#0: I artikeln står det:
"Fly ash micro scale material (solid waste material) was added to neat porcelain to prepare the different developed porcelain composites. Fly ash is considered as the main industrial powdery waste (solid wastes) produced from the burning process of solid fuels. The main constituted of fly ash are unburned carbon, SiO2, Fe2O3, CaO, and Al2O3), and other minor inorganic substances."

Det heter flygaska på svenska och det verkar produceras 300 000 ton av det som restprodukt från industrier bara i Sverige, varje år.

https://www.energi.se/artiklar/2022/mars-2022/har-ska-flygaskan-omvandlas-till-vardefulla-salter/

Baserat på vad flygaska innehåller och att det består av så små partiklar tänker jag, utan att ha läst hela artikeln, att det främst handlar om att bidra med fluss som ökar glasfasen, men också med riktigt små partiklar som gör att partiklarna i massan packas bättre och därmed får lägre porositet…

#1: Ja, och om man söker "globalt" på flygaska, verkar man mest referera till produkten från kolförbränning.

Flygaska är de fasta mikropartiklarna i avgasröken från förbränning.

Här är analysen från några flygaskor.

Man använder det också till tegel

#3: av vilken använder man det i tegel?

Man använder det till grått tegel, engelsk ball clay, flygaska, manganspinell och sågspån

#5: ursäkta jag utelämnade ett inte oviktigt ord i min fråga!
Jag undrade över anledningen till att man använder flygaska i teglet?

Ja det minskar priset, det är nog den viktigaste delen av det. Klart att det också spelar en roll vid infärgningen.

Det borde finns gott om flygaska tillgänglig, med tanke på att rökgasrening blivit mer och mer utbredd….

Ja det är nog anledningen till att man inom industrin tycker att det är intressant som inslagsmaterial, det kostar transporten så klart men ofta så köper tegelbruken även leran

är det då på grund av lågt pris och dess flussande effekt elller är det någon yterligare orsak till att förordar att använda "fly ash" i isolatorporslin?

Nej det tror jag inte att det är annat än det du säger, inom den branschen är det väldigt dyrt att ändra på en produkt så det gör man bara om det finns tydliga vinster så som egenskap på produkt och pris så klart men ofta så är priset inte nog för att ändra på något, om det nu inte är väldigt mycket bättre pris. Dom firmor som tillverkar isolatorer som jag har haft projekt samman med använde inte flygaska, dom torrpressade och det var mycket låg porositet på det materialet

Det skrivs (citat) att "införandet av glaspartiklar (som dom kallar flygaskan) minskar porositeten och ökar materialets densitet", vilket då förbättrar den elektriska isolationsförmågan, gör isolatorerna mindre känsliga för väder, m.m.

Jo men det kunde man ju få samma resultat med fit kvarts och så vidare, det är ju inget speciellt med flygaskan förutom att det är ett recycling material och det är ju bra att det används till något förnuftigt och inte bara hamnar på deponin

Man skriver också This returns to the formation of a more closely packed porcelain matrix which was assigned to the pore filling effect of fly ash micro-particles.
??

#14: Ja, det rimmar ju med "ökad densitet" som också nämns.
Man får en tätare (och tyngre) massa.

Ja så är det säkert men att prata om porslinsmassa här är nog lite konstigt, isåfall måste man samtidigt säga att det handlar om en för lågt bränd massa

Den massa som refereras till här, är säkert inte optimal för "vanlig" keramisk produktion,
Den kan vara anpassad för andra tillverkningsmetoder, och kanske också betydligt billigare.

Det skulle vara intressant att testa flygaskan i vanlig stengodslera, för att…kanske…kunna minska vattenabsorptionen en bit…

Ja jag har inte längre någon flygarna men finns det inte något kraftverk eller liknande i Göteborg? Jag undrar om det blir så stor skillnad, om man väljer rätt lera och bränner optimalt så kommer man ju ofta ner på 0,2% och så måste man fråga sig varför är det överhuvudtaget någon porositet och vad beror det på? Bildandet av kristobalit kan man ju inte undgå med att tillsätta flygaska

Den massa som jag använder är en blanding av fältspatporslin och aluminatporslin och till den tilsätter jag extra fältspat för att få ner sintringstemperaturen till kägla 9. När jag mätt vatten abs så ser jag att den ligger nära 0,2% men jag vill försöka hitta något sätt att använda den till konstnärliga gestaltningsuppdrag utomhus och i fuktig miljö, gärna lite magrad för bättre stabilitet. Jag har varit inne på chamottering men inser att detta lätt skapar porositet. I min naivitet tänkte jag att denna flygaska kanse var en väg att nå det jag saknade.

Har du testat olika temperaturer? Men det borde ju gå fint att använda den massan utomhus

#21: Nej har rinte gjort prover i olika temperaturer men det klart att man kan se hur men kan kan minimera porositeten här. även viscositeten och vilket peptiseringsmedel man använder lär påverka porositeten.

Och kornstorleken kan ändra, har du en kulkvarn?

#23: Ok! jo jag har kulkvarn. kan fältspaten vara lämplig att mala? den är ju dock redan finmald.

Jag tycker att du ska mala hela satsen, jag har malt färdig porslinsmassa och fått en mycket bättre Porslinslera. På fabrikerna mal dom porslinsleran i 48 timmar och en del lerfabriker som säljer till keramiker nöjer sig med 24 timmar vilket ger en mycket sämre kvalitet

Vad tänker du att man ska komma ner i för partikelstorlek?
För att det ska kännas överkommligt att mala hela satser så skulle jag behöva större kulkvarn.

Jag hade nog testat att göra en serie med ökande mängd fältspat, alt. krita. Du kommer få lägre och lägre absorption, så gäller det att hitta ett läge där du får 0% absorption men utan att det börjar deformera sig istället.

Gör böjprov, t.ex. som jag gjort här.

Bra där ludolera! Jag tror ja börjar på den vägen.
Behöver också hitta en våg med fler decimaler