Skum effekt vid bränning
Hej på er keramiknördar!
Jag har en glasyr som jag glaserat med många gånger och som varit otroligt stabil. Använder stengodslera 254 med koppargrön glasyr från lermakeriet nr 76326. Just denna bränning (max 1237 som jag brukar) hände något spännande, en (bara en) av kopparna fick rejäla krypningar, de övriga ca 5 blev som alltid tidigare perfekta i glasyren. De är nyskröjade allesammans, drejade och hanterade samtidigt på samma sätt om jag inte misstar mig. De har placerats på samma våningsplan. Nån som varit med om liknande eller har någon teori här?
Tackar på förhand!
Det där kan bero på många olika saker. En av dom kan vara tjockleken so kanske blev lite för tjock? Damm kan också vara en orsak eller om du har svampat mycket på just den koppen? Annars så är det svårt att säga eftersom de andra blev bra
Precis som Ler nämner (#1), är tjocklek och damm de vanligaste orsakerna till krypning.
En annan orsak kan också vara om det skröjade föremålet har stått länge i ett ugnsrum och fått en beläggning av kondenserade ångor från många bränningar. Inte så vanligt, men det kan ju vara bra att nämna det….
Om man använt bentonit som ställmedel, och råkat överdosera, kan det uppmuntra krypningar.
"Don't Panic" (Douglas Adams)
Starta ny diskussion