Vissa av dem skulle kunna vara intressanta, dvs
om de är äkta, och inte syntetiska.

Tyvärr har det i många år sålts syntetiska "naturpigment", med samma namn och utseende som originalen, parallellt med äkta, så det enda sättet att skilja dem åt är att provbränna dem.

Testa i både lergods- och stengodstemperatur.

Om pigmenten är äkta, får du ändå räkna med att de ändrar färg en del när de bränns.

Kimrök kan vi utesluta på en gång, eftersom äkta kimrök är sot, som ju brinner upp lätt…

#1: Tack för svar. Jag tänkte börja testa med jordfärgerna och hoppas att de funkar.
Ska bli spännande!
Det tar nog ett tag innan jag bränt några, men uppdaterar resultatet

Med de pigment som eventuellt inte brinner bort, kan du som nästa steg prova att lägga litet transparent glasyr ovanpå…

#3: ok. Tack

Det låter egentligen mest som konstnärspigment. Väldigt osäkert hur det blir efter hög temperatur.

#5: Ja, och numera är de ofta syntetiska, om inget annat nämns…..
Men påsarna kanske är gamla, och äkta…?

Alla jordfärger ändrar färg och ger som regel en färg som liknar den som man får från järnoxid, så det blir inte så som det ser ut nu

#7: Ja, det stämmer.
Järn i olika former är den "bärande" delen i jordpigmenten, och vid bränning "kokar" allt ner till den gemensamma nämnaren, dvs järnet.
Resultatet kommer att hamna inom jordfärgskalan, och inte likna innehållet i påsarna.

Men det kan ändå uppstå intressanta variationer i järnets uttryck, eftersom jordpigmenten även innehåller lerämnen m.m.. som kan skapa oväntade bindningar.
Det är värt att prova.