Annons:
Etiketterglasyrerglasering
Läst 3911 ggr
Simon.haggbom@kolsvart.se

Nefelin Syenit, crack glasyr.

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Jag har långe velat ha denna känsla på mina krukor. Inte haft massa tid att exprimentera men börjat kolla nu på cone 6 glasyrer för elektriska ugnar och verkar som denna typ innehåller väldigt myclet Nefelin Syenit 70-90% nästan.. går Nefelin Syenit köra 100% och få en glasyr? Så kan man exprimentera lite därifrån? Vill ha mycket krakelering men inte sånde faller lös… sen gärna en grå eller ljusblåton.. men de går ju jobba fram. Krakeleringen är viktigast..

Annons:
Simon.haggbom@kolsvart.se
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#1

Denna ska tydligen vara ganska lik..

Denna kommentar har tagits bort.
Simon.haggbom@kolsvart.se
#3

bentonit och talk är extremt små mängder.. ni som är bra på kemi. Vad har de 2 för effekt i detta sammanhand skulle ni chansa? Om man ska köra med en lera kan man ta en stengodslera eller måste ja skaffa en lergodslera?

ler
2018-01-11 08:16
#4

Jag rekommenderar att du tar en grundkurs, det blir besvärligt för dig om allt skall få en analys på vad det ena och det andra gör och om den som gjort receptet tänkt rätt!

pyromanen
2018-01-11 13:56
#5

Bentonit 2 brukar vara för att glasyren inte ska lägga sig som en sten på botten."konsistensmedel"

Bo§e
2018-01-11 14:36
#6

#5:   Javisst, instämmer…       Om du redan har något annat favoritställmedel, kan du utelämna bentoniten ur receptet.

Annons:
ler
2018-01-11 14:57
#7

Men vad är så problemet med att ha bentonit, det är ju en av dom bästa till att klistra fast dom oplastiska ämnena? klart man kan använda andra plastiska leror men nu har den som lagt ut receptet ju testat glasyren och byter man ut så blir det ju något annat, risken finns i alla fall.

[rolnor]
2018-01-11 15:03
#8

Jag kan tänka mej att glasyren på bilden är bränd i reduktion, en slags blå celadon?

ler
2018-01-11 15:54
#9

Ja det skriver dom ju också indirekt i receptet! att den blir klar i oxidation.

Bo§e
2018-01-11 15:55
#10

#7:  >> Men vad är så problemet med att ha bentonit  >>

Nej, egentligen är det inget problem alls….bentonit fungerar utmärkt som ställmedel, förutsatt att man är noggrann med doseringen.    Anledningen till att jag brukar uppmana till försiktighet är "den mänskliga faktorn".  Under årens lopp har jag sett så många  (alldeles för många)  fall av oavsiktig överdosering, med förstörd glasyr som resultat, att jag förstått att detta är en "issue" att ta på allvar….  Därför brukar jag i första hand rekommendera andra ställmedel.   Men rätt använd är bentonit ett bra ställmedel…

ler
2018-01-11 16:24
#11

Jo det är klart man skall använda det riktigt, men det gäller ju alla ämnen i en glasyr.

nyburgaren
2018-01-12 17:38
#12

Testa Ice Krackel glaze då brukar det vara 80 % nefelinzyenit en del MgO i det blir härliga krackeleringar. runda krackeleringar då måste du ha glasyren väldigt tjockt omkring 2 mm när du glaserar om det ska bli nåt av det. nåt som står på min lista att prova… Lycka till. kurser eller inte den bästa kursen e din egen här tror jag..

Annons:
Simon.haggbom@kolsvart.se
#14

Jag tycler inte ice crackle är så snygg faktiskt. blir mer fjälli lager, vill ha sprickor.

