Keramik iFokus

Keramik

Läst 211 ggr
Fredrik1976
0

Reduktion

Hej! Jag brände reduktion
för första gången igår i min ombyggda ugn, Så kul å testa! Men jag tycker jag hade lite svårt att få igång reduktionen vid lägre temp. Startade vid 900 Fick inte igång reduktionen förrän då pannan var 1100, och märkte tydligt då programmet var klart och då ugnens temp sjönk så försvann lågan igen. drog på gasen men inget hände.

ler
0
#1

Det låter underligt gasen är ju självantändande någonstans runt 600 grader, minns inte riktigt exakt vilken temperatur det är men cirka. Kunde du inte bara tända manuellt?

Fredrik1976
0
#2

Jodå gasen brände på för fullt.. men jag fick inte upp någon låga i övre vent hålet.

ler
0
#3

Det är inte säkert att det är så viktigt, du får se när du öppnar ugnen. Vad var det för glasyrer med i ugnen?

Fredrik1976
0
#4

Aha ok. Jag har massor av olika glasyr tester tror det blev 40st😅Jag har bara kikat in som snabbast vad 250grader men många såg fantastiska ut av det lila jag såg Fick ett rött glasyr recept av Bosse som skulle vara bra för reduktion Men jag ser inte hur det ser ut än. ☺️

Bo§e
1
#5

#3: Just det. Att se en liten låga utanför ugnen är förstås en bra indikation på syreunderskott i ugnskammaren, men reduktionsgraden kan vara helt ok även om lågan kryper in litet, och inte syns.

Det är en av knepigheterna med "el-gas-bränningar".
Processen är inte lika tydlig, som hos ugnar som värms med levande eld.
El-gas-bränning har en egen "lärokurva", som är litet annorluinda.

"Don't Panic" (Douglas Adams)

  • Redigerat 2025-03-01 14:41 av Bo§e
ler
1
#6

Koppar röda glasyrer behöver man inte starta reduktionen vid lika låg temperatur som celadon, 1000 grader för koppar röda och 800 för celadon. En koppar röd kan man också reducera endast på väg ner, ger mycket roliga effekter

Bo§e
0
#7

Den verkliga reduktionen i ugnskammaren kan ha startat innan lågan syntes utanför ugnen.

"Don't Panic" (Douglas Adams)

ler
0
#8

Ja helt klart då jag hade gasugn kom nästan inte synbar låga ut ur något av hålen i ugnen, det är bara spill av energi att reducera starkt och risken för att kol sätter sig i glasyren som blir grumsig

Bo§e
0
#9

#8: Jo, kolbildning vid överreduktion kan ge oönskade glasyrytor m.m.
Och i "el-gas-ugnar" kan kolbildning ställa till med mer bekymmer.
I extrema fall kan kol bildas i så stor mängd att det byggs upp som sockervadd (fast svart…🙂) på vissa ställen, och eftersom kol leder ström, kan det kortsluta elementen.
Detta har jag sett hända.
Oftast brinner kolet sedan upp, när bränningen/reduktionen är avslutad, vilket medför att ingen förstår vad som hänt, efteråt.
Dock har vi lyckats "fånga" kolet vid några tillfällen, vilket blev en ny lärdom….

"Don't Panic" (Douglas Adams)

  • Redigerat 2025-03-01 18:53 av Bo§e
bjorn.lindberg
0
#10

#9: Apropå för mycket reduktion: https://www.instagram.com/p/DGTPF1JxruC/?utm_source=ig_web_copy_link&igsh=MzRlODBiNWFlZA==

