Jag håller inte reda på frittorna, jag köper frittor så sällan så de har alltid utgått eller bytt beteckning. Jag skulle ringa och fråga om samma fritta finns under nytt namn, eller höra vad de annars rekommenderar!

Dessvärre har dom nog stängt till i Augusti….

Hej igen!

Ja, jag ringde till Cebex men ingen av kontoren kunde ge mig

någon vettig information om vad som skulle kunna ersätta som finns i deras sortiment nu.

Jag blandade o experimenterade med några frittor och recept , men ingen av de vita eller transparenta glasyrerna blev bra . 

Kommer ihåg att dessa 3042 0ch 3051 hade väldigt låg smältpunkt - ca 600, och nu fick jag köra upp ugnen tills ca 870 innan nån ens började smälta ut. Det mesta av de vita blev sotigt , grått och inte alls vackert.

Efterlyser nu recept på  riktigt vackra vita och transparenta  rakuglasyrer som är lågbrännande med smältpunkt omkring 600 .

😃Någon som vill dela med sig??!

600 är jättelågt, det lägsta jag bränt Raku i är kring 800 grader. Är det någon särskild anledning till att du vill ha så låg smältpunkt?

Det är så låg temp att normala frittor på marknaden inte klarar det!

Glasmjöl kanske?

Vanligt glasmjöl behöver också högre temp.

Ja, glas mjuknar väl vid 600 men ska det smälta ut så krävs det mer…

#5 Vad betyder det då när det står att frittorna har en smältpunkt på 600 grader? Är det den temperatur där glasyren börjar mjukna? (I så fall är det en dålig beskrivning tycker jag.)

Ja, det är väl knepigt att tala om smältpunkter när det gäller amorfa smältor överhuvudtaget?

#10 Jag förstår hur du menar,  teoretiskt finns ingen punkt när man kan säga att där är frittan osmält, där är den utsmält. Smältintervall är i så fall ett bättre ord för oss som ska blanda glasyrer på olika råvaror.

Är det någon som vet vad leverantörerna menar när de sätter ut frittors smältpunkt? Är det en temperatur när frittan ska vara utsmält, eller där smältningen börjar?

Vad försäljarna menar skall jag inte säga, det får dom väl svara på själva. Men det som man normalt räknar med är dilatometrisk mjukningspunkt, och tar man t.ex. ett blymonosilikat så ligger mjukningspunkten på 530 grader, men man behöver mera varme för att få en utsmältning. Och så beror det på vad man har i glasyren förutom frittan, kaolin, lera eller bentonit ökar ju smältpunkten och det gör en del färgande ämnen också. En alkalifritta typ M 1233 kan man få att smälta ganska fint på si så där 640 grader eller kanske lite lägre. Men finns den hos leverantörerna? jag har tråkigt nog inte koll på vad som finns idag!

Inte för att vara petig men osmält eller inte beror ju på viskositeten. Ett glas har ju en fast form liksom olika organiska glas också har en fast och en flytande form. Och smältintervall är något annat än smältpunkt, smältintervall hos en glasyr är mellan vilka temperaturer den fungerar som glasyr. En alkaisk glasyr har ett litet intervall, gränsen mellan mjukning och smältning sker relativt snabbt och så från smältning till att viskositeten ändrat sig så markant att glasyren rinner av är också ett ganska litet steg. Andra glasyrer med jordalkali och bor t.ex. kan ha ett intervall på flera hundra grader.

Ja, det här är viktigt att diskutera, visst är det väl så att vanligt glas t.ex. är flytande även vid rumstemp rent teoretiskt? Att det är en underkyld smälta?

#14 Starta en ny tråd, Rolnor, annars lämnar den här ämnet alltför mycket! =)

Du har rätt Lena men jag måste svara på rolnors fråga. Teoretiskt är det riktigt men i praktiken så hinner glaset att återkristallisera långt Innan det kan påvisas en flytning så det stannar vid en rolig teori.

Kemist vet du, kan inte låta bli att grotta ned mej, sorry…