Jag skulle inte vara orolig, tydligen så är koppar inte så giftigt när det kommer in i kroppen via det vi äter och dricker om jag förstått rätt.

Fast man ska väl inte laga mat direkt i kopparkärl. Förut fanns det ju kittelflickare som åkte runt och förtennade kopparkittlar. Eller fanns det någon annan orsak till att man gjorde så? Nu är det väl antagligen långt ifrån lika mycket koppar som kommer från en glasyr som från ett gammalt obehandlat kopparkärl, så för egen del brukar jag inte oroa mig.

Jag vet inte var gränsen går för koppa i mat och dryck, kanske kan man nå dit om man lagar mat i kopparkärl ofta. Finns lite läsning; koppar wikip

Blev fel, här kommer den; https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Koppar

Intressant. Jag tycker det bekräftar att man inte behöver oroa sig. Här är ett litet utdrag ur artikeln i Wikipedia:

"Koppar är ett livsnödvändigt spårämne för människor, djur och växter."

och

"Kopparförgiftning är dock ovanlig, då kopparupptaget i tarmen är litet. Akut kopparförgiftning leder till kräkningar och diarré. Koppar lagras normalt inte i kroppen, varför symtomen är övergående om exponeringen upphör."

Du har rätt Ulla, dom förtennade grytorna så att dom inte skulle vara giftiga. Det är ju något man har vetat i lång tid. Hur farligt det är beror till dels på om man är vuxen eller om man är spädbarn eller foster, det är som vanligt att foster har betydligt lägre tolerans. Angående frågan så kan man ju som vanligt inte svara på det, som alltid krävs ett laboratorietest för att kunna se om man håller sig inom lagens gränser!

Vid ett tillfälle för massor av år sedan blev jag akutsjuk strax  efter att ha druckit té ur en mugg vars insida var glaserad med en egenblandad glasyr med hög kopparhalt.  Nu innehöll den glasyren så mycket koppar att den låg i mörka metalliska stråk i den för övrigt gröna glasyren, så jag borde förstås ha vetat bättre….    Hur som helst kan jag bekräfta att man KAN bli riktigt dålig av koppar…..🤮🤮🤮

Wikipedia är nog inte rätta stället att få den riktiga informationen, man måste ju också ta hänsyn till vad för en förening som ämnet ingår i för att kunna veta något om giftighet. När det gäller koppar i dricksvatten har man ju sedan ganska många år varit uppmärksam på höga nivåer och kvinnor som använder kopparspiraler får visst ibland problem med för höga halter koppar. Östrogen binder koppar i kroppen.

Hur menar du då, ler? Det blir väl kopparjoner och silikatjoner i glasyren oavsett om man tillför koppar i form av karbonat eller oxid? Du kanske menar nåt helt annat. Hur gör du med dina gröna kopparglasyrer, skickar du dom på test? Har man bor i glasyren blir det en del boratjoner också.

Jag menar vad är det som blir upplöst och i vad? Jag har ju fabriker i Tyskland och Italien som gör mina glasyrer så dom ordnar med allt som har med märkning och dylikt att göra. Jag glaserar inga koppar själv.

Jag förstår inte, det blir väl kopparjoner oavsett?

Det finns väl inget som säger att koppar kommer som rent metalljon, om en glasyr blir upplöst hur ser kemin ut då, det är ju inte bara ren koppar som löser sig

OK, jag förstår inte, konstaterar bara detta.

Koppar kan i värsta fall utlösas som kopparsulfat som ger akut förgiftning och människor som lider av Morbus Wilson tål inte någon form av koppar, dom kan inte skilja sig av med kopparn. Det är alltid viktigt att veta vilka ämnen som kan bildas.

Det där stämmer inte med den kemi jag lärt mej så jag kan inte kommentera alls. Den sjukdommen är väl väldigt sällsynt f.ö.?

Jo det är den nog men ändå. Jag vet inte vad för slags silikatkemi du har läst men du kunde ju tala om vad du menar som kan lösas ut ur en glasyr?

Jag förstår inte varifrån sulfatjonerna skulle komma ifrån? Man kan ju föreställa sej att man använder bariumsulfat i en glasyr för att slippa använda den giftiga bariumkarbonaten men jag misstänker att sulfatjonerna lämnar glasyren vid hög temperatur och avgår som svaveltrioxid, detta är enda källan till sulfatjoner jag kan tänka mej om man inte tillsätter gips alltså kalciumsulfat varför man nu ska göra det.

Så kan jag bara rekommendera att du studerar lite mera keramik kemi. det förhåller sig säkert annorlunda med din medicinkemi där du arbetar med nästan rena kemikalier.

Du bemöter ju inte det jag skriver?

Så skulle jag skriva en grundbok i kemi för keramiker. Det blir lite omfattande. Men en av dom absolut vanligaste problematikerna i keramisk produktion är just sulfat som finns i nästan all lera. Sulfat brinner inte nödvändigtvis bort utan lagras som salt.

Finns det i glasyringredienser också?

Ja det gör det, och så föregår det ju jonvandring och annat mellan lera och glasyr.

