Kul att du är på G med bygge!  Och spännnde frågor tycker jag, ser fram mot de gamla garvades synpunkter. Här kommer det jag kan tänka ut:

1. Det smarta med så branta valv är väl det med att trycket blir neråt istället för åt sidan, så man egnligen inte behöver metallram alls?  eller missförstår jag frågan? 

Ska du gjuta valvet (överskriften tyder på det) eller bygga med sten som på fotot?

2. Kan det tänkas att han gjuter för att få upp höjden lite?  alltså inte för ugnens funktion utan för praktisk arbetshöjd eller liknande?

Tjena Pyro, jo det ska bli skitkul att ÄNTLIGEN få komma igång..

1, jo valet är ju självbärande men grejen med min ändring jämfört med bilden ovan är ju att jag inte ska sätta den på en hel botten utan på en eldbox ungefär som den du har. Ugnen ovan är ju enbart gaseldad. JAg antar att det inte blir samma stabilitet som uppstår (antar jag) jämnfört med en hel botten som är gjuten ovan. Hela ugnens valv på bilderna ovan är gjutet med massa som man blandar själv, inga tegelstenar alls i själva ugnen utan dom som ingår i bottenlagret  samt i skorstenen. Min ugn kommer dock att stå på en murad grund= eldboxen om jag nu lyckas förklara så någon fattar..

2, Mycket möjligt? Men med tanke på kostnaden på gjutmassan så låter det onödigt dyrt med 12.5 cm massa, vore ju billigare att höja grunden i så fall?

När jag byggde min "senaste" vedugn (längesen nu…), gjöt jag en rejält tjock bottenplatta av betong, och direkt på den en ugnsbotten av 1 lager eldfast hårdsten (tunt lager stampmassa mellan betong och sten) …och murade sedan ugnen direkt på detta. Den här ugnen höll utmärkt.  Nu var detta ingen kedjevalvsugn, så den behövde några sidovalvstöttor i metall, och dessa gjöts in i betongplattan från början. 

Bosse

1, Ja, i princip, förutsatt att man inte genom valvets form stryper flamflödet för mycket.

2. Nej, bottnens sammansättning har inte så stor betydelse alls som vad man gör längre upp. Du har X antal ton tegelsten som tynger på bottnen så den kommer inte att springa omkring… Däremot finns det andra "apropå" med bottnen beroende på om det är en Bourry eller Fastfire, det är väldigt olika koncept. Längre upp kommer även ett kedjevalv att röra sig och expandera åt alla håll och hade jag varit du hade jag ändå stöttat upp det med lite metall.

Att göra som på bilden verkar helt meningslöst, tycker även jag. Men det kanske är en isolerande eldfast gjutmassa han använder ? Mellanhårdteglet kanske inte tål höga temperaturer ? Och isåfall kan det finnas en anledning. En bild säger sällan hela sanningen…

#2, jo, det låter lite underligt med dyr gjutmassa då.  Då verkar det smartare att gjuta socklen av betong högre som Bosse nämner. På min ugn har jag hög betongsockel för bra arbetsställning och sen bara ett lager Bjuf SX på betongen som golv i eldstaden.

Såg en ugnsritning på nätet för länge sedan där de hade gjutit taket i eldboxen/golvet i själva ugnen (Arthur + Carrol Rosser tror jag de hette.) Det verkar ju som ett mer logiskt ställe att satsa dyra gjutmassan.

Det måste ju gå att sätta ett sånt brant valv ovanpå en eldbox, kan i alla fall inte förstå varför det inte skulle gå.  Om det är så brant att trycket är neråt och inte utåt, så är det ju bara en vikt för boxen att bära, inga krafter som försöker välta isär boxen…  

Ska det vara en eldbox eller två bredvid varandra?  På vilken sida ska du ha vedinkastet?  Tänker på att på de två sidor där valvet står måste det finnas bra bärighet under--- så då hamnar inkastet på någon av gavlarna (på ditt foto på framsidan eller baksidan, inte till höger eller vänster), men lågorna behöver röra sig jämsmed valvet, altså komma upp i ugnutrymmet antingen till höger eller vänster eller båda…..  Ska du gjuta allt, även väggarna i eldboxen?

