Så undrar jag vad man skall ha galazy till?
Enligt formeln på den som inte smälter så borde den ju fungera, lite hög halt av aluminium men inte alarmerande hög halt. Du kunde utesluta kvartsen också och bränna högre.
Den andra som smälter för mycket är nog endast på grund av den stora mängden bor, den mängden är det som passar bra till lergods glasyrer.

#1: Majorelle Blue behöver säkert brännas vid kon8. Det är upphovsmannen som hävdar att den fungerar ned till kon 6. Har kollat ytterligare på Majorelle Blue med olika "limits" för kon6. Enligt Green& Cooper så är halten Zinkoxid för hög. Enligt Hesselberth &Roy även Al2O3 (som även du nämner). Hesselberth & Roy anser dessutom att det behövs Bor. 0.15-0.35 B2O3

Lite underliga resultat i analysen, undrar om det är riktigt angivet hur ämnena är sammansatta. Bor i receptet anger 0,53 så mycket skapar helt klart problem i den temperaturen. Zinkoxiden är inte för hög, det går utmärkt med den mängden.

Receptet innehåller ingen Bor. Hesselberth & Roy anser däremot att 0.15-0.35 B2O3 behövs för att bränna till kon 6.

Jag har nu fått tag i förlagan till receptet för Majorelle Blue. Det kommer från The Glaze Book och kallas där Mirror Blue och föreslås brännas vid 1260-1300 grader. Långt ifrån kon 6 alltså.

Det är den rinniga glasyren jag skriver om och det står ju i formeln att det är 0,53 bor

Kan det bero på vilken fältspat som används? Dom varierar ju i sammansättning. Att en annan bränntemperatur anges i originalreceptet är ju synnerligen intressant och kastar ljus över det hela.

#6 det tänker jag också

#6: När det gäller Majorelle Blue publicerad, av Bruno Vinel, så stämmer hel enkelt inte kon 6 som lägsta. Både hans recept och mitt ger identiskt UMF jämfört med Mirror Blue The Glaze Book där författaren Stephen Murfitt anger 1260-1300 grader som lämplig bränntemperatur. Det var synd att jag inte hade receptet på Mirror Blue från början.

Jag har skrivet en kommentar till Bruno Vinel på Glazy. Hoppas han korrigerar i receptet. Min lärdom när det gäller Glazy (och i allmänhet) är att det är viktigt att vara källkritisk.

En annan iaktagelse är väl att vad som menas med kon 6 sprider en del.
Enlig en tabell i The Complete Guide to Mid-Range Glazes (John Britt) för Self-Supporting Cones
Ramp (grader/h) Temp (grader C)
15 1201
60 1222
150 1243

Jag körde till 1220 med 80grader/h och 15 min utjämningstid.

Här är hela Ortontabellen.
Kanske kan vara till nytta.
(men du kanske redan hade den…)

Sedan en annan fundering:
Om du angav "80°C/h" i den sista rampen, vet du att din ugn verkligen orkar gå så fort den sista biten av bränningen, dvs den sista 1 - 2 timmarna innan topptemperaturen….?

Långt ifrån alla ugnar orkar detta, och det är ju just den delen av bränningen som avgör hur käglorna skall tolkas.

Om du vid ett tillfälle gör en avläsning t.ex. varje kvart, från 1100°C och upp till sluttemperaturen, kan du sedan omsätta detta i " °C/h ", och då vet du i vilken spalt i Ortontabellen som just din ugn hamnar.

Många har blivit överraskade när de gjort denna test….
Somliga har t.o.m. upptäckt att deras ugn ligger utanför tabellen….😬….vilket då blir en värdefull kunskap…

#10: Jo det är den tabellen som finns i The Complete Guide to Mid-Range Glazes.

Min ugn Rohde Ecotop 60s med 5kW och 60 liter fixade 80grader/h från 1080 till 1220. Styrenheten ST411 loggar temperatur varje minut.

När man tittar på tabellen käglorna så anges ju en temperatur för varje temperaturgradient men däremot ingen utjämningstid. Ska jag tolka det så att
kon 6 är antingen (och utan utjämningstid)?
15°C/h 1185°C
60°C/h 1222°C
150°C/h 1243°C

Lägger jag sedan till utjämningstid ökar väl värmearbetet.
Med 80°C/h till 1220°C och 15min utjämning hamnar jag då över eller under kon 6?

Japp….eventuell utjämningstid hamnar "ovanpå" kägeltabellen, och ökar värmearbetet.

Ok, då vet du att din ugn orkar följa den önskade rampen, i alla fall upp till 1220°C.

