vad består din duttmassa av?

Ca 90 % aluminiumoxid + lite kaolin och lite ballclay (väger inte, slarvar )

Det beror kanske på hur mycket färgande oxider du vill blanda in, men jag tror att det skulle funka med kanske 5%??? Järnoxid är ju ganska flussande i stengodstemp vid reduktion, men jag har dålig koll på t.ex. kobolt.

då skulle jag tro att krom och koppar skulle kunna förånga så mycket att man kanske kunde få en färgning av dom men järn tror jag inte på, då måste det i vart fatt vara direkt kontakten som avgör det och en sintring/förglasning. man får ju se upp med att duttmassan inte fastnar i godset. kanske kunde man ha en infärgad duttmassa som man doppade i en ofärgad duttmassevälling så man fick en mager yta som kunde ånga igenom ytskiktet.

Jag har sett hur järn kan färga. Om jag haft något gjort av en järnhaltig lera (typ 2% järn) stående alldeles nära nåt av en vit lera, då har det blivit gult på det vita av järn från det järnhaltiga föremålet.  Det var efter jag sett detta jag blev sugen på att leka vidare med det. Tänkte först göra mönstrat engångs-"sättmatrial" av järnhaltig lera, men kan ju inte ha direktkontakt så då var jag inne på att trycka fast snäckskal på mörk lera och lägga grejer på detta, och sen kom jag på att det kanske skulle funka att färga in duttmassan med järn direkt…

Jag får väl helt enkelt testa

Det funka bra att få oranga fläckar så som jag ville, istället för gråvita . Använde 4% röd järnoxid i duttmassan.  Duttarna var inte riktigt lika lätta att få av efter bränning, några behövde lite sandpapper, men inte så det var problem.

Ser fint ut. Jag upplever det som att även organisk material kan synas i form av annan reduktion. Jag har väl nämnt duttar av krita ( som hemmagjorda snäckor) tidigare? Salt är ju extra utsatt men jag har duttat många små vedbränningar med ren lera. Tricket för mig har varit att skyla duttarna men även se till att inte trycka fast den runda dutten så hårt att den deformeras. Sedan har lerornas olika krympning fått sköta jobbet. Med rätt lera går det finfint.

väldigt snyggt jobb pyro, kul att se hur ett problem kan lösas på ett smart och enkelt sätt. Och intressant stefan med ren lera, vilken typ av lera har du använt, jag tänker på glasyrlera och liknande som har ett relativt högt innehåll av aluminium, dom borde funka bra. Finns det någon som provat med magnesiumkarbonat på lera?

Du är på samma spår som jag hade #8 aluminiumrika leror. Först bara grova lågkrympande men det visade sig funka riktigt bra med leror som krympte mycke (en egen lera baserad på väldigt mycket ballclay funka tex.); om man sätter duttarna så att de inte nyper fast i leran under bränningen. Inte provat magnesiumkarbonat. Minns jag rätt att någon använt zirikonsilikat som plattsmet? (har inga referensböcker till hands just nu) Ett vanligt recept av vedbrännare är en tålig lera som man blandar med sand eller sågspån. Kvartssand kan ju verka osmart i salt men eftersom kontaktytorna är relativt eller helt skyddade går det tydligen okej.

Har sett flera (i böcker) som använder zirkoniumoxid till plattsmet/"ugnsskydd", men det är mycket dyrare än aluminiumoxid. Vad är fördelen med att använda lera eller lera+sand/sågspån istället för "duttmassa" av huvudsakligen aluminiumoxid?

En aluminiumrik lera är normalt mera plastisk än dom magra lerorna och dom krymper mycket. Fördelen med aluminiumrik lera skulle kunna vara att det blir betydligt mera hållbart och billigare och så är det ju färdigt. Min tanke med magnesiumkarbonat var att det är också billigt och jag har provat det tillsammans med kaolin som separator till glas med ganska bra resultat.

#10: tja uttrycken blir såklart annorlunda.. Man har säkert gjort duttar av lera och sand/ organiskt mtrl i 3000 år och fördelen är den samma: tillgängligt och gratis. Men för salt är dessa duttar ganska riskfyllda såklart.