OK, då förstår jag vad du menar. Men tror du att det finns risk att bli kopparförgiftad av att dricka sitt morgonkaffe ur en grön mugg?

Det är ju just det som är omöjligt att svara på, vad har man för lera, glasyr och hur är det bränt. Men klart om man tar hänsyn till alla olika saker så kan man så klart göra en fungerande koppargrön kopp, med så lite läckage att det för normalt bruk inte är någon risk. Men så skall man också veta vad man gör. Jag skulle nog ändå mena att en transparent glasyr inuti bruksgods känns bäst, eller en vit. Även om jag också kunde tänka mig att använda en grön kopp om jag skulle råka på en sådan på min väg.

Kollade kopparsulfat och vid 650°C så sönderfaller det i kopparoxid och svaveltrioxid så den process du menar måste ske vid lägre temperatur?

Det förhåller sig tråkigt nog inte så enkelt som att man kan ta ett isolerat ämne och se hur det sönderfaller och så använda det vetandet i keramiken. Ämnen sönderfaller, förångas och går i förbindelse med andra ämnen som då kan vara stabila under vissa förhållanden. Ta t.ex tegel, en tegelsten som är bränd till 1050-80 grader och som inte har fått någon tillsats av bariumkarbonat kommer att få utblomstring av sulfater när teglet kommer i kontakt med vatten.

Det är skillnad med en porös tegelsten jämfört med en relativt tät glasyr, eller? Jag tycker det rimligen krävs lösligt kopparsulfat direkt på ytan på glasyren om det ska kunna lösas upp av matvaror, det är inte sannolikt att det överlever värmen i glasyrbränningen på ytan av glasyren. Såklart är det skillnad om hela glasyrskiktet löses upp men då har man väl rakuglasyr och så gör man sillinläggning i krukan?

Så säger vi det.

För många år sedan  (…säkert 20 år sedan eller mer…)  sändes ett intressant konsumentprogram på SVT.  Minns någon det…?                       

Man gjorde djupgående och tuffa tester av olika glasyrer på kommersiellt servisgods från de större tillverkarna.   Vad som var intressant, var att se de stora kvalitetsskillnaderna, och inte minst skillnaden mellan  glasyrernas grundläggande egenskaper.   Vissa glasyrer tålde långvarig exponering mot syror mycket bra, men blev i stället starkt angripna av maskindiskmedel….somliga glasyrer försvann (!) nästan efter långvarigt bruk.     Så  fanns även motsatsen,  dvs glasyrer som klarade långvarig maskindisk bra,  men som i stället löstes ganska lätt av sura livsmedel….

Vad som var intressant - och kanske inte så förvånande - var att ingen av de testade glasyrerna fick särskilt bra betyg i båda testerna.   Antingen klarade de den ena  ELLER  den andra exponeringen…

Ja, visst  Bosse det kommer jag ihåg,  just det här med otroligt starka maskindiskmedel och man kan undra varför de  måste vara så starkt nästan frätande ?

Hade varit kul att se resultatet, bra att det görs sådana test för konsumenterna. Borde kanske ske lite oftare. Zirkon är ett material som tål både syra och bas, så en riktigt bra konstruerad glasyr med zirkonsilikat blir förhållandevis stabil. Sanitetsporslin t.ex är ju av sådan typ.

Den här artikeln är intressant i sammanhanget: javascript:nicTemp();

Hej.  Är det giftig att drycka i  engoberade skålar på insida och utsida med en del av koppar i blandningen. Jag har alltid hört från mina lärare att man ska inte använda micro eller sura såser när de innehåller koppar för då händer en kemisk reaktion när koppar utsättes vid 800 grader.   Går de bra att ha koppar bara på utsida?. C ebex har en koppar grön och en oliv grön som många älskar. Jag brukar att ha transparent på insida av bruksföremål. Tacksam för svar.

Det borde gå fint

Som jag förstår diskussionen kring giftighet i färdigbehandlad brukskeramik så är blank matthet en viktig faktor, matta glasyrer kan fälla ut mekaniskt ex när en rör i en tekopp. Högblanka glasyr fäller inte ut vid kortvarigt bruk om det inte är extrema mängder en mörkt grön kopparglasyr har ju ofta inte mer än 3% oxid i blandningen. Skulle en ha ex gamla f75 (eller demand) blysäker glasyr så löser koppar ut 55% av blyet i den bundna blyfrittan vilket faktiskt gav blyförgiftning för ca 20 år sedan. Det finns risk om en köper keramik på loppis eller i Sydeuropa… så det är inte bara oxiden utan hela kompositionen som är viktig. På Cebex borde du kunna få svar på om den får användas till bruks och i engelska recept står det domestic eller non-domestic eller decorative , de två senare får inte användas. Observera att tillverkaren har ansvaret för att följa livsmedelsverkets råd. Jag lägger med en länk (gammal) om blyförgiftning… https://www.mynewsdesk.com/se/pressreleases/livsmedelsverket-raader-anvaend-inte-keramik-av-okaend-kvalitet-till-mat-och-dryck-58936