Simon.haggbom@kolsvart.se
#15

Påjakt efter en basglasyr som krakelerar rejält. ett ganska simpelt recept som bas. Att använda hög mängd Nefelin Syenit verkar va en bra start. Om man inte frågar hur ska man annars lära sig något. I dagens samhälle känns de som man samlar mer information att googla eller kolls youtube 20 min än att gå kvällskurser på ABF… samt sjukt mycke billgare. Sen bor jag inte längre o en stor stad så utbudet är litet.. samt att de keramiker som finns här gör trista saker med vit göasyr och blomdekaler… inte så inspirerande.

ler
2018-01-13 11:55
#16

Jag tror du missförstår min idé om kurs! Med endast en liten insats från dig själv, t.ex att läsa en bok för nybörjare kan vara Finn Lynggårds keramikhandboken så får du svar på alla basala frågor du har.

[rolnor]
2018-01-13 12:00
#17

Tycker du tänker helt rätt Simon, självklart ska du fråga här, bara roligt kunna svara i bästa fall. Det krävs några olika ingredienser för att en glasyr ska få vettiga egenskaper och några procent av något kan vara viktigt för resultatet, jag tror du får köpa på dej ett gäng olika glasyringredienser om du ska få ett resultat du är nöjd med.

Simon.haggbom@kolsvart.se
#18

Ska iaf köpa på mig Nefelin Syenit. Bentonit kan ju va bra att ha så de inte blir en klump i botten. får väll köpa lite talk med.. inte så dyrt. Finns ju så jävla mycket kemigrejer man kan ha. Kör lite som hobby bara så vill ha de så simpelt som möjligt. Hade velat hitta en genomskinlig eller iaf krakelerande glasyr som krakelerar rejält.. sen kan ja använda andra glasyrer eller oxider och ha för att färga lite åt något håll eller bara få en effekt genom att lägga i lager.

Simon.haggbom@kolsvart.se
#19

Red frit 3134 Vad är det och hur översätter de till mim shoppinglista på cebex?

[rolnor]
2018-01-13 14:15
#20

Fritta 3134 är väl en borfritta som är vanlig, finns troligen att köpa i Sverige. Ibland heter den nåt annat, fråga på t.ex. Cebex om dom har motsvarande. På den här länken finns formula; https://glazy.org/materials/169

Annons:
nyburgaren
2018-01-13 16:10
#21

krackele glasyr större sats måste funka eftersom jag har en storsats här. 

Fältspat 4,206

Krita 215

Kaolin 220,5

Kvarts 358,5

Står att den ska glaseras tjockt och till 1250 grader.

nyburgaren
2018-01-13 16:15
#22

Blev täckande vit sedan får du behandla sprickorna genom att gnida in svart bets efteråt,, Inte som Raku då man får svarta sprickor på köpet

nyburgaren
2018-01-13 16:58
#23

#19 finns inte i din shopping lista på Cebex du måste lära dig och räkna med glasyrer Köp insight glasyr program på nätet.. Och lär dig mer om glasykemin…

nyburgaren
2018-01-13 17:02
#24

Vad tillför nefelinsyeniten i glasyren hur mycket aluminium alkalier kalcium kvarts etc. man får inte se ett recept i råmaterial utan man får finfördela det i mindre bitar och utifrån det räkna fram det i dom råmaterial man har tillgängliga i verkstaden..

Det tycker jag e en bra börja på att lära sig i grunden..

nyburgaren
2018-01-13 17:37
#25

Nu har ju inte 3134 ngn. Al2O3 i sig och det blir problem redan där eftersom dom flesta frittor ingår det i sig då får du lägga upp receptet först och sedan räkna om det med en fritta där du tillsätter boret och tar mindre av dom ämnen som innehåller Al2O3 kanske kaolin så du upprätter samma förhållande.. det e det här jag tycker e riktigt kul med att labba med glasyr formler..

