En del aska, gärna från lövträd
En del fältspat
En del vit lergodslera
Och så kan man variera det receptet i all oändlighet, annan typ av fältspat, annan typ av lera och olika askor, och så kan man tillsätta lite av någon bas, krita, magnesit, dolomit, wollastonit, zinkoxid och allt det andra som finns. Bara att testa sig fram och kom ihåg att om du vill ha lite effekt av askan så sikta inte genom en 80 mesh sikt eller finare, max 60 mesh, vill du bara ha en väl fungerande glasyr som inte behöver visa någon effekt så siktar du så klart i en finare sikt. Och till slut så vill jag påpeka att det blir skillnad på glasyren om du tvättar askan eller inte

#1: Det var en bra, heltäckande förklaring.
Om man får fram en bra blandning, går resultatet oftast hyfsat bra att upprepa, så länge man har kvar ett förråd av den aska man började med, men vid nästa batch av aska, får man sannolikt återuppta testerna.

Askor kan ha starkt varierande innehåll och egenskaper, även om det handlar om samma trädslag, som t.ex. växt på olika platser, eller vid olika tidpunkter.

Av förklarliga skäl, finns få analyser av askor, men bild 1 visar en serie analyser av Lucie Rie (tidigt 1900-tal).
Bild 2 saknar jag källan till.
Sådana här analyser skall man ta med en jättestor nypa salt, men det kan vara intressant att åtminstone få en hint om skillnaderna mellan askorna.

Ett spännande område…🙂

En del moderna analyser av aska finns i en del tyska böcker, för länge sedan när jag började med keramkglasyrer så ville jag ha fatt i aska men jag visste inte vart jag skulle hitta det, så en natt vaknade jag och hade lösningen, bolinder museet i Eskilstuna där har dom ångmaskiner som dom eldar med ved, så där fick jag stora mängder aska, det är ju som Bosse säger bra med större mängder så att man kan få det samma igen och igen

När man tvättar aska, får man akta fingrar och ögon. Sköljvattnet är en stark lut.
(Så framställdes ju tvättmedel i gamla tider)
Styrkan kan förstås variera, men luten är inget man vill få onödig hudkontakt med…😬

#4: Hej,

Tack för svar! Jag tvättar aldrig askan men ska prova för att se skillnaden.

Mvh

#5: Hej,

Tack för alla tips! Verkligen jättespännande.
Jag har använt aska tidigare men var nyfiken på om man kan få lite ljusa “pastell toner”
med oxidering. Askan tvättar jag inte och silar med en köks sil … Leran som jag använder drar åt det mörkare hållet så tänkte prova ball clay och kanske oxider direkt i askan. Vad tror ni om det?
Tack igen!

Mvh

#2: Tack Bosse,

Lucie Ríe var ju fenomenal på glasyrer och hade en expertis (som jag inte kommer i när av) Vad jag har märkt med mina askor är att de inte “rinner” tillräckligt och blir matta eller mörka. Jag bränner i oxidation till 1250 eller 1260 grader.

Av den anledningen får jag lägga på en transparent ovanpå vilket känns som “ kaka på kaka” Vad kan det bero på?
Tack på förhand.

Mvh

#6: Nu spånar jag litet, men ett sätt att hjälpa "de ljusa pastelltonerna" på traven, kan vara att tillsätta en gnutta (liten, avstämd mängd) vitgörare till blandningen. (T.ex. tennoxid eller zirkonsilikat).
Kan vara en väg att gå….

#7: Om askglasyren inte "flyter" tillräckligt, och blir torr och trist, kan det regleras med mängden fältspat och/eller val (och dosering) av den lertyp som har tillsatts.

Förenklat "sätt att tänka":
Fältspat: Bestämmer hur glasyren "flyter".
Lera: Avgör glasyrens "body" och sätt att flyta.

#8: Tack, ska prova! Att mina glasyrer blir lite mörkare är inget konstigt eftersom jag använder en "röd” lera. Tänkte prova med ball clay men blev nyfiken på tenn oxiden eller zircon silicat. Tack!

