikappad son och handlade just mycket om denna fråga om meningen.

For the love of James. Episode 82

Le mera me lera! 🙂
www.kajsaskeramik.se

Annons:
Upp till toppen
Annons: