hi hi…..jag förstod inte vad du menade, för han blir ju yngre hela tiden, men nu ser jag att det finns två varianter på filmen….framlänges och baklänges.

Jo, visst känns det skrämmande. Bara att se var man själv befinner sig just nu.

Ja visst ja, jo jag pratade om den andra, med instruktioner från Faraut. Som du säger, man ser var man är och vad som komma skall…

Det går ockå att bara fascineras över hur skicklig han är på att skulptera…

#3 Du måste vara yngre än mej!

Min 19-årige son tittade på filmen nu, och han konstaterade att första rynkan inte har kommit än så han har alla stegen framför sej. Svårt att tänka sej honom rynkig och pluffsig.

Samtidigt kan jag tycka att det är fint med rynkor om de "sitter rätt". Min son hade en fröken på mellanstadiet som hade rynkor som liksom hade fastnat i ett skratt-läge. Hon skrattade och log så mycket så hela ansiktet hade påverkats av det.

#4 Vet ej om jag är yngre än dig eftersom du inte fylld i den informationen på din personliga sida …  Jag gissar vi är någorlunda jämngamla och jag kände igen "symptomen" ganska långt fram i filmen  kan jag säga, men det bekymrar mig faktiskt inte så mycket.   Och eftersm jag själv inte är så bra på att skulptera, så tycker jag det är häftigt att se nån som så snabbt och enkelt och säkert fixar det….

#5 Sån vill man ju bli! Fastna i skrattläge menar jag, inte rynkig och plufsig…

Vem var det som sa "Efter 40 är man ansvarig för sitt ansikte"? Då börjar det synas vilken sorts liv man levt, och framför allt vilken inställning man har. Så det gäller att jobba på optimismen!

Jag blir mera fascinerad av naturens gång, kul att se hur mycket han visste om anatomins förändring, men visst, nu har hamsterpåsarna börjat tendera att komma. Vet inte hur det känns när det bli mera påtagligt. Får hoppas att man blir en sån där glad tant som ser snäll och goo ut snarare än en surkärring, men det sitter nog mera i ens natur att vara och bete sig mot omgivningen. Har en surkärring som har parkeringen bredvid mig på jobbet och hon har riktiga grinrynkor. Fy vad tråkigt att bli sådan… det tänker jag mycket på, hur man beter sig mot andra.

Ja, där spårade jag ur lite… men det var en jättebra video, grymt duktig han är Philippe!

Efter 40!

Visst är det fascinerande att se hur han visar åldrandet med så små förändringar.  En liten rynka här och en pytteliten klutt lera där på rätta stället. Önskar jag också var så skicklig.

Skicklig skulptör!

Åldrandet-rynkor, ja det är livet!

Var på en fotoutställning med indianer för några år sedan. Där fanns många porträtt på gamla män och kvinnor som var rynkiga och nästan lite läderartade i ansiktet. I mina ögon var de vackra, där fanns något i dessa ansikten som vittnade om en slags stolthet och visdom som fastnade på näthinnan! Fast de kanske inte hade med rynkorna att göra

Hemskt vad det var lätt att spåra ur denna tråden, kanske vill man komma ifrån ämnet som sådant, ja, det där med rynkor alltså

#11 Det var inte på etnografiska i Stockholm? Där hade de en sån porträttsamling med vackra gamla ansikten.

Visst får ansikten och särskilt ögon djup med åren! Och uttrycket blir också starkare i de flesta ansikten. Skönhet hör inte ihop med ålder!

#6 Såg precis din kommentar Pyro, vi måste ha skrivit samtidigt. Han är så skicklig så jag blir trött… Och hans imponerande skärpa är helt klart det mest intressanta i klippet!

Ja, Jesus vilken skicklighet, har blivit 43 och börjar sakta men säkert inse att jag inte är ung längre, omgivningen har nog noterat det för länge sedan….

#13 Det brukar vara så, man fattar inte hur man förändras förrän man återser någon gammal barndomsvän.

#14 Ja, eller blir fotad när man minst anar det….

otroligt duktig!Ang åldrande så kan man väl bara konstatera ,som läraren sa när jag läste in geriatriken att vi blir bara äldre,och det är nog så deprimerande men samtidigt kan vi ju faktiskt inte göra något åt det..mer än att försöka sköta oss.Jag tycker det är rätt gott att komma upp i åren och man behöver inte bry sej så mkt,sammtidigt vill man ju leva ett gott liv.

fastna i skrattläge, så härligt det låter.

Blev för ett tag sedan "vän" på facebook med en gymnasiekompis jag inte sett på 22 år!  Höll på att få ett chock när jag fotot på henne.. hon såg ju ut som hon var 40!   (sen kom jag på att hon ju är 41…. och jag med)

#12 Nej, det var i Köpenhamn men det kan mycket väl ha varit samma utställning. Bor man här nere känns det lite långt till Stockholm, till Köpenhamn tar man sig på  två timmar, inkl en liten trevlig båttur

Såg ett TV-program där unga killar sökte sej till ett disko för lite äldre, i hopp om att få napp. min reaktion var; Dom kör ju jättebra musik, men varför är alla så gamla?? Insåg att åttitalet var ett tag sedan…

Måste göra ett inlägg i åldersdiskussionen. Kommer ihåg en bild i den numera sedan länge avsomnade tidningen Månadsjournalen. Jag har aldrig glömt bilden som verkligen speglade hur vackert ett åldrat och erfaret ansikte kan vara. Googlade och hittade (!) bilden som är på Ria Wägner (vink, vink). Här är en länk: http://www.konradolsson.se/uploaded_images/mj3-769774.jpg

Fotografen heter Ewa-Marie Rundquist.

Skulle vara en riktig utmaning att göre en skulptur av henne, alltså hennes ansikte, jättefint…

Jag har ett bra (i mitt tycke) ordspråk; "Vi glömmer att vi har varit barn och blundar för vårt åldrande"