Det är en bränning där man vid vissa tillfällen under bränningen kastar in salt i ugnen, saltet reagerar med elden och leran och bildar glasyr på föremålen. T.ex. höganäs är känt för sitt saltbrända gods. Man bränner till stengodstemp och oftast med ved, men det går nog bra även med gas eller annat brännbart. Inte elugnen dock.

Man kan även använda salt i lägre temperaturer, men då blir inte saltet glasyr utan används mer för att skapa effekter.

Avalon…. tack för ditt svar. Man kastar in salt vid vissa tillfällen. När är dessa tillfällen? Är det tidsanpassat eller värmeanpassat eller hur är det?

Hur använder man salt för effekter?

Värmeanpassat, det är säkert olika hur man gör, men någon gång efter 900-1000 har jag för mig och fram tills bränningen avslutas. Men som sagt var det kan nog variera. Man har ofta dessutom små koppar med salt i ugnen redan från början av bränningen, för att saltet skall komma åt alla föremål i ugnen.

Man kan nog använda salt för effekter på mängder av vis, det jag gör är att jag har det med i ugnen (vedugn) antingen i foliepaket, i små koppar, eller löst på föremålen och bränner till kägla 06 (ca 1000) grader. Tillsammans med engobe med bl.a. koppar så blir det alla möjliga olika färger. Det kallas lågsalt bränning, vill du se bilder kan du googla på low salt firing så hittar du säkert massor, jag kan inte lägga in bilder för tillfället.

Man kan även hälla salt i spånet när man gör rökbränningar.

Avalon - som helt okunnig på detta med salt…vad är det för typ av salt man använder? vilken mängd behöver man för en spånbränning i tegelugn på ca50X50Xhöjd70 cm? Strör man fritt? Ska det vara i från början? Vi är ett gäng från min keramikkrurs som ska bränna i spån 2 juni. Ska bli så roligt att lära mig detta så jag själv kan experimentera fritt senare i sommar!

Vanligt salt, natriumklorid. Jag vet inte exakt hur mycket jag har i, men det är väl några deciliter kanske. Antingen strör man fritt i spånet eller så lägger man små paket av t.ex. folie i eller mellan grejerna när man packar, eller både och. Och i sågspånsbränningen är det nog enklast att ha i det när man packar.

Tack! Det ska bli spännande att prova!

Kompletterar lite: När det inte är lågbränt salt utan traditionell saltbränning brukar de flesta salta efter 1200 grader. Jag häller in saltet vid ca 1240-1250 grader (vanlig koksalt från typ konsum) med hjälp av ett vinkeljärn som jag fyller med salt, sticker in genom en liten glugg som kan öppnas, och häller av (ögonskydd på!).  Vid denna temperatur förångas saltet snabbt. Det inte bara smälter utan blir luftformigt altså och delar sig i natrium och klorid.  natriumet reagerar med aluminium och silicium som finns i godset och bilder natriumaluminiumsilikat som är en mycket stark glasyr som lämpar sig väl för bruksgods men som även kan bli SÅÅÅ vackert när man har tur.

Jag har skrivit mer om saltbränning och om min ugn på min hemsida m du är intresserad.

Pyromanen och Avalon… så jättebra information… Stort tack till er båda!! Kul… kanske jag nån gång skall våga prova, hoppas det.

klart att du ska våga prova!

Fast det är ju jättefarligt…. jag har blivit så besatt av saltbränning att jag vill hålla på hela tiden. Vill sluta jobba, mit annars så roliga jobb med bra lön och trevliga arbetskamrater…  mina barn kommer att svälta……

Förutom det så är det nog inget som är farligt med saltbränning. Problemen är snarare att det är dyrt och kräver en del kunskap att bygga ugnen och lära sig elda i den. Det blir ett stort projekt och då får barnen svälta…

Man kan även blöta saltet lite och krama små bollar som man sveper in i tidningspapper, för att kunna "kasta" in lättare i luftintagen. Efter man kastat in saltet stänger man till intagen och väntar en stund. Att rekommendera är att ha små ringar utan engobe på som man kan lätt plocka ur ugnen efter en saltomgång. Då kan man kolla glansen på glasyren som bildas av saltet, om det är dålig glans= salta igen annars= färdigt:). Det är även bra att ha en gasmask på sig under själva saltningen då saltet förvandlas till "stridsgas" Och kan sticka i lungorna… vet inte hur det känns med lågsalt eller när man stoppar i salt i koppar från början.