[rolnor]
2018-01-13 18:03
#26

Finns 3134 att köpa i Sverige? Jag tycker inte att man behöver kunna en massa om glasyr för att blanda ett recept, värre då om man själv vill förändra eller skapa ett helt nytt.

nyburgaren
2018-01-13 18:34
#27

Formel det gamla CaO 0,119 MgO 0,118 KNaO 0,697 AL203 0,728 B2O3 0,074 SiO2 3,627.

Det nya receptet Fritt 8640 5,34 Nefelinsyenit 85,69 Talk 6,06 krita 2,18 kvarts 0,72…. OBS. Fritta 8640 gåt att beställa hos seemans i Stockholm.. jag tycker att glasyr kunskap e lika viktigt som Mäster brevet..

Annons:
nyburgaren
2018-01-13 19:24
#28

Står kö till provugnen skall prova receptet i oxidation fast originalet e reducerat kan va kul å se hur det blir..återkommer

[rolnor]
2018-01-13 19:52
#29

Kul, skulle vara bra se den både bränd i oxidation och reduction såklart. Jag får intryck att Simon vill komma igång med lite fin keramik, lära sej glasyrkemins värld kan ju komma allteftersom.

Bo§e
2018-01-13 20:26
#30

#26:  >>  Finns 3134 att köpa i Sverige?  >>

Det har gått många år sedan Ferro slutade tillverka 3134.  Jag minns inte exakt, men det måste ha varit långt innan Ferro övergick till femsiffriga produktnummer. Kanske 20 år sedan…?…möjligen ännu längre…  

Tack vare att 3134 finns angiven i så många böcker och receptsamlingar (som också har hunnit bli gamla), har "minnet" av den frittan levt kvar, och många frågar fortfarande efter den.  Då och då har det dykt upp någon "lookalike", ibland t.o.m. med namnet "3134" (vilket ibland skapat förvirring), men originalet är som sagt borta sedan länge.  Man får helt enkelt försöka hitta något liknande, och anpassa recepten så gott det går.  "8640" som nämns i  #27 kanske är ett utmärkt substitut..?  

Ja, 3134 är saknad.  Kanske inte för att just den skulle vara "bättre" än andra liknande frittor,  men för att den under åren hunnit bli omnämnd och inräknad  i så många recept som cirkulerat i litteratur, på nätet osv under så lång tid.

L.A.E
2018-01-14 11:54
#31

Köpte min  Ferro Frit  3134 (American)   från  www. scarva.com   i England

Simon.haggbom@kolsvart.se
#32

Fin s ju een hel värld att lära sog inom keramil och lära mig allt om kemin har jag inte måjlighet med nu som heltidsarbetande med 2 småbarn.. Hittat en som säger sig ha 3134 men får se vad jag hittar på ingen ide att köpa något som inte är aktuellt. Vill ha det så simpelt som möjligt. Det enda jag var ute efter är en glasyr som krakelerar rejält när den bränns runt 1220-1230 max. Ska fundera hur ja ska göra, vill inte lägga mer pengar på keramik nu än det jag drar in på denna hobby och inte sålt så många krukor senaste tiden då de flesta planterar om först till våren.

Månvind
2018-01-22 15:22
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#33

På Glazy.org hittar du massor av glasyrer och kan söka utifrån egenskaper/temp/bränningsmetod mm. bifogar en snowflake crackle för cone 6, om du gillar de krackeleringarna. Tillsätter du lite koboltkarbonat så blir den blå. Den innehåller fritta 3124 (amerikansk) som väldigt många cone 6 glasyrer använder sig av för att få ner tempen. 3124 är en calcium borsilikatfritta men ska du köra mycket med cone 6 glasyrer rekommenderar jag att investera i det från ex Scarva som någon nämnde ovan. 1 kg räcker långt om du bara experimenterar :-) 

Epsom salt finns i hälsokostbutiker

Do not go where the path may lead, go instead where there is no path and leave a trail. /R.W.Emerson

Ulle
2018-01-22 17:31
#34

#33 Såg härom dagen att Lars Tärn har fritta 3124 i sitt sortiment också. Så slipper man importera. Möjligen kan det vara skillnad i pris. Det har jag inte kollat.

