Svårt att säga exakt, men jag tror att problemet bottnar i att leran, som ser att vara järnhaltig, gärna interagerar med glasyren vid ökat värmearbete (dvs den längre utjämningstiden i det här fallet).

Jag tror att bubblorna i det blanka exemplet beror på gasbildning i leran, när dess "smärtgräns" överskridits. Vissa glasyrsammansättningar kan uppmuntra sådan här gasbildning där lera och glasyr möts.
Glasyrens tjocklek kan också spela en roll här.

Att de matta exemplen inte har blåsor kan bero på glasyrens sammansättning, och…kanske…också glasyrens tjocklek.

Sammanfatningsvis: Jag tror att "händelserna" bottnar i att en järnhaltig lera tagits förbi sin "säkra" brännmariginal, och därmed startat oönskade processer….

Stort tack för ditt svar. Det är en grå stengodslera med lava. Jag misstänker också att glasyrens tjocklek inte är optimal. Kan de vara så att glasyrerna i detta fallet inte är kompatibla med varandra? Isåfall så får jag testa en lera som inte är så järnhaltiga. Eller finns det någon åtgärd som kan göras för att undvika lerans smärtgräns? Eller är de just föreningen mellan leran och glasyrer du syftar med smärtgräns?

Den blanka transparenta glasyren är från Cebex och är egentligen för lergods, men deras kundtjänst sa att den funkar även med Stengodslera. Tror du att även denna kan funka med en annan lersort?

Tillägg i felsökningen är att jag initialt brände utan utjämning, men med liknande resultat. Bifogar bild.

Din lera är järnhaltig på så sätt att den har basalt tillsatt. (ibland populärt kallad "lava")
Vad jag menar med "smärtgräns" är att järnet/basalten blir reaktiv när en viss grad av temperatur-värmearbete överskrids, vilket dels skapar gasbildning, och dels kan börja interagera med glasyren.
Leror som innehåller järn kan vara känsliga i det här avseendet.

När jag ser din senaste bild, skulle jag vilja testa två saker…..helst var för sig, och inte samtidigt, för att få maximal kunskap.

1.
Kan det vara så att din ugn är aningen långsam uppe i toppsegmentet…? (inte så ovanligt)
Det skulle vara intressant att se resultatet om du sänker topptemperaturen litet grand, till 1235°C, och inte ändrar något annat. Om du då ser ett förbättrat resultat, pekar det mot "slö ugn", och att du får hålla dig litet lägre i temperatur för att kompensera för det höga värmearbetet.

2.
Ett annat försök är att inte ändra något, men att du tunnar ut den blå glasyren en aning.

Jag anser att Bosses analys är korrekt i det att det handlar om järn i leran som bubblar. Järn börjar självreducera vid ungefär 1232 C, plus minus några grader. Reaktionen är

3 Fe2O3 → 2 Fe3O4 + O

Och i nästa steg:

Fe3O4 → 3 FeO + O

I varje steg får du alltså en extra syreatom som kommer bubbla. Eftersom leran innehåller mer järn (Fe2O3 och Fe3O4) än du kan bryta ner till FeO, i vart fall inom rimlig tid, så hjälper det inte att hålla på max temperatur längre.

Vad jag gör när jag bränner kägla 10 är att jag håller 1280 C i 30 minuter och sen går jag ner till 1220 C och håller där 30 minuter. Iden är den att du inte gör fler bubblor vid 1220 C eftersom du är under 1232 C men att glasyren fortfarande är rinnig nog så att bubblorna kan smälta ihop. I ditt fall kan du prova att komma ner till 1200 C och hålla en 20-30 minuter.

Kolla in https://digitalfire.com/glossary/drop-and-soak+firing för mer information.

PS
Jag gillar de matta provbitarna i första inlägget.
Dvs som "objekt"…..
Kan inte riktigt förklara varför, men de talar något slags "keramiskt språk" som tilltalar mig…
DS

🙂

Eftersom det är en lergodsglasyr smälter den troligen ut innan gaser från leran hunnit avgå.

Feltänk…tog bort inlägget….🙂

#5: Jag håller med dig. De blev himla trevliga :)

#4:
Jag ska test detta. Tack för en utförlig beskrivning. Det är fördelen med när de blir fel att en får lära sig genom dem.

#3: Jag funderar lite kring det med långsamt ugn och om de finns några inställningar jag kan justera för att optimera farten. Jag har en Rhode TE 75 MCC+ . Jag har följt standardprogrammet men justerat topptemp och hålltid som jag skrev ovan.
Bifogar bild på manual inställningarna. Kan jag pilla ngt här tro?

Glasyren kan vara för trögflytande och ha för stor ytspänning. Glasyren kan reagera för starkt på skärven, det kan bero på glasyren i sig själv men också på grund av för hög temperatur. Så det kan både bero på för låg och för hög temperatur. Gaser från skärven, kan vara olika saker och inte bara järn. Har du recept på glasyrerna?

Jag har inget recept på glasyren, men har blandat ut från färdiga påsar:
Den blå är från lermakeriet [https://lermakeriet.se/Product/1272/38055-glasyr/]() .
Den transparenta är från Cebex
[https://www.cebex.se/lergodsglasyr1013transpblank-p-1102.html?cPath=60_61_303]()

Då skulle jag prova att glasera tunnare och eventuellt sänka temperaturen speciellt på det transparenta, bättre i detta tillfälle att ha en längre hålltid vid lägre temperatur 1200-1220 kanske

#10: >> Optimera farten >>

En ugn kan inte värmas upp fortare än vad dess effekt (kW) klarar av. Och är elementen slitna orkar den ännu mindre.
Vad du kan göra göra för att optimera uppvärmningshastigheten (och därmed hålla värmearbetet i styr), är att lägga in "SKIP" (= full fart) i Rmp 2 i stengodsglasyrbränningen.

Om det inte skulle räcka, får du helt enkelt sänka topptemperaturen en aning, för att så att säga "möta" värmearbetet….