Man tar en lerklump, trycker ett hål i och sen bränner man….

Tänk att det kan bli så läckert iallafall. Det ser lite ut som någon slaggprodukt, fast jag är ju rätt förtjust i gamla rostiga saker, så jag gillar den faktiskt ändå.

Läcker, jag gillar det råa med den…dock kan jag inte låta bli att tänka "vad kan man använda den till?" Försöker låta bli att tänka så men det är inte alltid lätt. Ändock - jag gillar den!

Ja, jag är ju inte förtjust i mycket av det vedbrända eller många av Anagama grejerna som görs, eftersom dom ofta ser ut som "jag tar en klump och plattar ut det det blir bra ändå, resten sköter elden" och tyvärr fattar jag inte riktigt grejen med denna. Det kunde lika gärna vara en provbit för mej. Snyggt jobb av elden visserligen men resten, nejtack. Jag tycker bara den är klumpig och ful i formen.

Sånt här gillar jag! Rått och robust! Ser ut att vara "från tidernas begynnelse"! Härlig!

Tack Saga för att du visar min favorit keramiker Peter Callas..

mvh Rikard….

Vassesgo, men det är Koko's förtjänst:D

Själv fattar jag inte riktigt vitsen med det här… Kanske för att jag inte förstår hur svårt det är? Det ser ut som de tagit en bit lera låtit den torka lite sen tjongat in en pinne och brännt i ved.

Jag tycker oxå att det är många "vedbrännare" som verkar tro att det bara är själva eldandet som är viktigt. Och kanske att ha på fem olika glasyrer. Men det blir inte så himla spännande. Jag gillar ytan på den här, det där grova och skrovliga. Men han hade gärna fått jobba lite med en intressantare form oxå.

Jag tycker om formen och vad elden har gjort.

Zzaga nästa gång du visa vedeldat kan du väl ta något som Jan-Åke Andersson har gjort. han gör väldigt väldit fina vedeldade saker.

8, Vi har kommit fram till att det kanske inte är så smart att diskutera grejer som svenska keramiker gjort, det är ganska stor risk att dom läser det och känner sig sårade. Lägg en länk till hans sida i tråden som handlar om favoritkeramiker i stället, så kan alla som vill gå in och titta.

Läckert. När jag ser bilden  ser jag också en fransk keramiker .Han tog ett lerpaket ställde på drejskivan och tog bort lite lera så att den blev 8 kantig.Sen fart på drejskivan och drejar med knytnäven rakt ner i klumpen och trycker inifrån och ut så den blir lätt rundad nästan som bilden.Också Anagama bränd.

För mej är det en vas, i vilken det ska sitta en skir blomma i. Lite på japanskt vis. Naturligt och slumpartat och mycket materia. Tack för att du tog med denna grej, zzaga!

Ja gillar den verkligen, jättefina färger,,dekorativ med sin enkla form..kanske inte användbar, mer än för ögat..

Gränsen är fin mellan en lerklump och ett konstverk.

#10 Häftigt, sånt gillar jag!

Jag håller med om att man kan bli alldeles förförd av en teknik, så att man glömmer innehållet för den vackra ytans skull. Akvarellmålning är väl rätt typiskt för det - sköna effekter där nyanserna flödar in i varann, och sen var det inget mer. Jag har själv tänkt likadant om raku: "Asch, vilken ful kruka jag gjorde, men jag bränner den i Raku istället så blir det bra!"

Men så tycker jag inte om Callas. Jag älskar sprickorna, hela det ruffa uttrycket, tyngden, och färgerna. Håller med Koko #11 om att den skulle passa ihop med en spröd blomma, kanske en fin orkidé?

#9 Jag tror att det är utvecklande för alla keramiker att höra både positiv och negativ kritik om sina alster.

Aaaaaa!! En av mina favorit keramiker *L*

14, Absolut det är några här som varit modiga och lagt upp sina bilder. Men kanske inte så kul om man inte vet om det utan bara råkar ramla in här och ser det.