It is no measure of health to be well adjusted to a profoundly sick society.

Annons:
ezlin
2018-08-26 18:25
#35

Ska 3134 ersättas med 3124 (räknat på sammansättningar enligt http://www.ceramicstoday.com/frits.htm )måste främst SiO2 och Al2O3 plockas bort från övriga ingredienser och det kan ju bli svårt om dessa domineras av nefelinsyenit. 8640 har jag sökt men inte hittat i Seemans katalog och heller inte hittat någon analys för den.

Månvind
2018-08-26 19:15
#36

Testa… men tror också du kan ersätta rakt av med Gerstley borat. Har inte helt koll här men har för mig att det ska gå bra.

Do not go where the path may lead, go instead where there is no path and leave a trail. /R.W.Emerson

ler
2018-08-27 09:24
#37

Hur en fritta ser ut rent kemiskt med mängden aluminium och kvarts är inte relevant om man inte samtidigt tar hänsyn till basgruppen och mängden av bor. Det som i detta fallet är intressant är hur stor WAK frittan har och båda nämnda frittor krackelerar med garanti på normala leror.

ezlin
2018-08-27 11:04
#38

Mina beräkningar hade utgångspunkten att ta tillräckligt med 3124 för att få samma bormängd som med 3134, men då blir det alltså ett stort överskott av SiO2 och Al2O3 och vill man hålla totalkemin konstant, vilket borde vara utgångspunkten om man ska ersätta en råvara med en annan, är det relevant. 3124 har ungefär samma proportioner mellan alkali, kalcium och bor som 3134 men betydligt mer kisel och aluminium, alltså är det främst de senare som skulle behöva minskas genom att ta mindre av någon annan komponent om man vill hålla totalkemin konstant. Det blir svårt när det övriga helt domineras av nefelinsyenit. Tar man bort nefelinsyenit kommer man att behöva kompensera med mer alkali (i första hand Na2O). Eftersom man vill ha det i olöslig form gäller det att hitta en alkalifritta med mer alkali än nefelinsyeniten, men det kanske går. Troligen kommer man att behöva justera SiO2/Al2O3 också. Sedan är det förstås möjligt att det går att få liknande resultat med en annan totalkemi.

Begreppet WAK är jag tyvärr inte bekant med men jag antar att det avser antingen en sammansättningskvot eller att det är ett mått på benägenhet att krackelera. Googling har inte gett något resultat så kanske är det ett ovanligt begrepp.

ler
2018-08-27 12:31
#39

Det är sällan totalkemin som är avgörande i en glasyr, ändrar man på råmaterial så måste man också som regel ändra på kemin. Sammansatta ämnen ger ett annat resultat än om man byter ut dom mot enkla material, dolomit, wollastonit och andra ger annat resultat än om man byter ut dom med krita magnesit och vad det nu kan vara. Jag respekterar ditt kunnande i kemins värld men samtidigt så tror jag nog att jag vet vad jag pratar om, jag har hållit på med det nu i 44 år och utvecklar glasyrer i hela världen, just nu på en stor fabrik i Italien.

ezlin
2018-08-28 13:59
#40

Jag respekterar definitivt empirisk kunskap som ju är grunden till i stort sett allt vetande och respekterar också erfarenhet. Även om det är grunden så kan man ändå ha stor nytta av den rationalisering som vetenskapligt teoribygge utifrån den grunden innebär och det finns också många områden där man än så länge är hänvisad till praktiska kunskaper. 

Att olika råämnen ger olika resultat antar jag i huvudsak har två orsaker 1) sammansättningen på naturliga råvaror varierar. Detta ska man kunna ta hänsyn till om man har tillgång till bra analyser. 2) Kinetiska faktorer, om glasyrerna inte hinner nå jämvikt (eller åtminstone metastabil jämvikt) under smältförloppet. 