Om man kastar in saltet, i bollar eller hur det nu blir, finns det inte risk att det hamnar i stora koncentrationer på ETT föremål? Eller förångas det så direkt så att det sprider sig i hela ugnen? Måste man använda engobe? Syns den igenom saltglasyren? Funderar på det där "vanliga" höganäs saltglaserade, som man ser… det bruna med lite bubblig yta.. är det engoberat först? Eller är det bara salt?

Vet inte riktigt vad höganäs använder under sin "glasyr" Men den glasyren som bildas av saltet är transparent. Det blir ibland sådär apelsinsskalsvågigt som är karaktäristiskt för just salten. Man kastar även bollarna på elden så att saltet följer med elden in i ugnen. Visst blir resultatet olika beroende på vart man ställer alstrena i ugnen, men det är spännande.:)

Höganäs, Raus och Wallåkra stenkärlsfabriker i nordvästskåne anänder inte engober på sina krukor. Den apelsinskalslika ytan kommer av saltningen.
Från början användes den lokala stengodsleran som kom upp mellan lagren av stenkol när man började bryta den. Stenkol +stengodslera = bra förutsättningar att sätta igång en stenkärlsfabrik! Så det är därför de alla ligger i samma trakt.  Vad jag vet så är det nu bara Wallåkra som fortfarande använder den lokala leran. Höganäs får sin specialblandad för att den ska se ut som de gamla krukorna.

Den här lerådern snett över Skåneär enda stället i Sverige där man kan finna stengodslera i marken. Fyleleran hör till den samma och den fortsätter på Bornholm också.

Eftersom jag inte ser att det står tydligt i denna tråden måste jag lägga till att man INTE saltar i en elugn. Det måste vara en ugn som är byggd för att tåla salt. Vi vill ju inte höra att någon testat salta i sin skitdyra nya elugn inte…

Saltet (natriumaluminiumsilikat) blir en genomskinlig glasyr i sig.  Lerans sammansättning och framförallt järnhalt påverkar färgen.  Höganäs mörkbruna saltglaserade innehåller alltså en del järn i leran.  Reduktionen gör att järnet färger godset mycket mörkare än t.ex. i en elugn.  En lergodslera med lite järn i som i elugn blir gul blir i min saltugn kolsvart.  Om jag knådar ihop 1 del gulbrännande med 5 delar vit stengodslera blir färgen som på mina grötskålar i fotoalbumet (står på en handduk och toaletten på fotona).  Bilden där jag skrivt "med blixt ush" är det 50% gulbrännande lera, 50% vit, vilket brukar bli en fin varm orange. Man kan altså utnyttja det med lerans järnhalt för dekoration…

Att kasta in salt verkar inte så smart tycker jag. Onödigt riskabelt.  Varför inte föra in saltpaketen med ett föremål och försiktigt lägga eller dimpa dom?

Visst. Man kan också tillsätta saltet i eldstaden (har även läst om de som preparerar ved med salt och eldar med detta och teorier om att saltbränning uppfanns då man eldade upp gamla salt-tunnor)  men eftersom saltet är mycket tufft mot ugnens insida och det är vid godset man önskar effekten så är det lite onödigt att korta ugnens livslängd genom att utsätta eldstaden för mycket salt också.  Smartast om man kan "pladsera det" där flammarna kommer från eldstaden på väg mot godset…

 Det med att saltet omvandlas till stridsgas är väl att ta i lite.  Men visst,  saltsyraånga kan finnas nära intill ugnen när man saltar och det är knappast nyttigt att andas in.  Bra ventilation behövs.  Det har en karakteristisk syrlig lukt.

I ovanstående inlägg skrev jag lergodslera, jag menar stengodslera!!!

Av någon anledning är "hantera" texten borta så jag kommer inte in och kan ändra i texten….

Man kan bara ändra sitt inlägg en halvtimme efter det man har skrivit (tror jag det är). Om du kommer på att du vill ändra efter det så kan  du ta kontakt med mig (till exempel) så gör jag det åt dig.

Vill du att jag ska ändra i ditt inlägg ovan?

Vad händer med elugnen om jag saltar den?

Ok, man kanske inte kastar in saltet men jag tror att ni förstår vad jag menar:)

När saltet tillförs i slutet av en stengodsbränning förgasas saltet och bildar tillsammans med lerans kvarts en tunn glasyr:

Na2O 0,5-1Al2O3 2,8-5,5SiO2

Den troligen vanligaste temperaturen för glasering ligger mellan 1180-1300grader beroende på:

1. lera som sintrar bildar ganska lätt en saltglasyr, de flesta stengodsleror sintrar vid dessa temperaturer.

