Ännu en bild på det konstiga resultatet…

Vad nefelinsyenite skall vara bra för undrar jag? men det är helt klart att ni tagit upp grejorna innan det smält ordentligt. En sådan bubbelfas är normal och det skall koka färdigt så att ytan ser jämn och glänsande ut i ugnen när ni tar upp sakerna.

Jasså säger du det! Kan det vara så enkelt! Vi tyckte att vår gasoltub betedde sig annorlunda mot sist. Gasen kom ut ur den lite ojämnt tyckte vi. Kanske fick vi aldrig upp värmen ordentligt alltså! 

Vi hade en teori om motsatsen…att vi brände för varmt.

Nefelin Syenit ingår i de grund rakurecept som finns här på forumet. Jag kan ingenting om kemi utan läser bara inantill:) Vad hade du föreslagit istället Perlennart?

En lämplig fritta och så 5-20 % glasyrlera beroende på frittan och temperatur och så färgande oxider, enkelt och bra!

Glasyrlera? Vad är då det? Och vad gör den?

Bentonit är väl också lera? Jag har förstått det som den skall göra att glasyren går att röra upp bättre och dessutom häfta vid godset bättre.

Klart man kan använda bentonit också men en plastisk lera är betydligt lättare att arbeta med än bentoniten som ju klumpar ihop sig och som helst skall ligga och sumpa till sig. Glasyrleror finns det många olika slags, man kan också ta en vanlig plastisk lera om man vill eller kaolin.

Tack snälla för dina råd!

Jag får ge mig på en ny bränning så snart som möjligt och göra lite nya glasyrprover!

Stoppa in de här grejorna oxå då och låt glasyren smälta ut. Gjorde samma misstag en gång när vår termometer pajade, så vi trodde oxå att det kokade och slet ut sakerna. Men de blev jättefina när vi insåg misstaget och körde om dem!

Jag skall verkligen prova det Stinann!

Har du en uppfattning om NÄR under processen som man skall se att kopparglasyren oxiderat och blivit turkos? Är det redan i tunnan under bränningen eller senare i spånen?

Om du vill ha oxiderad turkos färg ska du väl inte ha ner grejerna i spånen???

Om du vill ha en turkos glasyr måste du se till att få med tillräckligt med syre in i tunnan. Ett sätt är att, som du hade läst, placera brännaren en bit ifrån hålet. I min gamla ugn hjälpte inte det, öppningarna var antagligen för små. Istället brukade jag lägga en liten bit sättplatta under locket för att få in syre genom glipan istället. Då slapp jag reduceringen i ugnen.

Nästa sak som du ska tänka på är att låta glasyren stabilisera sig och svalna litet innan du lägger föremålet i sågspånet. Inte för mycket, du vill antagligen att godset och krackeleringarna ska färgas svarta. Om du snabbt har ner sakerna i spånet så får du mera koppareffekt och mindre turkos färg. Ni får pröva er fram litet så ser ni vad som händer.

Ja Ulla, vi har nog ett för litet hål för det är perfekt avpassat till brännaren. Vi skall testa med en glipa i locket! 

Hur lång tid handlar det om ungefär innan man lägger grejorna i spånet? Vi har haft spånhinken ett par meter från rakuugnen och burit föremålen direkt från ugn till spåntunna. 3-4 sekunder kanske innan keramiken hamnat i spånet och täckts över.

Nu är jag väldigt sugen på ett nytt försök!:)

Som rolnor skriver så skall det ju inte reduceras för så får du ju rött i stället för turkos. Om man skall reducera så är det ofta en bra ide att vifta sakerna lite i luften innan dom kommer i spånorna så att glasyren hinner att krackelera, om man nu vill ha det så. Om man väntar länge nog så kan man så klart även ge en turkos glasyr en reduktion så leran och sprickorna får färg.

Glasyren med kopparoxid ser ut att ha reducerad i ugnen. Det skulle orsaka en kraftigare 'kokande' än en oxidiserad bränning.