Oh vad spännande….  Och när du gör den för gas också, då kan du ju använda den även för lite mer kontrollerat Reduktionsbränning kanske….  Som du säkert märker är jag smått avis på att du ska till att ha allt roligt med att bygga en ugn…

Kedjevalv är en underbar konstruktion - valv, som trycker nedåt, i st. f. att pressa isär…..men ugnstegel som värms och kyls rör sig en hel del, och trots en genial utformning kan stenarna börja promenera iväg pga sin egen termiska rörelse….personligen skulle jag nog, för säkerhets skull, låsa konstruktionen på något sätt, nere vid basen….hmm…bara en tanke…

Tack för era synpunkter. Ja, jag ska nog stötta upp rejält med metall, lika bra ändå, kostar ju inte så mycket och bättre än sprickor och glapp…

Aj, tänkte inte på bärigheten som du skriver Pyro. Tror ni trycket blir större på valvsidan då än vad det skulle bli på en vanlig murad ugn? Nej, kan det stämma??  Jag hade egenligen helst haft en bourrybox med sidohängd eldbox, men det kanske blir lite skumt som sagt med trycket då på sidan med teglet. Variant 2 är att jag gör den som en fastfire, fast med instoppet för veden rakt framifrån. Inte springa runt på båda sidor, det gillar jag inte.
Nej, jag ska inte gjuta eldstaden utan mura vanligt, och gjuta valvformen.

I tidigare trådar enades ju ni de kunniga om att det är bättre med en fastfire på en liten ugn, och detta ränkas väl som en liten ugn. Så det kanske är den rätta vägen att gå då. Men jag hade ju hellre haft den "bekvämare" bourryn…

Pyro, har du någon aning om hur mycket sten du använt för eldstaden/ eller allt under själva ugnsutrymmet? Lite svårt att räkna stenar i böckerna…det är så smått…;D

Killen som byggde ugnen på bilden ovan skrev om det i sin blogg, han har helt kopierat ugnen från Soda glazingboken av Tudball. Ugnen är Jack Doherty's och i boken så har han hårdtegel i basen och ovanpå det en isolerande gjutmassa 12.5 cm tjock.Valvet är tänkt med 2 lager  fiber också och putsat ovanpå.Varför  Jack Doherty gjort så i botten fattar jag inte ändå, tyvärr står det inte det.

Det jag menade med bärigheten är utifrån fastfire eldboxen där det är öppet in och något måste bära ovanför denna öppning.  Men om du ska gjuta golvet i ugnen/taket i eldstaden så löser det sig ju.  Och om valvet är heltgjutet.. så blir ju prblemet mindre…

Klart att det är smartast att ändå ha en ram, men den behöver nog inte vara så kraftig som på ugnar med mindre brant valv.  Det är imponerande krafter som härjar när saker utvidgar sig i värmen. Min blev en centimeter tjockare på mitten efter första bränningen, även om jag tyckte jag hade tagit i rejält när jag hittade vinkeljärn till hörnen, så var de nog lite för klena.

jag kan räkna stenarna på ritningen… men inte just nu :)… har varit på sjukhuset med 11-åriga dottern i 2½ dygn… blindtarmen….. sovit jättedåligt….. så nu stänger jag av hjärnan för ett tag…..

Det finns inget som hindrar att du gör en 600 ltr stor kedjevalvsugn med 1 el. 2 små bourryboxar på långsidorna. En kompis hade en sådan på 8-900 ltr och det funkade bra. Bottendelen och en bit rak vägg så att boxen och väggen kan ligga i förband innan valvet i sig ligger ovanpå alltihop.

Jag byggde en gång en primärt gaseldad kedja på ca 500 ltr åt en kompis, med brännarna mitt emot varandra + roster bakom flamväggarna för att kunna spä på med ved och salt. Samma där, bottendelen var av raka stenar några varv upp för in och utlopp men hela kedjevalvet gjöt jag av eldfast gjutmassa, ca 5 cm tjock och med trippla lager fiberfilt utanpå. En väldigt enkel metallram runt den raka bottendelen bara och i det fallet klarade sig ugnen utan större sprickor i flera år innan den plockades ner. Själva valvet hade ingen metall alls. Alltså ung. lika stor som på bilden men bara halva massan i valvet, så den var ganska rask.