Mvh

#9: Tack, om jag förstår det rätt så borde den flyta mer om jag tillsätter mer fältspat?
Har typen av fältspat betydelse?
Eller kan jag tillsätta nãgot annat?
Tack på förhand.

Mvh

#11: Ja, typen av fältspat spelar viss roll, men om du bara har en sort, kan du jobba med mängden i stället. Ökad mängd ger, generellt, lägre smältpunkt.

Mängden aska vs mängden fältspat/lera, spelar förstås också en roll här.

Askglasyrer är ett relativt "ovetenskapligt" område, och inte så förutsägbart, och bästa (enda) sättet att komma vidare, är att göra många prover….🙂

#6 blanda oxider idirekt i askan? Vad menar du? Du ska ju blanda allt samman och sikta, en köks sil är dock något för grov, och orsaken att det blir matt kan bero på olika saker men om jag var dig så skulle jag inte välja ball clay, den är tungsmält, välj en vit lergodslera Witgert har en pulverlera som är tidigsintrande, nummer 101 men det finns många andra varianter, om du inte får tag på mald lera så köp bara den vita lergodsleran och torka den

#12
Ja prover får man ju göra även med andra glasyrer, man kan ju vara mer eller mindre säker på vad det ska bli men utan att testa går ju inte så bra, man kan sitta och räkna om man orkar det eller har man tillräckligt med erfarenhet så jobbar man ju inte på det sättet om det inte finns något som man måste se på formel, det är sällan jag räknar på segerformel, det gör jag bara om det blir helt fel

#14: Ja, så är det ju. Ökad erfarenhet ersätter en hel del kalkylerande från grunden, och provandet blir "mer" förutsägbart. Men, som du säger, blir ju proverna ändå avgörande till slut….

#13: Håller med. Ball Clay är inte det mest lämpade lerämnet i sådana här sammanhang.

#12: Det är därför jag gillar det! Så spännande att arbeta med natur material och det som naturen har att erbjuda!
Ska utforska vidare…

Tack för alla tips, guld värt

Mvh

#16: Jag gillar krukan på bild 2. Där kommer glasyren till sin rätt…👍

#13: Hej,

Tack för svar! Jag menar att blanda oxider direkt i askan i stället för att lägga den undertill. Har provat torr vit lera men firtsätter att testa. Tack för alla tips!

Jag förstår inte riktigt vad du menar, är det så att du inte gör en glasyr där askan är en del av glasyren men bara har oxider på leran och ren aska ovanpå?

Jag har använt aska från en värmepanna (stor tillgång till aska). Jag vet inte om det kommer från pannan men glasyrens färg blir brunaktig på grund av vad jag tror är järn i askan. Eller rättare sagt det är järn för kör jag en magnet igenom askan fastnar svart pulver på…
Mha titan och kobolt fick jag tillslut en glasyr som skulle kunna beskrivas som en "floating blue". Leran jag använde var av liknande sort som ler beskriver ovan.
Om man gillar oförutsägbarahet kanske man kan experimentera med lera från något vattendrag i närheten… Helt unik glasyr med egna ingredienser kan vara kul. Jag samlar på lokala leror i min omgivning. :-) ofta är det dock järnrika.
Jag tror det finns en massa recept på glazy.org om du vill ha inspiration till recept.

Låter intressant men jag förstår inte hur det skulle kunna bli magnetit i pannan om det nu är det, det borde ju bli brunt och inte svart?

#19: Hej,

Jag menar att en oxid kan läggas under ask glasyren och behöver inte blandas direkt i själva glasyren även om det också är ett alternativ givetvis.

Mvh

#20: Hej!

Tack för svar! Har du bild på resultatet? Jag använder “egna lokala leror” som innehåller mycket järn. Brukar få relativt jämna resultat men var nyfiken på en ljusare, mer “pastellfärgad” ton. Använder mycket oliv träd aska, ska försöka variera den. Glazy.org är bra!

Om någon vill lägga upp ett bra grundrecept så vore jag tacksam!

Mvh