Fina saker 🙂

Väldigt fint…!
Här är några bilder till, från Ehlers.

Traditionellt lergods känns lugnt, varmt och befriande på något sätt.
Påminner om den tiden då det fanns massor av små krukmakerier, som vart och ett "satt" på sina egna lertag, och odlade sin personliga stil, utan högre ambitioner än att vara duktig på "sin grej", långt från "konstmarknaden"….

Litet trist att blyproblemet gjort det nästan omöjligt att återskapa något liknande idag.

Men Ler, du nämnde att det finns en väg att gå (fast dyr…?).
Finns sådan glasyr tillgänglig från någon tillverkare, eller är det fortfarande på försöksstadiet…?

Att tillverka lergods som "imiterar" stengods känns inte så meningsfullt…

Jo Bosse det finns möjlighet redan nu men det är under utredning och resultat kommer nog snart, jag åker ner till fabriken jag gör sakerna samman med i nästa vecka och så pratar vi om det. Det blir en del dyrare men möjligtvis kan det ändå finnas en marknad för det?

Har du Bosse varit på Ehlers?
Jag var där när dom hade öppnat för 40 år sedan och var där nu igen.

#3: Det vore kul att få se ett prov så småningom, och få se vad den gör med t.ex. koppar, och olika lerunderlag…
Om den kan ersätta blyglasyren i sin färgåtergivning, tycker jag att den vore värd ett litet högre pris….

Bor eller soda når inte alls fram till samma uttryck…långt ifrån…

#4: Nej, jag har inte varit där. Men ett bra tips för ett framtida resmål…

Ja om du kommer dit så kan vi ta en pilsner samman. Och det där med just koppar i en blyglasyr tror jag att jag har skrivit om tidigare, det kan man få fram med traditonella material. På bilden är plattan min blyfria kopia av en blyglasyr från Italien

Ja, den ligger verkligen nära den italienska skärvan…!

Den får mig att tänka på en gammal Brodabglasyr, som verkar vara närbesläktad.
(fast inte så bra foto)
Numret skvallrar om att det kan vara Charlie Österlind som är upphovsman…
Är dessvärre borta sedan länge…

#6: Vacker glasyr!