Den ugnen tog inte mer än en helg att slänga ihop då den inte hade betongplatta att stå på utan bara en sandbädd under "ramen". Men det är ju i Skåne sånt funkar…. Fördelen med gas kombinerat med ved är att man kan klara sig med lägre skorsten då man kan "knuffa" in värmen med gas samtidigt med ved. Men lite mer svårstyrt blir det. Ännu en gång gäller den gamla sanningen: Man kan inte få för mycket skorsten !  Och med rätt skorsten spelar inte lådan så stor roll, det blir ändå varmt nog….

Hmm, lite att tänka på.

Pyro, du behöver inte räkna stenarna,  (vila och ta hand om din dotter i stället, stackaren! )jag hittade en nästan likadan ugnsmodell i  boken Kiln constuction brick by brick som jag köpte,en sådär bok som jag nästan glömde jag hade.  Där kunde jag iaf se kontruktionen av hela botten lite tydligare av en fastfire typ. Lite skumma ugnar i boken, men en som verkar ok i designen en kombi gas och ved.  Men på den är det inmatning från bak och framsidan. Är det någon fördel att ha det så jämnfört med båda matningarna från en och samma sida?

Lars det var en intressant ugn du byggde där. Jaså, kan man klara sej med så tunn massa är jag gladare än någon. Så kul är det inte att stå och blanda i blandaren.  Men tror du man klara sej med 1 (eller 2) eldboxar  så att den går upp någorlunda enbart med ved också? Gasen vill jag bara kunna ha som en extra möjlighet om jag tycker det blir för läskigt med vedeldningen ;D Haha…

Vad tror ni om minsta möjliga skorstenshöjd då? Om man räknar på en skorsten enbart till vedeldning så borde väl 4.5 m från marken räcka till? Jag vet att den enligt Lars aldrig kan bli för hög, men herregud jag måste ju komma upp på plattformen också och för mej är allt över 2 m upp i luften skithögt ..;D (Och jag vill inte ge maken tillfredställelsen att veta att jag inte klarade av det själv..)

Min ugn hade själva eldstaden placerad lägre än ugnen, därför "slapp" jag mura så hög skorsten (ca 2,20), eftersom höjdskillnaden mellan luftintag/roster och skorstenstopp ändå blev skaplig. Ugnen låg i en sluttning, och bottenplattan gjöts som en "trappa".

Aha Bosse, intressant. Jag har ju sett ugnar med nedsänkt skorstensintag på ritningar, men aldrig riktigt förstått varför det görs så. Fast jag antar att det kan bli en sorts undertryck och bättre drag i skorstenen om man har skorstensshålet en bit under eldningsnivån. 2.20 lät ju trevligt, t om så jag kan komma upp utan problem…;D Men skorstenen måste ju komma upp genom taket på min  byggnaden så minst 4 m blir det nog…

Från luftinsläppet/golvet är det 5,2 meter upp till där min skorsten slutar.  Sotaren (om man låter honom säga något) säger troligen att den måste upp en meter ovanför nocken på ugnshuset. Men min skorsten står ju ovanpå ugnen, så själva det som bara är skorsten är 3,2 meter.  Vet inte rktigt hur man mäter längden då.

När jag byggde skorstenen högt men under taket satt jag på en ställningsbro som kunde ligga på underkanten av takstolarna, kändes väldigt trygt.  Uppe på taket byggde jag en rejäl takstege som sitter över nocken så att det är stadigt och inga lösa vingliga stegar man ska upp o ner på.

Effektiviteten bestäms först och främst av höjdskillnaden luftintag-skorstenstopp, skorstenens innerarea, samt hur lång sträcka gaserna måste färdas horisontellt genom ugnen. Jag kanske var lyckligt lottad, men den totala höjdskillnaden på min ugn var bara ca 3 meter (ca 80 cm för "trappa", plus ca 2,2 meter skorsten) Skorstenens innerarea var ca 9kvdm (30x30cm). Ugnen hade en bruttovolym på ca 800 liter. Eldstaden var dimensionerad för ca 80-90 cm långa vedträn.

