Det kommer sådana blåsor ibland i en del leror och vad det är i just den leran vet jag inte men i en del engelska leror kan det ibland förekomma kalkrester som ställer till det

Det ser ut som lerblåsor, som kan ha orsakats av att leran bränts litet över sin smärtgräns, kanske pga att bränningarna börjar ta längre tid.
1260°C plus litet extra värmearbete, kan lätt "knuffa" en sådan här järnhaltig lera över gränsen….

Det är i alla fall min spontana reaktion när jag ser bilden…

#2: hmm ja det kan de nog vara, fast då är leran väldigt formstabil… Elementen ser lite trötta ut, vet inte hur gamla de är för ugnen kom begagnad i våras. Tyckte också att det nog tog en timme mer än förra gången
Provar att sänka temp lite?

#3: Ja, det var nog den där extra timmen… Prova att sänka litet grand…

Orsak:
Elementens skick spelar förstås en viktig roll här, men om förändringen sker plötsligt, särskilt den här årstiden (!), kan en spänningsdipp på elnätet också hjälpa till att skapa sådana här händelser.
Spänningsfall sker ofta så här års, när det förbrukas mycket el i det område man bor i, och det krävs inte så många volt "dipp" innan det blir märkbart på tiden/värmearbetet när man bränner stengods, och särskilt om elementen ändå är litet slitna…

#4: spänningsdipp för för många är nog inte troligt, här bor inte så många. Men elledningarna hit är nog inte de modernaste.
Tyvärr är min andra ugn också lite sjuk nu…väntar på en elementklämma.
Jag får prova lägre temp. Tror du 10 grader är en idé?

#5: Ja, 10°C borde räcka för att se om man är på rätt spår…

Ja, ett gammalt ledningssystem kan också leda till "dippar", särskilt vintertid, när folk vill värma sina hus…