Hittade precis från [https://digitalfire.com/schedule/c6dhsc]()
ett schema med utjämning

1 60°C/hr to 104C 108°F/hr to 220F 60min 2:20 Longer soak if ware is heavy or thick
2 194°C/hr to 1148C 350°F/hr to 2100F 15min 7:57 Climb faster if ware is thin
3 60°C/hr to 1204C 108°F/hr to 2200F 10min 9:03 Slower climb if ware is thick, longer hold for larger kilns (this is for a small test kiln)
4 500°C/hr to 1148C 900°F/hr to 2100F 30min 9:40 Drop quickly
5 83°C/hr to 760C 150°F/hr to 1400F 14:20 Slow cool to 1400F

Stämmer detta är 1204°C med 10 minuter utjämning motsvarar 1220°C utan utjämning.

Som en tumregel kan man testa att byta ut fälspat mot nefelin syenit om man vill att glasyren ska smälta mera, och byta fälspat mot Cornish Stone om man vill att glasyren ska smälta mindre

#13: Har du bränt programmet med käglor? Om du har möjlighet bränn med kägla 5,6,7,8 uppe och nere i ugnen. Jag bytte ugn nyligen och samma program som precis tog ner kägla 10 i vår gamla Kittec ugn gör 10 platt i backen i Rohde ugnen jag använder nu. Poängen är den att ugnar är lite olika och inte alltid håller farten som man programmerat så det bästa är att bränna med käglor och finjustera tills man får ner den käglan man vill ha ner. Efter typ 50 bränningar kan det vara en ide att bränna med käglor igen och kolla att elementen har samma prestanda.

Nej. Har inte provat det. Behöver skaffa käglor.

Roade mig med att interpolera fram temperaturer för kontemperaturer vid
80°C temperaturgradient (som jag råkade välja utifrån schema från John Britts bok).

Kon/°C/ ingen utjämning
15 60 80 150 °C/h
1 1109 1137 1141 1154
2 1112 1142 1147 1164
3 1112 1152 1156 1170
4 1141 1162 1167 1183
5 1159 1186 1191 1207
5.5 1167 1203 1208 1225
6 1185 1222 1227 1243
7 1201 1239 1243 1257
8 1211 1249 1254 1271
9 1224 1260 1264 1280
10 1251 1285 1289 1305

Utan temperaturutjämning borde jag alltså för kon 6 stoppa vid 1227 grader

Enligt Digital fire så kan man minska maxtemperaturen med 18grader om man har 10min utjämning eller som tabell

Kon/°C/ 10 min utjämning
60 80 150 °C/h
1 1119 1123 1136
2 1124 1129 1146
3 1134 1138 1152
4 1144 1149 1165
5 1168 1173 1189
5.5 1185 1190 1207
6 1204 1209 1225
7 1221 1225 1239
8 1231 1236 1253
9 1242 1246 1262
10 1267 1271 1287

Vid 15min utjämning borde man kunna sänka ursprungliga temperaturer 15/10*18 = 27 grader eller i tabell

Kon/°C/ 15 minuters utjämning
60 80 150 °C/h
1 1082 1110 1114
2 1085 1115 1120
3 1085 1125 1129
4 1114 1135 1140
5 1132 1159 1164
5.5 1140 1176 1181
6 1158 1195 1200
7 1174 1212 1216
8 1184 1222 1227
9 1197 1233 1237
10 1224 1258 1262

I så fall skulle mitt schema 80°C/h till 1220 och 15min utjämning nästan motsvara kon 8. Skulle i så fall förklara att ett av mina recept anpassade till kon6 flöt ut för mycket.

Majorelle Blue (eller eg Mirror Blue) var ju rekommenderat till 1260-1300 °C (ingen temperaturutjämning angavs). 1260°C 60°C/h motsvarar ju kon9. Inte så konstigt att den inte smälte då.

#17: Jag kan inte sätta fingret på exakt varför men dina nya tabeller känns lite fel på nåt vis. Kägla 10 vid 1224 med 60 C/h och 15 minuters utjämning känns inte rätt. Om det stämmer hade våra kägla 6 program bränt över hela tiden.

Det där funkar inte, det beror på dels hur glasyren ser ut rent kemiskt och om man drar det till sin spets så kunde man ju bränna vid 100 grader om hålltiden var lång nog

#19: Min tanke också, tänker på folk som bränner stora Anagama ugnar i 10 dar och håller sig på 1250 för att inte bränna över. Vet inte exakt vad de siktar på för kägla, men 10-14 nånstans verkar inte helt orimligt. 5 dagars hålltid på 1250 är ju rätt länge.

#18:I så fall harTony Hansen, på Digital fire, fel när han säger att 1204°C med 10min utjämning motsvarar 1222°C utan utjämnig.

Menar ni att även Ortons tabeller är orimliga?
Motsvarat inte 1185°C/15°C/h 1243°C/150/h (utan utjämning)

#21: Just den angivelsen tycker jag låter fullt rimlig.

Men det är möjligt att vi är något intressantare och mer knepigt på spåren:
Vi har temperatur och tid som kända faktorer, men det är inte säkert att man kan göra exakta modelleringar med enbart de faktorerna.
Det smältande materialets sammansättning ger en "tröghetsfaktor" som ställer till det för oss , om vi inte känner till den och lägger in den som en tredje faktor i modelleringen.

