Färgkroppars sammansättning?
Färgkroppar brukar det vara hemlighetsmakeri kring så att uppgifter om innehåll saknas. Jag har tidigare uppfattat dem som ett slags färgfrittor, alltså starkt färgade glas. För vissa frittor, särskilt sådana som säljs i pulverform har jag dock fått intrycket att det snarare skulle röra sig om i glasyren olösliga pigment ägnade att både färga glasyren och göra den opak utan att ändra grundmassans sammansättning. Detta skulle kunna jämföras med tennoxid som färgar vitt men väl bara i ringa utsträckning löses upp av glasyrmassan. Även färgkroppar som är glasyrfrittor kan förstås tänkas innehålla olösliga pigment. Ibland används ju ganska stora mängder, kanske 10 %, färgkropp och om det då är en fritta måste den ju rimligen påverka glasyrens kemi, men hur hanteras det när uppgifter om sammansättning saknas? Rent empiriska brännprov är ju en möjlighet men borde inte leverantörerna tillhandahålla råd? Jag har inte ens sett att de angivit vilken typ av glasyr (t.ex. lergods stengods bly eller bor-alkali) de är avsedda för. Är det någon som vet hur detta hanteras utöver att bara blanda i x% på vinst och förlust?
![[rolnor]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Men visst får man väl råd om hur mycket man ska blanda i? Dom färgkroppar jag sett löser sej inte i glasyren och påverkar därför inte t.ex. smältpunkten så mycket.
Man skiljer på färgkropp och färgfritta, det är två helt olika saker. En färgfritta är oftast mangan, järn och det finns även andra så som kobolt, där är oxiden löst i silikatet så man får en jon färgning. Färgkropp kan vara av olika typer så som spinell eller korund eller annat. Tar man koboltaluminat t.ex. så påverkar den ju smältpunkten en hel del men man använder ju i detta tillfälle inte så mycket av den så i slutändan spelar det inte så stor roll. Dom zirkonbaserade pigmenten påverkar också glasyren så den blir lite mera svårsmält och ganska seg. Ibland så får man justera glasyren så det blir som man önskar. dom inkapslade pigmente är likadana men här har man det problemet att man ju inte får ha för stor upplösning i glasyren för då förstör man pigmentet eftersom höljet då blir en del av glasyren och pigmentet som är temperatur känsligt blir förstörd. Det här kan man skriva många sidor om men detta kanske kan hjälpa lite.
Jag skall också säga att man skall kräva en analys på hur färgkroppen ser ut rent kemiskt eftersom det krävs olika glasyrer för att stainsen/färgkroppen skall fungera optimalt eller ens fungera. Tar man t.ex. en tenn-krom färg och stoppar den i en zinkglasyr så blir den brun i stället för pink/lila eller röd.