2. Natriumklorid (koksalt) Smälter vid 800grader och förångas vid 1100grader.

Den mängd glasyr som bildas på leran är beroende av förhållande mellan: Natrium, aluminium, kisel.

Detta innebär att på aluminiumhaltiga leror ger saltet torra, matta, röda och orange toner. På mycket kvartshaltiga leror ger saltet blanka och transparenta glasyrer. Även järn och kalcium påverkar färgresultatet.

Biprodukter vid saltglasering är KLORGAS som jag tidigare kallade "stridsgas" och saltsyreångor, men det är väl upp till var och en om man använder mask eller inte, jag skulle rekommendera det.

Om man "kastar" in saltet direkt på elden ska man vara försiktig så att inte sotet från elden följer med saltångorna upp till prylarna eller det kanske beror på vad man vill ha för resultat och hur nyfiken man är på vad som händer:) Vidare så sätter sig saltet på allt som finns i ugnen och därmed blir elementena i ugnen förstörda. Jag vet att man kan tillsätta ett av grundämnena i en glasyr för att få en liknande effekt i en elugn men minnet tryter kanske vet någon annan. Hejsvejs

Vad händer om man använder andra sorters salter?

Vad för salter? Prova du lär dig något varje gång:) Du en gammal hemsida för ett gulligt ugnsbygge finns… googla på perks krukmakeri ta första förslaget oc kolla in sidan. kul kille:)

21, Ja du jag vet inte vad du menar för sorts salter då, och inte vad som händer heller !

Tjaaa.. kaliumsalt t ex.

Jag kollade hemsan… väldigt vackra saltglaserade krus… Undrar om jag nånsin kommer att nå dit…

19. om man har sett insidan av en använd saltugn en gång så glömmer man inte det. Det sitter tjocka krustor av glasyrlik massa  ( alltså saltet som förenat sej ugnen ugnen och blivit en tjock glasyrmassa) längs med sidorna och bara blotta tanken på vad en saltning i en elugn skulle göra med elementen och ugnen får mej att ta mej för pannan… Dyrt hade det nog blivit att reparera i alla fall.

#24: kaliumsalt saknar natriumet som är det som behövs för att bilda glasyr, så det funkr nog inte.

Elorion: det blir ingen clorgas utanför ugnen, det är ett gammalt misförstånd.  Clorioner är mycket reaktiva och det finns inte en chans att de tar sig fram till någons näsa som clorgas vid en saltbränning.  Det är nästan lika många fria natriumioner,så de allra flesta lediga clorioner vill reagera med en natriumion igen när de kommer en bit upp genom skorstenen eller ut genom någon springa så att tepraturen är lägre (bilda koksalt igen altså).  De clorioner som är i överskott vill om de inte hitter något mer reaktivt på sin väg under alla omständigheter hitta fukt i luften och bilda saltsyra HCL

För de som vill veta mer om ämnet och läsa något mer uttömmande än jag får ihop här såvill jag rekommendera Phill Rogers salt-bränningsbok där det finns ett bra kapitel om kemi och miljö.  Även i Nils Lous "the art of firering" finns bra beskrivningar av kemin kring saltbränning (och sodabränning)

pyromanen… ok… kaliumsalt gör ingen glad i en saltugn alltså.

Är boken du rekommenderar på engelska? Jag är för lat och för ovan vid att läsa engelska.  Finns det nån liknande på svenska i så fall?

ja, båda böckerna är på engelska. Känner inte till några såna böcker på svenska tyvärr

Ok Pyromanen. Min personliga uppfattning om saltbränning vid just saltandet är att det sticker lite i halsen och lungorna, kanske har jag dåliga sådana… så jag använder mask när jag saltar, jag vill kunna hålla på i många år till.

jag tror det är jättevettigt att använda mask vid saltningen som du gör elorion. Dels är saltsyraångor frätande dels kan man inte veta allt vad som kan bildas i små mängder, håller med dig att det inte är värt att riskera hälsan.

Jag ville bara lägga till om det med andra saltmöjligheter - en sådan är ju soda som är ganska spännande. Gail Nichols är en tant från australien (är hon professor kanske?) som just skrivit en fin bok om detta. Hon skapade lite rabalder i internationella vedbrännarkretsar för några år sedan eftersom hon får så vedaktiga effekter i sin gasugn med hjälp av sodan.