Det finns ju en sån formel i Fred Olsens ugnsbok med proportioner så man kan räkna ut hur stor eldstad och hur hög skprsten o så man behöver.  Jag valde att överdimntionera ganska kraftigt jämfört med denna "standardformel" både eldstadens volym och skorstenens längd.  Det gör att ugnen har ganska mycket "hästkrafter"… man måste ju inte köra i 220 bara för att bilen kan :)  Jag har även möjlighet att utöka ugnsvolymen frampå om jag vill, genom att lyfta av valvet och lägga några lager sten till, utan att det ska vara något probem.  Skorstenens innermått är en tegelsten (23x 23 cm). Eldstaden är långsmal och det skulle gå att stoppa i 140 cm ved, men eftersom våran vedklyv inte fixar mer än ca 50 cm, så blir det det.

Har inte kunnat litsta ut eller läsa mig till några nackdelar med väl tilltagen eldstad eller väl tilltagen skortenslängd, finns det några? (utöver förstås kostnaden för byggmatrial)

lotta2, jag antar att det är för att få mer jämn fördelning av salt/soda/flammor i ugnen att man har två eldstäder med insläp från var sin sida.  Men jag tycker det måste vara väldigt jobbigt att hålla på då, i alla fall om man inte vet att man alltid kan vara två personer eller mer när det ska brännas. Jag vill kunna bränna själv så jag har ju både insläppen i samma ända.  Tycker inte heller det är någon nackdel alls om sakerna blir ojämnt saltade, snarare tvärtom fint med en "flashad" sida och en skuggsida.  Man kan dessutom påverka detta ganska mycket med hur man sätter godset i ugnen och med "bagwall" stenar fler eller färre, tätare eller glesare…   Jag tror du tänker helt rätt med det med att ha lite mindre volym för att kunna bränna fler gångar och få erfarenhet.  Det här med hur man sätter sakerna både i förhållande till varandra och hur det blir på olika platser i ugnen det tar ju några bränningar att lista ut (vet inte hur många he he…. det blir fortfaradne lite olika varje gång… och hela tiden lär man sig nytt…  :)  Oh vad mycket kul du ska ha framöver!

Att ha matning från motstående sidor har man för att få jämnare fördelning av flödet. Matar man bara från en sida behövs inte två boxar utan en enda större.

Ja, Lotta, du kan klara dig med enbart ved under förutsättning att boxarna är tillräckligt stora och att du har tillräckligt mycket skorstensdrag för att orka dra genom all energi. Det handlar om balansen boxarea - vertikal vandringsväg neråt för flamman - skorstenshöjd+area. Ju högre kedjevalvet blir, desto mer måste skorstenen suga för att orka dra ner flammorna genom godset och ut. Ganska enkelt egentligen om man använder vattenliknelsen. Vatten rinner neråt av sig själv men eld brinner uppåt. Vill man vända på den naturliga vandringsvägen behövs hjälp. Vattenpump resp. skorstensdrag…

Visst är det jobbigt att bygga hög skorsten men bygg den bara så hög du kan till att börja med. Får du problem senare att komma upp i temp - höj den :-). Det är ju svårare att ändra skorstensarean i efterhand.

Tack för era förtydlinganden. Det hjälpte väldigt mycket!!

En fråga som jag också funderat på lite granna på är att jag har hört att största nackdelen med fastfire ugnarna är att det blir så väldigt mycket glöd som måste rakas ut ? Stämmer detta? Jag såg nämligen en ugnsritning där det först ovanifrån sett var rostret/gallret och under det brukar det ju vara ett tegelgolv som glöden trillar ner på, men här var det utbytt mot hålade alcoritplattor som stod på ca en halv tegelstenshöjd, och under detta ett vanligt tegelgolv. Vad är det för vits med det? Är det för att få mindre glödsamling eller bättre förbränning? Tyvärr visar boken bara olika ritningar med inte principen bakom…

Javisst Pyro, så kul ska jag ha!!  Idag har jag roat med med så trevliga saker som markarbete av grunden…tja, kul och kul, det måste ju göras iaf….:D

Förmodligen en s.k. Habrovink för att tvinga in syre genom den stora glöden och därmed snabba på glödförbränningen. Hålplattan silar bort små rester och skapar ett extra dragutrymme. Lite samma tanke som de s.k. mushålen i Bourryboxen. Att det skapas mycket glöd är ingen nackdel förrän det blir så mycket att det täpper till hålen stryper flödet ( trampar på bromsen ), det är därför som Bourryn har en massa små öppningar runtom. Har man lagom mycket glipa i alla hålen förbränns glöden i ung. samma takt som man stoppar i ny ved.

