Hejsan Kerstine!

Vad härli´gt att du kommit dit att du känner att det är dags igen! Även för oss som hållit på ett tag kommer det "knutar" hela tiden. Som du säkert ser i inläggen:) Men på nåt sätt är det det som sporrar en hela tiden. Keramiken, eller vad man nu väljer för uttryckssätt tar liksom aldrig slut! Det finns alltid nya utmaningar att finna och det är det som är så kreativt. De allra flasta är ödmjuka i sin inställning för man vet att ingen kan kunna allt! Det viktigaste är lusten och den härliga känslan att få hålla på med nåt som man känner glädje över!!!! Köp dig ett lerpaket, nån vacker bok och lite verktyg och sätt dig vid köksbordet eller var som helst och njut:) Kommer inte inspirationen förr så kommer den senare. Det kan räcka att se några vackra bilder eller få göra en liten skev skål att ha socker i, för den har man gjort själv!!! Prestationskraven är lika bra att skippa för det bli sällan som man tänkt sig ändå:) Det är det som är det fantastiska, leran är levande och lever gärna sitt eget liv! Sen är det ganska skönt att ha nåt att slita av sig håret för när man är frustrerad ,antingen det har med leran att göra eller vardagen. Följ din känsla och börja experimentera, här på sidan kan du nog få mycket inspiration, det får vi alla tror jag

Ett hantverksföremål är inte bara                                                   form och funktion.

Det är först och främst mänsklig tid som                                     sparats undan den tomhet                                                            vårt liv rinner ut i.

Inför sitt verk kan människan säga detta är                                   min tid, detta är jag.                                                                   På annat sätt finns jag inte till för mig själv.

Gammalt ordspråk

Mvh Petra

Oj vad konstgt det blev:) Hoppas du ser det fina ordspråket trots konstig layout:)

Vi lovar att ge dig många knuffar

 tänd ljus,bjud hem en go vän, en vinare, musik, keramik samtal glädje ger skaparlust..hade det tufft efter jag blev mamma, man går nog igenom en liten kris med sig själv.orken e ju ej självklar längre.

Förstår din frustation….

Bestäm dagar som är helt dina då mannen tar fullt ansvar så du får den tid du behöver för att komma tillbaka till ditt skapande…

Du fixar det !!! 

var själv i liknande situation en gång, allt blev bara stående var på väg att sälja allt. Träffade en ny man som tjatade om att jag skulle sätta igång, började då på en kvällskurs för att se om det verkligen var roligt, och det var det!

Försök hitta en kvällskurs/helgkurs o prata med familjen om att du behöver egentid. Det låter som att de är införstådda med att du behöver det, iaf din yngsta dotter. Om du får göra något bara för din egen skull kommer du automatiskt att bli gladare och därmed en smula bättre mamma / partner. Att släppa lös kreativiteten är ett bra sätt att börja hitta tillbaka till bättre självkänsla. Nu vet jag inte alls var du bor, men kanske kan du ta kontakt med nån keramiker i närheten och göra ett besök för att bli inspirerad. Givetvis är du välkommen till mig om du råkar bo i närheten av Kungälv/Göteborg. Lycka till.

Tack:)

Ett jättevarmt stort tack för era inlägg. Jag har lovat mig själv att ta tag i det nu. Jag vet ni har rätt i att det gör ju inget om det blir en sned skål.:) poängen är väl att jag faktiskt gjorde den. Och den dagen lovar jag att vara stolt…

Hej! Välkommen hit! Börja med att känna på och för materialet. Leran är ju härlig att ta i och följsam. Snäll liksom. Tål rätt mycket. Ha inte krav på vad du presterar utan se tiden med leran som något du gör för dig själv. Sen blir det vad det blir, så att säga. Själv har jag annat jobb och fixar med leran på fritiden. För mig är det avkoppling och jättehärligt att gå ut i verkstaden och vara själv med leran. Vet inte hur jag skall uttrycka det rätt men det är liksom ett vattenhål för mig som jobbar med människor hela dagarna. Ibland kör man fast i tekniken och vill veta mera och då finns "keramik i fokus" och man får råd och stöd och inspiration. Det finns för dig med! Välkommen!

Alla mina skålar blir sneda, men jag tycker det är fint. 

Bor du i Skåne, så är du välkommen till  mig. Delar gärna med mig av det lilla jag kan .

Hej och välkommen hit, kul och bra gjort att du tog tag i att börja skriva här, redan där har du ju börjat en vandring…och när tankarna börjat gå, ja då är det inte lätt att få stopp på dem! Du skall se att mycket kommer att lösa sig nu, både med och mot gångar men nu är du på väg. Jättebra! Det känns verkligen att det är dax för dig att, ta din yta här på jorden, alla har ju sitt egna lilla space, som får vara ens egna. Tänk på att du är lika mycket värd som alla andra, ingen har rätt att för dömma eller dömma andra, dina åsikter är lika mycket värda som alla andras och du är värd att respekteras. Ha det riktigt kul med leran, försök att leka lite, hitta former som du hade när du var barn, glöm allt vad prestation heter, och tänk på att när man skapar någonting så är det för att det blir så presis just då, inte innan inte sen utan presis just då! visst är det fantastiskt Stor varm kram Marika

Sitter och ler åt mig kl halv sju på morgonen!? Det va rätt så längesen kan jag lova:) Allt det ni alla har skrivit träffar så otäckt rätt på mina ömma punkter. Jag har inte ens fått hem någon lera än men den delen av hjärnan som vill skapa är i full gång. drömt hela natten o vaknade med en massa ideer. Det liksom bara bubblar nu o vill komma ut. Men skillnaden är att denna gången är jag inte så rädd för att prova igen. Är inte så rädd för den "sneda skålen" längre (tyckte om ditt ordspråk Petra) Jag tror att skapandet i sig har större betydelse än vad man egentligen kan ana. Tänk bara all ångest som kan få komma ut. Och tack vare era inlägg så ska jag våga denna gången. Det är min tur nu…min tur att få bli jag en stund på jorden…

Javisst! Höj upp skapandet och var mindre kritisk mot resultatet. Stunden när man glömmer tiden och bara gör, det är då det händer! Trögheten (för mej) är innan …jag kan ha stora startsvårigheter(gäller det mesta, även annat än lera…)…men som tur är så är ännu svårare att sluta! Så fram med lerklumpen, ta tag den och äventyret kan börja!

Ja Kerstine! Har studerat hjärnan lite ur helandesynpunkt och mycket logig, ordna med problem, tal, ångest och oroa sig sitter i vänster hjärnhalva medan skapande är i höger. Det jag märkt själv är att jag kunde inte, behövde inte, sätta ord på skapande utan det kom av sig själv och blev det som det blev och en sidoeffekt var att det lättar på trycket i problematiken på vänster sidas områden. Vi är i en sån verbal och snabb värld att när det kommer till att det inte går att uttrycka så känns det fel. Efter många års övande har det nu jämkats samman för mig till en mer lugnt tillvaro men det hade aldrig gott utan kreativa skapandet! Må så bra som det går i nuet!/Louise

#1 Bruzapetra, vilket fint ordspråk!! Det ska jag spara!

Och lycka till Kerstine!

Ja visst är det fint!!! Fick det av en kompis för ett par år sen och har haft det med mig sen dess!!!

Ska spika fast ordspråket med en kylskåpsmagnet:)