Jag hade ca 4 kg för ett par år sedan. Jag ville inte ha det i källaren då jag oroades ständigt över att behöva få se barnen på gården självlysande en vacker dag!

Jag skänkte bort det…

Jag vet inte om Lasse använt allt än, annars får du fråga honom.

Lasse Östman i Vansbro.

Lite miljöinformation i ämnet (förlåt)

http://www.slmk.org/larom/Dokument/Biologi/Uran_plutonium.pdf

Jisses..! 4kg..!En mindre förmögenhet.. Det är rätt lite strålning från oxiden dock, har jag fått höra från ett lab i gustavsberg men man ska ändå vara försiktig precis som med så mycket annat.. Tack för tipset om Lasse..!

#2

Det där var mycket intressant läsning och även skrämmande…,och en del av det kände jag till.. Det är dock min bestämda åsikt att det är bättre att använda dom rester som finns ute i landet till vackra stengodsglasyrer än att oanvänd uranoxid hamnar på soptippen av misstag eller okunskap, kanske vid en urstädning av en gammal verkstad eller liknande.. Men det väcks dock en känsla av obehag ändå med tanke på uranbrytningens följder… Jag ska faktiskt kolla upp detta mer..hmm intressant är det i allafall.. Det finns säkert fler som har åsikter i detta ämne.. Det finns kanske fler oxider och annat som har en dålig inverkan på miljö osv…

#4 Helt överens. Och jag är inte bättre själv, så det var inte menat som nån pik!  Jo vi hade en hel tråd om barnarbetare som bröt kobolt för ett tag sedan,,,

Det är ju mycket troligt att  nån mer keramiker liksom godsägaren har uran ligande som inte används och då är det väl en väldigt bra idé att göra om det til din vackra glsyr istället!