Normalt behöver vi inte gå så djupt, när vi jobbar praktiskt, men en modellering är ju ett försök att förutspå ett resultat så exakt som möjligt, och jag tror inte att man kan skapa en "bränningsanvisning" enbart med hjälp av temperatur och tid, och som samtidigt är tillämpbar generellt för alla material…
Modelleringen blir ofullständig med bara två indata….

Jag spånar förstås nu, men ungefär så tror jag att det ligger till…

Men i det praktiska arbetet klarar vi oss som regel med bara temp/tid-faktorerna…..

Mina tabeller med utjämningstid bygger ju på ett linjärt antagande och att Ortons tabeller och Tony Hansens schema är korrekta. I absoluta termer avviker ju 1204°C (1475K) inte så mycket från 1222°C (1493K) (+1.2%).

Att 100°C (373K) avviker mycket från 1222°C ( 1493K) ( +400%) är ju också klart och här är ju linjär interpolation givetvis orimligt.

Jag tror att Ortons tabell och Tony Hansens schema är fullt rimliga att ha som arbetsmodell…..och att sedan göra egna finjusteringar baserade på erfarenhet……

Bara det faktum att du har loggat och känner till din ugns uppvärmningshastighet under bränningens slutfas, är ett stort och viktigt kliv mot att ha god bränningskontroll…

Det finns flera än tre faktorer, temperatur, tid, kemisk sammansättning och kornstorlek på ingående material. Det finn olika transformationspunkter som sedan får inflytande på det färdiga resultatet. Det där som Hansen säger gäller således bara om dom rätta förutsättningarna råder.

#23: Modellering är spännande. Har ägnat 40 år inom Flyg/bilindustrin med det. Önskar jag hade tillgång till de verktyg jag hade innan jag gick i pension. Hade varit kul att bygga en simulerbar modell.

Det räcker så klar inte att veta temperatur och tid. Medan glasyren värms av luften i ugnen "kyls den ju samtidigt av godset. Under uppvärmningen av ugnen flyttas värmeenegi från ugnens luft till glasyren och från glasyren till godset. Glasyrens massa och godsets massa utgör alltså trögheter i denna process. Det är väl glasyrens temperatur vi vill ha koll på så att den smälter bra?

Rent kvalitativt är det ju lätt att acceptera att man behöver nå en högre lufttemperatur vid en högre temperaturgradient eller att det räcker med en lägre temperatur men en utjämningstid för att uppnå samma värmearbete. Svårigheten ligger ju i att kvantifiera det.

Utan att veta, eftersom jag saknar erfarenhet, men borde inte godsets tjocklek/storlek också spela stor roll för till vilken temperatur man måste bränna?

#18: Upptäckte ett fel i min Excelkalkyl
Rätt tabell för 15min Temperaturutjämning blir

Kon/°C
60 80 150 °C/h
1 1110 1114 1127
2 1115 1120 1137
3 1125 1129 1143
4 1135 1140 1156
5 1159 1164 1180
5.5 1176 1181 1198
6 1195 1200 1216
7 1212 1216 1230
8 1222 1227 1244
9 1233 1237 1253
10 1258 1262 1278

#27: >> Svårigheten ligger ju i att kvantifiera det. >>
Ja, det är i den gropen man hamnar….som så ofta…🙂

Storlek/godstjocklek:
Ja, det är också en faktor, men dess betydelse minskar förstås i takt med minskad uppvärmningshastighet…

Nu blir alltså kon 1258°C vid 60°C/h och 15min soak (och inte 1224 som i den felaktiga tabellen)

Kon 10 alltså

När jag tittar på din tabell #28, känns den som ett fullt användbart underlag.
Sedan krävs troligen personliga småjusteringar för "det där okvantifierade", som vi aldrig riktigt kommer åt…

Och Ler har rätt i #26. Kornstorlek/struktur är också en faktor….
(En anledning till att inte byta råmaterialleverantör under pågående försök…)

Det är inte alltid det går att sätta en formel på sådant, när man skall få fram hur mycket en fritta utvidgar sig så kan man räkna på det och man kan mäta det och dom resultaten blir nästan alltid olika, speciellt om det ingår litium och bor så blir det riktigt svårt. Det finns ju andra områden här i tillvaron som man inte kan räkna ut resultatet rent matematiskt, inte ännu i varje fall.

Det är inte linjärt, om en kon lägger sej fort vid 1000°C betyder det inte att den lägger sej 1/10 så fort vid 100°C.

#34: Se min kommentar #24. Det är rimligt att anta linjärt betende för små (procentuella) avvikelset från ett tillstånd. Vid stora avvikelser är det så klart orimligt.

Det är just det som är poängen att man inte kan prata om liniärt förhållande men om en kompensation med extra tid, det kan så inte beräknas men man har ju intervallet på en smälta som man kan använda sig av. Det intervallet minskar med ökad mängd av alkali.