Nej om du ska skulptera en figur som inte kan bära sig själv så ska du ha en platta av trä och fästa ett fyrkants järn och bygga upp leran omkring det, och så får du göra en form av gips som du kan bygga upp leran i eller gjuta. Sen kan man ju göra en skulptur i metall men det krävs en del utrustning

Att "baka in" kanthaltråd i en lerskulptur är problematiskt, eftersom leran krymper ca 5-6 % när den torkar, vilket kanthaltråden inte gör. Det blir kontraproduktivt.
Och, även om man - mot förmodan - skulle lyckas att kapsla in kanthaltråd i leran utan att det spricker under torkningen, gör kanthaltråden ändå ingen nytta under bränningen, eftersom den mjuknar i den höga temperaturen.

I stället kan man staga upp skulpturen med tillfälliga, utvändiga stöd.
Skulpturen på bilden har, av nödvändighet, försetts med många stöd, men den visar principen. Stöden måste förstås var gjorda i samma lera som skulpturen, så att de krymper parallellt.
Om det är lergods, kan man plocka bort stöden direkt efter torkningen, eftersom lergodsleran håller formen under bränningen.
Om det däremot är stengods, måste stöden sitta kvar under bränningen, då stengodsleran både mjuknar och krymper ytterligare, då den sintrar.
Det blir en skröjbränning med förhöjd topptemperatur.
Vill man glasera, får detta sedan ske i en lägre temperatur (lergodsglasyr)
Många avancerade porslinsfigurer tillverkas på det här sättet.

Det finns förstås många sätt, men utvändiga stöd kan vara värt att nämna.

En annan sorts utvändigt stöd är detta.
Man får justera det under torkningen, i takt med att leran krymper.

Det löser dock inte problemet med bränning, om skulpturen är av stengods/porslin.
Lergods = inga problem.

En annan sorts stöd/stativ kan se ut så här:

1. En platta förses med en lodrät pinne.
   "Omkring" pinnen sätts en påse, fylld med t.ex. sand, och knyts ihop längst ner.
   Gärna tygpåse och lätt fuktad sand, som inte torkar ut leran för snabbt.

2. Skulpturen byggs runt denna stomme.

3. Så snart skulpturen börjar bli läderhård (få egen stabilitet), lyfts den av pinnen, knuten lossas, och sanden töms ut, varefter påsen kan dras ur.
   Vänta inte för länge med detta. Kan spricka om leran får torka/krympa för mycket innan fyllningen avlägsnas.

På så sätt kan man undvika problemet med massiva föremål, och få en rimlig godstjocklek.

Ja finns många olika sätt att göra det på, en skulptör gör som jag säger eftersom det är lättast och ingen tidsbegränsning heller, man gör inte slutproduktet utan en skulptur som man gjuter en avgjutning av som man så använder till att göra skulpturen av på det ena eller andra sättet beroende på vad man vill ha

Det finns bra böcker till exempel Domenico Inganni, skulptörens hantverk