Fösökte lära mej spiralknådning, men fick aldrig in snitsen, bökigt….

Kan nog stämma att man kör åt olika håll beroende på högerhänt eller vänster.

Det är vanligt att man vill knåda leran i drejskivans rotationsriktning. Det kan verka bökigt men det har sina fördelar. Välj en riktning och öva på. Börja med 2-3 kg mjuk lera och ha koll på att du får med all lera i botten( den punkt du rullar upp klösen på)

Tack för tipsen. Det är en riktning som känns mycket lättare än den andra, så då provar jag med den. Jag gör mig inga illusioner om att det ska vara lätt att lära, men vill väldigt gärna prova.

Kan inte hålla mig tills jag kommer till verkstan! *hårt biten av keramikbacillen*

leksands fhsk har filmer på keramiska tekniker, pedagogiska! där läraren bl a visar spiraltekniken.Du ska behålla vridn riktn på drejskivan så oavsett om du är vä-eller hö-hänt, spralknådar du i samma riktning som rotationen på drejskivan.

Har sett på de filmerna, de är bra!

Men om man skulle råka knåda motsatt mot drejskivan så är det väl bara att vända uppochner på klösen, eller?

Har försökt en del nu, och det gick mycket bättre än väntat. Inte lika snabbt och elegant som hos proffsen såklart, men jag får ju leran att gå runt som den ska i alla fall! *stolt* Enda problemet bara att den vill "gå sönder" som jag skrev i andra tråden.

Hur du än knådar så är det bearbetningen av leran på drejskivan som är det absolut viktigaste, kör upp klösen ett par gånger och så har du lerpartiklarna i en fin struktur som ligger riktigt.

#6:
Instämmer. Sen jag köpte min vacuumlerkvarn har jag aldrig knådat leran överhuvudtaget, utan gör all bearbetning på drejskivan. Det tar ju bara några sekunder och då slipper du knåda in luft i leran, vilket de flesta gör. Har aldrig haft en spricka i något drejat. Såg en gång på ett keramiksymposium en amerikansk (välkänd?) keramiker som inte kunde knåda. När han drejade sa det "splatt" och poff" hela tiden på grund av luftblåsor som sprack i leran. Bedrövligt att se! Gick därifrån besviken.

Knåda in luft, ja… Det vill hela tiden komma in luft i "hörnet" i den punkten som leran roterar runt, som den knådade leran åker in i. Den blir liksom en tratt där, vet inte riktigt hur jag ska förklara, men vet inte hur jag ska undvika det.

Handen som håller om din tratt kan kupas och skapa en konvex topp.

Nej, jag menade inte den tratten. Så svårt att beskriva med ord! Jag menar, att när jag knådar så blir det som ett slags snäckmönster som formar en ganska flat skål, men i mitten av skålen, där all lera möts, blir det djupare, som en tratt, och där kommer det in luft.

Men jag såg på Leksands fhsk filmer igen, och har en ide om vad som blir fel. Man måste flytta den handen som knådar uppåt, närmare den andra handen varje gång, så varje veck med ny lera kommer lite högre upp, istället för att komma på samma ställe och forma ett allt djupare hål.

Visst är det svårt att beskriva det i ord men vi lyckas ju förstå varandra i varje fall :) Om det inte räcker med att flytta handen testa att ta imindre och vagga klösen mer istället. Enträgen vinner :D