Mitt kök är bara "utrustat" med testkörare, dvs jag har plockat hem en tallrik eller en mugg för att se om de är bra på alla sätt. Har blivit en del under åren kan jag ju säga!

Annars har jag både egen och andras konst och keramik. Mycket har jag bytt till mig. Men jag har tänkt som du, Ulla, det börjar bli dags att ersätta t ex de där gnissliga Höganästallrikarna mot egentillverkade.

Bättre väldigt sent än aldrig nånsin!

Missfostren bor i mitt kök…

Ja, inte de allra värsta - dom hamnar i slänghögen, men dom med glasyrfel eller andra mindre defekter hamnar inne. Muggar och skålar i alla fall. Ibland har jag funderat på om det är lite negativt att se felen och missarna till vardags, men lite nålstick kan jag leva med i filskålen. Fortfarande har jag kvar den första riktiga skålen jag drejade och det är ju kul att se att det går framåt i alla fall. 

Men det är roligare att se andras keramik inne, det blir en roligare dialog med något som man inte har gjort själv. Annars är det mer en monolog tycker jag.

"Annars är det mer en monolog", det var verkligen riktigt träffande sagt! Och det stämmer när jag tänker efter, det är nog inte lika roligt med egna grejer, det blir lite självbespeglande, eller hur?

Tur man har begåvade kollegor så man kan byta till sig fina saker istället!

Byta sej till-tänk att det har jag aldrig tänkt på. Sjutton också, vilken bra idé, det skulle man ju göra-byta muggar så man får lite omväxling. Och billigt också!!