Att en FastFire skapar så mycket glödbädd att man måste raka ur betyder att det inte är en effektiv konstruktion, alt. att just det bygget är feldimensionerat alt. att veden inte är torr. Finns många variabler i det här med vedugn …. Jag är inte speciellt förtjust i just FastFire då jag tycker de är stressiga att bränna i. Men å andra sidan kan de ge mer flygaska och alla varianter har väl sin fördel resp. nackdel.

Ok, tack för det intressanta svaret.  Om man nu ska ha en fastfire så är det kanske än bättre lösning då. 

En annan sak som jag funderar på är att jag kikade på miki Schlossenk's (? stavning) ugn i en av böckerna, en fastfire modell med två eldstäder på framsidan under ugnen och skorstenshålet på motstående sida. Då kommer ju flamman upp oerhört nära skorstenen? Är det inte risk då att elden så att säga smiter ut bakvägen i stället för att virvla runt inne i ugnen? Eller har man då jättebagwalls där inne för att styra flamman?

Jag har två "boxar" med hål samma ända, och det är för att ha något som bär (en extra vägg) under mitten, annars kunde det förstås lika gärna vara en stor eldbox. Om du/Lotta gjuter helt golv i ugnen och har helt valv behöver du förstås ingen vägg under mitten. Jag har ju vanliga stenar ovanför och sen hela tunga skorstenen ovanpå.

Jag har inte behövt raka ut glöd.  En gång behövde jag platta ut glöd, och det var när en kompis varit med och eldat och hon kastade in all veden så långt som möjligt, och då blev det att glödbädden blev för hög därinne, men det fanns gott om utrymme för mer glöd längre framme.  Men jag har ju inte öppet rakt in under brännignen så som jag såg på foton att LAE har, jag staplar tätt med stenar framför nedre delen av eldboxen (upp t o m gallret) och har bara ett mousehole längst ner öppet.  Ovanför gallerhöjd har jag luckor för, som är stängde när inte jag kastar in ved.  På så vis sugs luft in genom glöden.  Iblnad har jag haft luckorna lite på glänt för att "gasa på", men inte i varje bränning. Verkar vara olika om det behövs, om det nu är vädret eller vad som spelar in.  De gångarna jag haft lucorna på glänt har det varit efter ca 1100, för att snabbare få den uppåt till 1250-1260..  Det syns på bifogade snygga fotot…

Jag läste dock om problemen som kan bli med för mcyket glöd innan jag byggde, så jag har väl tilltaget utrymme under gallret.

förresten…  Den där micki Schlöööö (svårstavat)´s ugn.  Den var jag väldig inne på ett tag.  Dä kommer flammarna upp vid sidorna, inte längst inne - om det är samma vi tittat på.  Den jag maner finns det två boxar med luckor i samma ända, och man kan tro att flammorna släpps upp i ugenen längst inne, men på ritningen ser man att "hålen" upp till själva ugnen är på långsidan i varje eldbox, inte längst inne.

 Vart får gränsen mellan burry och fastfire???? när är det det ena resp det andra?

#21 Jag tycker att det främst är eldboxarna som skiljer. Insläpp till ugn och olika placering av flamvägg o.s.v. kan man labba med på så olika sätt. I Fastfirebegreppet är också eldboxarna under ugnskammaren för att utnyttja spillvärmen uppåt och potentiellt spara bränsle.

I Bourryboxen sker en underförbränning, d.v.s. veden ligger ovanpå och elden brinner neråt. I Fastfiren brinner det uppåt med en överförbränning. Jag skulle vilja döpa om Bourryn till Magasinsbox istället då vitsen är att man fyller magasinet några få ggr i motsats till andra boxar som ska matas kontinuerligt och där matningen har stor betydelse för bränningen. Matningen spelar eg. ingen roll i B. då styrningen sker med hur mycket och var man släpper in luft till förbränningen. Sägner som uppkommer om den ena versus den andra beror ofta på att det inte finns några absoluta mått att bygga efter och då blir det hit och dit med effektiviteten. Att du Pyrro, har tagit i med utrymmet och dessutom byggt in mushålskanaler gör säkert att din fungerar mycket bättre än ngn som snålat och därför får glödproblem.