Jag använder en större hål i ugnen än brännarens storlek, och har brännaren en liten bit ifrån hålet. På det viset dras lite extra luft in med gasen, och bränningen går snabbare eftersom det är oxidiserande.

Jag tänkte på det där med gasen, att den var ojämn mot slutet för er.  Under tiden man bränner blir gastuben allt kallare och kallare och då bränner den sämre ju kallare den blir. När jag var med och brände Raku med gas värmde vi gastuben flera gånger under bränningen med varmt vatten för att den skulle behålla fullgod kapacitet.

Nä nu blev jag snurrigare (är för det mesta snurrig 😃). När jag är med och bränner så ställer vi gasbehållaren i kallt vatten för att få fart på gasen.

Om det blir reduktion i ugnen kan man också öppna upp skorstenshålet lite. Det var problemet med vår ugn när vi precis hade gjort den.

#16 Även om man använder kallt vatten är man över gasens fryspunkt (antar jag), så det hjälper det också!

Ja, långt över, men det kan nog bli ett lager is på tuben om man har en stor brännare. Varmvatten ska man nog se upp med, finns en övre gräns för vad man ska utsätta såna här tuber för, i öknen om det är 45 grader varmt är nog ingen fara men över 60 grader ska man se upp kan jag tror jag…

Det var bra att få reda på att vattnet inte får vara för varmt, det hade jag ingen aning om. Vi tog varmvatten direkt från kranen och det gick bra den gången. Men skall definitivtl vara försiktigare med det varma vattnet vid nästa bränningstillfälle.

Tror inte att det är någon fara att vattnet blir för varmt om du tar det från kranen. Om du inte har någon anordning så du får ut kokande vatten förståss🤐

Brukar själv ha min gasol stående i en balja där jag häller på varmvatten när den blir kall.

Nyss hemkommen från Rakuvaria i Holland. De hade brännaren dikt an eller nästan en bit in i tunnan. Hålet på locket minst 10 cm diameter. Vifta med alstret utanför tunnan minst 20 sekunder. Du kan lyssna efter krackarna i glasyren. Det ska plinga och knäppa. Det beror självklart på hur tjockt godset är hur lång tid det tar att svalna. Ofta har många för bråttom ner i reduktionstunnan… Lycka till och slappna av och ta det lugnare nästa gång!

Hur varmt vatten man använder spelar ingen roll egentligen, det jag menar är att tuben inte får bli för varm.

Vi har gjort ett hål på tunnan långt upp men har inget i locket.

Ulla föreslog att vi skulle ha en glipa i locket för att få in syre och nu säger även du Godsägare att du har ett hål i locket. Gör hålet (ca 10cm diameter) långt upp på tunnans sida ingen nytta?

Är det bättre att vi pluggar igen det hålet och kör med en glipa i locket?

Jag tycker bara att det verkar som om man förlorar väldans med värme om man skall ha en glipa i locket under hela bränningen.

Va bra att få veta att man skall ställa gastuben i vatten och va bra med alla råd om oxidation och hanteringen utanför tunnan.

Det är fantastiskt med alla råd och all hjälp här!

Tack!

Man kan ha ett skorstenshål i locket eller i högt upp på tunnans sida, så det ska du inte sätta igen. Fördelen med att ha hålet i locket är att man lätt kan minska det eller stänga till det genom att lägga tex en bit sättplatta över, om man nu skulle vilja det.  (Jag antar att du med hålet i sidan menar ugnens "skorsten".)

Du kan ändå testa att ha en liten glipa i locket för att få in extra syre. Det brukar inte ta längre tid för det, snarare tvärtom, eftersom reduktionen du nu har i ugnen gör att temperaturen inte stiger som den ska.

Jag tänker att extra syret som man får in kommer från att brännaren får lättare att suga med sej luft in i ugnen, det är väl så ni menar?