Hamish Jackson on Instagram: "The nut kiln chronicles continued… There was an unexpected consequence of our decision to down fire the nut kiln in reduction. You may remember from the beginning of the nut kiln chronicles that the nut kiln shares a chimney with a train kiln. We had just fired the train a couple of days before starting the nut firing. The pots in the train were cooling but the chimney was still warm which helped us in the beginning. However, as the firing went on we suspected that train kiln was cutting down the draw of the chimney and holding us back. Anyway so when we started reduction cooking we closed the damper all the way. We did not think about the fact that the flue in the back of the train kiln was open (there was no way to block it off with the kiln full of pots). So we went about our business of adding nuts during the down firing, not considering the train and its cargo of pots. I really wanted to bury some pots in hazelnuts so added quite a lot. Perhaps too many. Some would say too many haha. My co conspirator Jack (@jackorgillceramics) who I normally don’t see as a cautious person thought maybe I’d been too generous with the nuts. There was a good bit of smoke coming out of the cracks and seams of the kiln. Even in the train. Anyway we didn’t worry too much about it until we peeped in one of the cone ports of the train kiln the next day. It was dark. Really dark. Like the kind of dark you hear astronauts talk about. We could not see any pots, just black. I had concerns but told myself it might be just that one spot and tried not to worry. {ADVERTISMENT BREAK… I (Hamish Jackson) have a solo show opening this Saturday at Eutectic Gallery (@eutectic_gallery). It’s 2-7pm. Come see!} I was teaching the next morning when Jesse and Jack took the door down. I arrived to see the kiln load of normally beautiful flashy wood fired pots transformed into this. It was like someone had sneezed black soot on all of the pots. Like a whole lot of soot. It was thick. I was horrified and worried. These weren’t just our pots but those of about 15 other friends and co-wood firers. Had we ruined all of their pots? Find out tomorrow in the next installment of the nut kiln chronicles!"
955 likes, 148 comments - hamish.jackson.pottery on February 19, 2025: "The nut kiln chronicles continued… There was an unexpected consequence of our decision to down fire the nut kiln in reduction. You may remember from the beginning of the nut kiln chronicles that the nut kiln shares a chimney with a train kiln. We had just fired the train a couple of days before starting the nut firing. The pots in the train were cooling but the chimney was still warm which helped us in the beginning. However, as the firing went on we suspected that train kiln was cutting down the draw of the chimney and holding us back. Anyway so when we started reduction cooking we closed the damper all the way. We did not think about the fact that the flue in the back of the train kiln was open (there was no way to block it off with the kiln full of pots). So we went about our business of adding nuts during the down firing, not considering the train and its cargo of pots. I really wanted to bury some pots in hazelnuts so added quite a lot. Perhaps too many. Some would say too many haha. My co conspirator Jack (@jackorgillceramics) who I normally don’t see as a cautious person thought maybe I’d been too generous with the nuts. There was a good bit of smoke coming out of the cracks and seams of the kiln. Even in the train. Anyway we didn’t worry too much about it until we peeped in one of the cone ports of the train kiln the next day. It was dark. Really dark. Like the kind of dark you hear astronauts talk about. We could not see any pots, just black. I had concerns but told myself it might be just that one spot and tried not to worry. {ADVERTISMENT BREAK… I (Hamish Jackson) have a solo show opening this Saturday at Eutectic Gallery (@eutectic_gallery). It’s 2-7pm. Come see!} I was teaching the next morning when Jesse and Jack took the door down. I arrived to see the kiln load of normally beautiful flashy wood fired pots transformed into this. It was like someone had sneezed black soot on all of the pots. Like a whole lot of soot. It was thick. I was horrified and worried. These weren’t just our pots but those of about 15 other friends and co-wood firers. Had we ruined all of their pots? Find out tomorrow in the next installment of the nut kiln chronicles!".
Bo§e
0
#11

#10: 😬🙂😬

"Don't Panic" (Douglas Adams)

Bo§e
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
Förhandsgranskning av bild 1 av 3
Förhandsgranskning av bild 2 av 3
Förhandsgranskning av bild 3 av 3
#12

Automatstyrd reduktion, litet kuriosa

Scandiaovnen drev ett utvecklingsprojekt kring el-gas-ugnar, där reduktionen kunde styras automatiskt.
För att kunna styra och mäta den ingående gasmängden, "pulsades" gasen in i ugnskammaren.

Parametrarna var:
Gastryck
Munstycksstorlek
Pulslängd
Pauslängd

Systemet krävde en viss intrimning, men sedan kunde reduktionen enkelt läggas in i brännprogrammet.
Det tog tid att få det att fungera, och många "lärospån" gjordes, inte minst inom området "kolbildning" 😬, men så småningom gick det fint, och bränningarna blev upprepningsbara.
Gasåtgången var väldigt blygsam.

Medaljens baksida, var att systemet var ganska tekniskt avancerat, och inte minst dyrt, och ännu en fördyring var att det också måste förses med diverse extra gassäkerhetsfunktioner för att kunna uppfylla CE-direktiven, som i sig var en knepig historia….

Dessutom krävdes en initial intrimning hos köparen, och handhavandet var litet för "nytt och främmande" för att enbart kunna täckas av em skriven manual. Systemet krävde en liten "utbildning", inte minst hos den som aldrig sysslat med Reduktionsbränning.
Inget "plug'n play" m.a.o. även om funktionen var helt ok, och faktiskt lättskött, när intrimning skett.

Ett antal ugnar såldes, men de följde aldrig med in i framtiden, eftersom de blev litet "too much", och Scandiaovnen bytte sedermera ägare, osv…
Jag följde detta projekt på nära håll, vilket var intressant och lärorikt.

Här är några testprotokoll, för 60, 300 och 500 liters ugnar.

"Don't Panic" (Douglas Adams)

  • Redigerat 2025-03-02 19:39 av Bo§e