Ok, vi tar det riktigt "basic":

Jag antar att du ställer sakerna på en kavalett, som du snurrar med den ena handen, och håller sprutan i den andra.

Om sprutmunstycket är ställbart, ställ in så att du får en platt, lodrät stående stråle.
"Övningsspruta" med enbart vatten, mot t.ex. en pappskiva, så ser du vilken strålbild du får.

Ställ in trycket på runt 2 Bar.
(Dvs visaren pendlar kring 2:an när du sprutar)

Öva på att hålla rätt avstånd till föremålet, så att glasyren bygger bra, utan att det blir genomblött….

När du sprutar, spruta enbart medan du snurrar kavaletten. Stillastående kavalett, och det blir för mycket glasyr på ett ställe…

Ja, det var kortfattat, men i alla fall några viktiga punkter för att komma igång…

Övning ger färdighet…🙂

#1: Håller med Bosse, bra tips. Jag har ett litet fat i skröj mellan kavaletten och vasen säg, typ som en liten puck. Om det rinner lite så kladdar inte vasen och kavaletten ihop. Du kommer förstå vad jag menar när du står där :)

#2: Ja, med tiden hittar man alla möjliga "mellanlägg" för olika ändamål…

En annan sak.
Det "går" att spruta med glasyr som har vanlig doppkonsistens, men om den är litet tjockare, går det ännu bättre….

Och:
Sikta glasyren (åtminstone 60 mesh) innan du börjar sprutglasera med den.
Det är enormt irriterande att rensa täppta munstycken…😬

Ibland är det en bra idé att spruta och så vänta till det torkat lite och spruta vidare, om godset nu inte är väldigt tjockt.

Bra tips av föregående talare!

Som Björn skrivit, bra med ett poröst/sugande mellanlägg mellan kavalett och vas. Jag jobbar med gipspuckar.

Brukar spruta (och snurra) tills vasen blir lite blank/våt, sen väntar jag tills den torkat lite, sedan spruta igen tills blank. Fortsätter man spruta utan paus när vasen är blank börjar glasyren rinna och lämnar fula märken.

#4 & #5: Japp, och vid tunt gods blir detta mer påtagligt. Dvs godset mättas snabbare.

Men jag flikar också in en synpunkt:

Detta går i hög grad att undvika.
I keramikproduktion finns ingen tid för någon väntan, utan allt måste gå i ett svep, och genom att laborera med följande faktorer, kan "övermättnad" i hög grad undvikas:

Måttligt arbetstryck
Glasyrens konsistens
Avståndet

Men sådant här är svårt att beskriva exakt, och det är troligen något man själv måste upptäcka under arbetets gång….

#6: Jag upplever att tjocka glasyrer är att föredra när jag sprejar, så tjockt att det inte hade funkat att doppa grejor i glasyren. Så länge den är silad, mesh 60 eller högre och inte innehåller massor med plastisk lera så kommer det igenom sprej-pistolen.

#7: Instämmer.
Doppkonsistens "funkar", men litet tjockare funkar alltid bättre…..

Jag gör det helt omvänt men det är för att jag tycker att jag får ett jämnare resultat med en våtare glasyr

Här är ett tips som kanske är självklart för många, men som är värt att tänka på så snart som möjligt, för den som vill komma igång:

Rör sprutpistolen så att strålen alltid är riktad
rakt mot stället som skall glaseras.
En svepande rörelse som följer formen på föremålet.
Gäller särskilt nedre delen av välvda föremål, som ofta vill bli för tunt glaserade om glasyren "studsar iväg" i stället för att träffa rakt….

Hoppas att de slarviga skisserna är begripliga..

Det här är en vanlig nybörjarmiss….

Så nu var det sagt….🙂

Jag håller med samtliga tidigare tips. Det Bosse skrev om att det kan bli tunt på nedersidan kan om det är svårt att glasera rakt där, motverkas genom att man börjar med att ha föremålet upp och nervänt. Botten kan man täcka med en gipspuck eller tallrik eller liknande så slipper man att tvätta rent där. Vissa sprutpistoler kommer med en liten sil längst ner i glasyrbehållaren, den kan man plocka bort men glasyren skall vara siktad.