Jag knådar inte igenom leran sådär jätte noga (man är ju lite lat av sig)…  men jag slår den några gånger rejält i bordet. Det märks liksom på leran ibland. När man tar och skär en bit ifrån paketet så är den hård och stel. Efter att ha fått sig ett par rejäla smällar i bänken är den plastisk och lätthandterad. Varför vet jag inte… men det funkar för mig:)

Om man tycker lerpaketet är för hård så kan man  ex… släppa, tappa, det nerför en trappa eller liknande. Då brukar leran bli mjukare .Man har då skakat om de små partiklarna i leran + vattnet så leran blir mjuk igen.Vi tar även lera ute i naturen på olika ställen det är samma sak där  ett par smällar eller liknande gör leran mjukare.

Den lera som ni tar utifrån naturen, är den så bra att ni kan använda den direkt som den är? Går den att dreja också?

Måste i regel slammas  , men det kan hända att leran är så ren  att den går att användas nästan direkt. Om leran nu är bra , knåda leran skär tuna ost bitar  plocka bort sten, växt rester. Så fick lärlingarna för lära sig. Har själv  fått lära mig i tyskland hur man kan på olika sätt se på växster i naturen, var bättre och sämre lera finns. MEN en lera mår alltid bättre av att lagras.

Vi har lera som det drejas av, men används som lergasyr också.    Hoppas det går att läsa ,hittar inte mina glasögon.

Ursprungsfrågan är väldigt bra tycker jag, jag har själv funderat på om man verkligen behöver knåda så mycket som det står i alla böcker?

Själv brukar jag kasta lerbiten jag ska jobba med några gånger och sedan forma den till en boll. Har inte haft några problem hittils med luftblåsor om jag tagit leran direkt från förpackningen. Om jag däremot återanvänder spillbitar får jag jobba ordentligt för att få den luftfri.

Har jag missat någon anledning till att man ska knåda leran? får man bättre resultat? riskerar man något allvarligt fel om man inte knådar?

Knåda lera?

Det var länge sedan jag gjorde det. Jag arbetar i en verkstad med en lerkvarn som pressar ur det mesta av luften med vakum.

Men jag kommer ihåg när jag var tvungen att knåda leran trots att vi hade en lerkvarn (utan vakum).Det var urjobbigt och inte alls bra för mina händer.Jag skulle nog aldrig dreja utan att knåda leran först. Jag knådar även leran som ska pressas genom en hänkelpress annars blir det inte riktigt bra.

Jag tycker det är viktigt att underlätta drejningen vilket i sin tur ger mindre förslitningsskador i lederna som man till slut får, tyvärr.

jag knådar heller aldrig lera utan slår den bara lite,alltså den jag tar direkt ur paketet.Det blir alltid bra resultat

Många olika åsikter hittills, jag håller mig till den trygga mittenlinjen. Tar jag lera ur nytt paket är det inte alltid jag knådar den. Särskilt inte om jag ska dreja mindre saker, som muggar & skålar.

#6 Veka, förslitningsskador vill man ju gärna undvika så länge som möjligt. Känner två stycken som fått problem med handlederna, en så pass att hon fick opereras. Du rekommenderar lerkvarn till vardags? Vår används bara vid högtidliga tillfällen.

#0 Kan inte insisterandet på knådning bero på att man gick en kurs, och ens lärare var väldigt mån om att de alster man i sitt anletes svett fick ihop skulle lyckas? Jag är mycket strängare mot mina elever än mot mig själv när det gäller hur lera ska bearbetas och färdiga saker torkas, för jag tycker det är jobbigt när deras saker misslyckas.

Jag tycker att ni är jätteduktiga som inte behöver knåda leran men själv är jag så bortskämd med lerkvarn.

Startade jag eget skulle jag nog bli tvungen att knåda för hand eftersom en lerkvarn är dyr i inköp. Men jag skulle vara försiktig i knådandet då mina handleder har fått jobba så mycket.

Om jag säger så här: Om jag inte skulle knåda en lerklös som ska drejas till något, utan bara ta leran direkt ur paketet(även om leran är mjuk) så skulle mina handleder ta mera stryk. Knådningen underlättar drejandet, för mig.

Här kommer ytterligare följdfråga:

har det hänt någon av er att något har exploderat eller missformats i ugnen pga luftbubblor?

#9 är det svårare att dreja en oknådad lerklös?? tar det längre tid att centrera eller vad?

#10 Jag tror det är en av keramikvärldens bäst bevarade hemligheter att saker inte sprängs av innestängd luft. Explosioner orsakas alltid av fukt.

Fast det finns ett samband ändå - om man stänger in luft i lera torkar det mycket långsammare, så sakerna kan kännas helt torra utan att vara det. Stänger man in luft måste man torka grejerna väldigt länge. Ju större luftfickor, desto längre. Helst ska de stå på ugnen under en bränning eller två.

Blåsor har jag däremot fått av att ignorera luftbubblor. Inte kul alls. Det kan verkligen slå ut som bölder när man har luftbubblor i leran, och det kan gälla innestängd luft över huvud taget, gör man en kub kanske den har konvexa väggar efter bränning. Vilket kan bli snyggt, men kanske inte somman tänkt sig!