Offtast så är det ju så att man utvecklas formspråket , tekniken blir bättre eller annorlunda. Om man nu gjort något man är väldigt glad över så kan man ju behålla den ett tag tills det svalnat lite. För mig är det själva skapandet som är roligt och inte egentligen själva föremålet i slutändan. Jag kan uppleva den där glädjen precis när jag öppnat ugnen och ungefär en halvtimme efteråt, sen är jag genast inne på hur jag kan göra det annorlunda, bättre eller nya saker som jag vill testa.

/S

Om jag ska ge bort en sak så måste jag gilla den väldigt mycket själv. Att sälja är enklare, kunden väljer ju själv vad den gillar och inte, det är inget jag bestämmer.
/Sofia

jag håller med zzaga! om man ser en "gammal" grej hos någon annan känns ofta jobbigt då man tycker att man skulle kunna ha gjort den mycket bättre i dagsläget.

väldigt få saker fastnar i ens minne, själv saknar jag bara en stort fat jag gjorde förra vintern som jag sålde…..hoppas att dom tar väl hand om det!

I början tyckte jag det var jättejobbigt att skiljas från ett föremål men nu har jag kommit över det. Det finns en skulptur som jag gjort som jag fortfarande är väldigt nöjd med och den gav jag till mina föräldrar i present så finns den kvar inom räckhåll… En skulptur tar ju ganska lång tid att arbeta fram så jag behöver några dagar för att smälta och ta in hur de faktiskt blev jag kan gå och studera och vrida och vända när den står på tork för att sedan hålla tummarna när jag öppnar ugnen efter skröjen är den hel… Sedan är det lika spännande att öppna efter glasyrbränningen för då har den blivit något nytt som jag måste ta in men under tiden har jag gjort något nytt som fångar mitt intresse.

jag kan ha svårt att släppa en del saker om det är nya ideer,,det går lättare om när jag gjort flera liknande..de mister en del av värdet med antalet,,men jag skulpterade en serie figurer nu till hösten som kändes när jag hade sålt dessa..var inte riktigt klar med dom..hoppas att den som köpte såg och kände det lite speciella med dessa..Nu till jul blir det ganska mycket massproducerade alster och då börjar jag att räkna dessa i förväntade pengar till julkassan.