Även om man inte kan vara säker på att en konstant totalkemi ger samma resultat vid utbyte av råvaror så borde det kunna vara en bra utgångspunkt. Om råvarubytet innebär partiellt byte av någon komponent tex av alkali (K,Na,Li), eller "alkalisk jordart" (Mg Ca Sr Ba) så antar jag att totalkemin kan behöva modiferas även på andra sätt och att en person med dina kvalifikationer vet ungefär hur.

ler
2018-08-28 14:53
#41

Så vet du mera om glasyrkemi än jag gör och alla mina kollegor på fabrikerna som tillverkar glasyrer och frittor. Kanske du skulle börja undervisa i det.

Annons:
ler
2018-08-28 15:55
#42

I övrigt så har jag inte bara erfarenhet men också en akademisk utbildning på området. Så jag vidhåller mina påståenden. Silikatkemin fungerar inte så som du menar att den gör.

ezlin
2018-08-30 17:30
#43

Kanske borde denna följdfråga ställas separat men när nu Ler varit aktiv i denna frågegrupp kanske jag kan hoppas på ett kvalificerat svar här. Jag vet att jag läst att natrium ökar sannolikheten för krackelering och att åtgärden om man vill undvika krackelyr är att minska natrium och öka kalium. Det kan förstås också bero på vad som ska glaseras, men det stämmer ju med den här nefelinglasyrglasyren som ska krackelera och är natriumrik. När jag tittade vidare på frittorna i http://www.ceramicstoday.com/frits.htm så såg jag att många av de frittor som verkade rimliga att betrakta som alkali- eller bor-alkalifrittor verkade helt dominerade av natrium och jag tror inte jag hittade någon egentlig kalifritta. Var uppgiften som rekommenderade kalium strunt, räcker det med måttliga mängder eller använder man kalifältspat i stället för fritta (och varför nöjer man sig i så fall inte med Na-fältspat eller nefelinsyenit i st f fritta)?

ler
2018-08-30 19:12
#44

Det stämmer att natrium krackelerar mer än kalium, men vill man undvika krackelering så finns det bättre lösningar, ökad mängd av zinkoxid och bor så sänker man utvidgningen rejält, och så sänker man samtidigt smältpunkten så att man kan få in mera kvarts som ju också hjälper mot krackeleringar. Grunden till att man inte vill ha kali eller natronfältspat i en sådan glasyr är att man får så mycket aluminium och kvarts. Sådana glasyrer blir väldigt tröga. En fritta har andra fördelar så som att man lättare kan införa alkali, bor och annat utan att mängden kvarts behöver vara så stor, och så har man ju ett råmaterial som redan är smält, ett eutektikum är bildat, så det smälter vid en lägre temperatur än vad samma kemi skulle göra om det inte var smält. Att kali är bättre än natrium i förhållande till utvidgning är intressant då man arbetar på högre temperatur och fältspaten ingår som del i en enkel glasyr.

ezlin
2018-08-30 19:21
#45

Tack för intressant svar! En undran kvarstår dock: Varför verkar det vara så dåligt med kalifrittor om man nu skulle vilja få in kalium men slippa aluminium?

ler
2018-08-30 19:41
#46

Det är inte ont om kalifrittor jag har 14 stycken där mängden kalium är mellan 5-20%. Det är då både basfrittor och hjälpfrittor. Varför du inte hittar sådana är för att dom stora producenterna smälter i rotationsugnar (kontinuerlig drift) och då kan man ju inte producera så många olika sorter. Dom största producenterna så som Ferro och CCT har 20-21 olika på programmet och en av mina producenter har flera hundra olika frittor. Så är det roligare att leka med.

Ulla
2018-08-30 21:50
#47

#44 Intressant!

Sajtvärd för Keramik ifokus

_
_

Upp till toppen
Annons: