Som membran till konstgjorda sjöar. Som fyllnadsmedel till att reparera borrningar vid provtagning i jorden. Som fyllnadsmedel och anstrykning av papper. Inom medicin industri och även till proteser använder man leror. Och elektroindustrin använder lera. Man kan hitta nästan hur många som helst, jag kommer också i tanke på tandkronor.

Jag kan nämna ett par ovanliga användningsområden som jag varit involverad i:

Under en period levererade vi tonvis av Hutschenreuters torrpressmassa (vanligtvis till servisgods m.m.) till en fyrverkerifabrik som av den massan pressade raketmunstycken…!
( Men idag tillverkas nästan all pyroteknik i Asien…)

Saab köpte under en period Vingerlings lergodsgjutlera WB30PM (starkt ockrafärgat pulver), som man blandade med vatten och skapade stora ockrafärgade lerpölar av, vilka man lät sina bilar köra genom i olika hastigheter och på olika sätt.
"Smutsens" starkt kontrasterande färg gjorde det lätt att studera och dokumentera hur vatten och smuts stänkte upp mot bilarnas undersida. Själva "sprutbilden" kartlades.
Sedan var det lätt att spola av inför nästa test, osv…

Ja i dag säger man keramer och det finns över allt. För ett antal års se tillverkade jag keramiska munstycken för för vatten skärning i metall under hårt tryck. Intressant att se när vatten strålen skär i metallen eller annat i material. Funderar på att bygga en liten friggebod av vedkubbar med lera i mellan så kallad kubb hus .

Jag blandade olika torra leror till en film engång som skulle likna jorden i något afrikanskt land, mörk rödorange.

🤔Stekpannor med keramisk beläggning borde väl också höra hit? Kanske också keramiska knivar. Så här står det i Wikipedia: A ceramic knife is a knife designed with a ceramic blade typically made from zirconium dioxide (ZrO2; also known as zirconia).[1] These knife blades are usually produced through the dry-pressing and firing of powdered zirconia using solid-state sintering.

Men då kanske man har kommit bort från leran? Alla keramer kanske inte klassas som lera.

Man kan t.o.m bygga stora hus av lera och halm, inte bara primitiva hyddor som säkert alla hört talas om.

https://www.byggahus.se/bygga/byggde-hus-av-halm-och-lera

Isolatorer för elektrisk användning.

Isolatorer ja det är en del av det jag skrev om elektroindustrin. Stekpannor kan ha lite bindlera till emaljen men knivarna skulle inte fungera med lera, det är ren zirkon. Alla oxiderade metaller och metalloider räknas in i gruppen keramer som ju inte skall förväxlas med lera.

#8: Jag förstod nästan det men var inte riktigt säker.

Jag är väldigt stolt över min fina tandkrona av porslin. De som jobbar med tillverkning av såna måste väl också kallas keramiker.

I Tyskland heter det tandtekniker liksom här men dom skiljer på olika områden, så man kan vara keramik tandtekniker eller komposit tandtekniker och vad det nu kan heta.

LKAB är nog en av dom större kunderna när det gäller lera, dom köper 120 tusen ton bentonit om året till att producera pellets. Så den leverantören tycker nog det är en dålig idé dom har fått med att sluta med pellets, måste väl vara en OK kund! Bentoniten kommer från Grekland, det är det enda stället som har så ren bentonit att det lämpar sig till just det ändamålet, andra typer har för hög alkali halt som påverkar stålet.

Bentonit och även naturlera används ofta vid sluttäckning av gamla deponier och som bottentätning på nya.

Har Vit Bentonit från Syd Afrika när jag gör Porslinslera . Undrar om det finns Vit Bentonit på andra ställen ?

#11: Det tar nog många år innan omställningen från pellets är klar. Undrar vad som händer med bentoniten när man gör stål? Finns den kvar i stålet?

Bentonit har unika kapillär- och vattenhållande egenskaper.

Trädplantor för skogsplantering får rotdelen inbäddad i bentonit (våt) och plastas in, för att klara förvaring och transport.

Bentonit används ofta för att försiktigt tvätta fram t.ex. gamla väggmålningar i kyrkor m.m. och även för rengöring av statyer.
De flesta konservatorsateljéer använder bentonit i någon form.

#14 nej det finns inte kvar i stålet, det blir en del av slaggen. Bentoniten har man bara för att binda malmen.

Här en slagg ost från Boxholms kyrka. Hela kyrkan är byggd av det och det kom från bruket i Boxholm. För några år sedan gjorde jag kopior av slaggen i lera för det var en del som gått sönder i kyrkan, projektet blev inte av, dom hittade en billigare lösning med vanligt tegel. Men det är ju då också något man kan använda lera till.

#17: Lustigt ord. Slaggost. 🙂

Ja det finns olika namn beroende på hur slaggen blev avkyld, dom här ostarna blev gjutna i formar och då kunde det ske det att man fick fylla på i omgångar men risk för skiktbildning, det är nog grunden till att kyrkan börjar gå sönder. Det finns ju på en del ställen i Sverige där man byggt hus med slagg som är tunnare homogent material, som är många hundra år gamla.

#19: Hej jag undrar om detta är nåt mellanting av lera och slagg på denna fasad med mosaik-klinker? Jag har i uppdrag göra ersättningsbitar och gör nu prover med olika leror, tillsatta oxider och bränner i olika temp. (och närmar mig) men nu när jag såg det ni skrev här om slagg så vill jag fråga om detta.

Bild 1 visar originalbitarna runtom och bästa kopian/provbiten i mitten (som inte duger). Bild 2 och 3 visar mosaikväggen, bild 4 en av de andra färgerna där man tydligt ser hur homogen massan är. Är det ens lera? Bild 7: nu uppe i 22 provblandningar. Tacksam för svar/ Anna

Ja om du har flera upplysningar om temperatur, så är det lättare. Jag tror inte att det är slagg med i bilden. Men har du behov av hjälp så sänd ett pm till mig så kan jag hjälpa dig.

Jag tycker att det ser ut som lera. Definitivt inte slagg.

I naturen kan man ibland hitta mjäla, ibland kallad mjäl-lera. Den är väldigt oplastisk, men det skulle förstås gå att forma mosaikbitar av den.
Jag har testbränt mjäl-lera några gånger, och då har den fått ungefär samma färg och karaktär som dina bilder visar.
Sådan lera tål ganska höga temperaturer, men den blir inte tätsintrad, och den behåller den gulaktiga färgen högt upp i temperatur. I alla fall vid det fåtal tester jag gjort.
Ja, det var bara en fundering….kanske helt fel spår, men tanken dök upp när jag sett bilderna.,..

De orange-tonade ser ut som lergods?

#3: Blanda egen porslins-lera! Det låter trevligt. Jag använder Audrey Blackburn, men skulle jättegärna testa att blanda egen, om du har lust att dela med dig av recept?

Täta en nygrävd ankdamm med, göra golv av, lerklina väggar med, "kattsand" till kattoaletter, kapsla in kärnavfall i (bentonit), mura med (bakugnar, kakelugnar, skorstenar, hela hus. ..)

#25: Täta en nygrävd ankdamm. Är det något du själv har gjort?

#3: oj tack för svaret, såg det nu flera år senare! Jobbet blev gjort till slut med fint resultat. Men timpengen blev låg. Anna

#22: Tack för svaret, såg det nu, flera år senare. Jobbet blev bra om än med låg lön. Husfasad i Vällingby.Anna

Ett annat udda användningsområde för lera är…..raketmunstycken…!

En gång i tiden fanns en fyrverkeripjäsfabrik utanför Göteborg.
Munstycken till raketer pressades av keramisk pressmassa för torrpressning.
Samma massa som används vid tillverkning av kakel, servisgods m.m, dvs en massa som innehåller en organisk "bindare" som aktiveras vid högt tryck.
Den levererades som pellets, från Massemûhle Wagner i Tyskland (samma massa som användes vid Hutschenreuters servisproduktion).
Någon bränning behövdes inte, eftersom munstycket "brändes" omedelbart vid användningen… :-)

Jag var med och provpressade, och provsköt 🙂 produkterna, vilket var en minst sagt udda upplevelse i den keramiska världen….

Det ena minnet väcker det andra…🙂
Kom nu på ett annat ovanligt användningsområde för lera:

Saabs utvecklingsavdelning köpte Vingerlings lergodsgjutmassa SVM1, vilken är starkt ockrafärgad.

Den slammades upp, och hälldes ut i stora pölar, och man lät bilar köra genom pölarna i olika hastigheter.

Pga att denna lera hade en starkt avvikande färg, kunde man sedan studera hur slamman stänkte upp längs de olika bilarnas undersida, under olika förhållanden…..

#30 Kul och smart