Underförbränning är annars den tekniskt sett bästa förbränningen, det är också därför som alla nyare vedpannor egentligen också är av "Bourryprincip". Sen kan jag hålla med de som tycker att man liksom blir mer en del av bränningen med andra boxar då man måste passa mer och joxa aktivt… bara man orkar…

Aha, Pyro, jag såg ju inte att det fanns med en ritning med på hennes ugn i en av böckerna… bara antog att det kom upp på samma ställe som dom andra. Bra som påminnelse till mej själv att man ska inte anta någonting utan kolla upp…

Pyro, jag har sett fastfire ugnar med dubbla luckor nertill, alltså en mer  än du har för att stänga till som du gör med stenar, så det verkar ju vara en bra variant det med.

Bra förklaring Lars på skillnaderna!

Jag rakar aldrig ut någon glöd när jag bränner min fast fire och på Hellidens fhsk är det säkert tio år sedan någon rakade glöd ur den fast firen. Sen beror det ju på hur man bränner det är ju inte alltid som effektivaste och mest ekonomiska brännföringen ger det bästa resultatet. Vill man ha långa lågor med kraftig reduktion så är det snarare borryboxen som får stor glödbädd.

Rakar heller inte ut  någon glöd ur fast fire. På min fotosida bild nr 30 tror jag det är .Så kan man ta bort en sten så syret går in och äter på glödbädden eller lägga in ved från fel sida. Ugnen är bränd  5 gånger  och varje gång på olika sätt med olika resultat. Använder även färskt virke vid olika tidpunkter under bränningen.Resultaten har delvis blivit mycket intressanta.

Ps …bild 30  och på höger sida ser man en sten sticka ut som man kan ta bort.

Lennart, ditt roster ser ju väldigt kraftigt och bra ut, hur pass tjock stål har du använt? Är det vanligt rostfritt eller ngt specialstål?

Fina bilder på din ugn, Lennart!

Tack för vedpanna-jämförelsen LarsT, Då kan jag bara tänka på våran vedpanna. Där fyller man in ett jättelass oh bara det nedersta brinner och efterhand sjunker det nästa ner o brinner.

När man eldar på ett galler som i min saltugn så blir det ju både underifrån och från alla andra håll samtidigt också…

Jag gillar verkligen att sitta och elda och tycker det låter jättetråkigt att bara skulle fylla in ett lass som i vedpannan då och då  :)  men vi är ju alla olika :)

Nog för att roster är kraftig ,den böjer sig ändå lite.Hade tur att få köpa mycket billigt (10kr st) gängstång  12st  1m längd, tjocklek 2cm + de jag hade förrut. Tyvärr har nu min skrot där jag brukar köpa järn slagit igen.

#24  Jag upplevde nyss ett exempel på det du nämner att det inte alltid blir bäst när det är snabbast och effektivast.  Senast, i min 10 bränning hade jag packat ugnen tätare än någonsin, inte minst var det tätt överst.  Ugnen betedde sig väldigt anorlunda mot tidigare, i alla fall efter ca 1100 grader då det blev hur segt som hälst och lågan ur skortenen var högre och fladdrigare.  Jag fick hålla på i nästan 12 timmar totalt jämfört med normalt 8-9 timar och det gick åt 50% mer ved, och jag var något seg på slutet…. och orolig över hur det skulle se ut för att det var så anorlunda.. men det blev jättefint..bästa hittills.. i min smak alltså- mycket reduktion och mycket varma färger och mycket aska (bara 1,5 kilo salt).  Men jag vet inte om jag orkar försöka härma den bränningen, det var så segt..:)

#30 Självklart får man estetiskt sett ett bättre resultat med längre bränntid vid hög temp. Min senaste saltbränning tog sex timmar till topptemp. sedan låg jag där i fyra timmar vilket gav ett utmärkt resultat. Den stora vedugnen håller jag runt topptemp. i tre dygn. Resultatet skulle kanske bli ännu bättre om jag orkat dubbla tiden.

#31, gör du även blått och grönt eller är det mest kaolin-sakerna du tycket blir bättre genom att hålla topptemperatur länge?  Jag har ju så kort erfarenhet, men jag tyckte inte det var någon märkbar skildnad på de blåa sakerna som var med i min lite längre bränning, men att kaolin/shino-sakerna var bättre än "vanligt"