Tänk på att "säkerhetsbladen" (MSDS-bladen) som materialtillverkaren tillhandahåller, enbart är riktade mot produkttillverkarens arbetsmiljö, dvs din arbetsmiljö.

Du köper en kemisk produkt, och får via MSDS-bladet veta hur den skall hanteras i din verkstad, för att du skall kunna upprätthålla en god arbetsmiljöstandard, och vara informerad om "första-hjälpen-åtgärder" vid exponering, osv osv, enligt de 16 punkterna.

När du sedan använder denna kemiska produkt i din produktion, omvandlar du den till t.ex. en färdig kruka, och då har du rollen som producent.
Den som ursprungligen tillverkat glasyren (t.ex.) vet inte hur du kommer att använda den, vilka material den kommer att kombineras med, osv osv,

Den nya produkten är, formellt, "krukan", och då är "kruktillverkaren" ansvarig för den nya produkten, eftersom enbart keramikern vet hur de olika materialen har använts.

Vid osäkerhet kan man låta analysera sin produkt, för att få en stadigare grund att stå på, rent formellt

MSDS-bladen kan stödja keramikern i de beslut som måste tas (förstås), men rent formellt, täcker de bara processen fram till keramikerns arbetsmiljö.

Att saluföra en glasyr som "godkänd för livsmedel", tycker jag är litet slarvigt, och kan rent av missleda, eftersom ingen kan veta vad som kommer att bli av den i den färdiga produkten.
Vem skulle kunna "godkänna" den, innan den ens har blivit en produkt…?

Ja, så ser formalian ut kring detta, vilket då och då missförstås.

Ett ärligare sätt att marknadsföra en glasyr på. vore om det t.ex. skrevs så här:

Lämplig för bruksgods, men bränn till kägla XX och undvik järnhaltig lera

Men detta skulle bara ha ett värde som tips, och skulle inte hålla för en formell prövning av ett färdigt keramiskt alster…….

Helt enig, undrar om det ens är enligt lagen att skriva att det är livsmedelsgodkänt? Och om man nu har två eller flera glasyrer så är det ju en ny produkt

#2: Ja, allt sammanstrålar till en ny produkt i händerna på keramikern.

Om det skulle gå till prövning, skulle nog en glasyrproducent kunna fällas för vilseledande information, om de uppgett att en glasyr är "godkänd" för bruksgods…..för hur skulle de kunna godkänna keramikerns färdiga produkt, längst ut i kedjan….?

Det är keramikern som har det formella producentansvaret för sitt alster.

Men ni som säljer er keramik, som ska användas för livsmedel, skickar ni iväg något prov på detta o får det analyserat? Så att inte gränsvärdena för kadmium o bly gär över gränsvärdet.

Med godkända för livsmedel menade jag att glasyren passar för bruksgods. Blev lite dåligt formulerat där :)

Var ska man analysera keramiken som man gjort själv för att få sälja den? Det måste ju någon veta eftersom det är flera som säljer sina egna muggar o tallrikar.
Eller har jag missförstått lagen?

Nej du har inte missförstått något, själv så har jag bara lämnat in till test när jag hade verkstad i Berlin, men jag tror att du kan få upplysningar från Livsmedelsverket, det är dom som är ansvariga för sådant enligt kemikalieinspektionen

Jag har ju varit pensionär ett tag nu, och de analysfirmor som var aktuella när jag jobbade, verkar vara borta, men jag har hört några nämnas här på senare tid,
Kanske någon dyker upp, med färsk info…?

Det finns ett litet "glapp" i lagen, vilket innebär att ingen hindrar dig från att sälja dina alster, som förutsätts vara ok för hushållsbruk, eftersom du förutsätts ha god koll på dina produkter.
Däremot kan det bli problem, om någon produkt blir anmäld, och den inte håller måttet…..

#6: Ja det vore bra. Ingen jag känner har skickat in sin keramik för analys o visste inget om detta… Hoppas någon kan svara!

Lagstiftning kring keramik

Material och produkter av keramik omfattas av bestämmelser om särskilda åtgärder och måste därmed åtföljas av en skriftlig förklaring om överrensstämmelse (DoC) som anger att varorna lever upp till gällande regler. Denna ska finnas tillgänglig i alla led av saluföringen, till och med återförsäljningsledet. Se 5 kap. 6-8 §§ Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2023:5) om material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

De specifika bestämmelserna om keramik finns i Rådets direktiv 84/500/EEG. Direktivet är i Sverige implementerat genom LIVSFS 2023:5. Här finns gränsvärden för högsta tillåtna mängd av bly och kadmium som får lösas ut från keramiska föremål till livsmedel. Se 5 kap. 3-5 §§ LIVSFS 2023:5.

Lämplig dokumentation som visar att de keramiska produkterna följer de gränsvärden för migration av bly och kadmium som finns i lagstiftningen ska på begäran göras tillgänglig av tillverkaren eller importören för kontrollmyndigheten. Denna dokumentation ska innehålla resultaten av den analys som har utförts, uppgift om förhållandena vid testet och namn och adress för det laboratorium som utförde testet. Se 5 kap. 8 § LIVSFS 2023:5.

#8 det var så klart hämtat på nätet, det som undrar mig är att det endast står bly och kadmium? Det finns ju mycket annat som inte just är hälsosamt

Sedan i somras är du skyldig att registrera din verksamhet till kommunen om du producerar produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Detta gäller om din omsättning är >80 000 kr eller om du säljer >1000 enheter.

Det är oklart om omsättningsgränsen är inkl eller exkl moms, jag har frågat kommunen men, som hänvisar till livsmedelsverket, men livsmedelsverket hänvisar till kommunen när de får frågan. Reglerna är ju nya, så det tar nog ett tag innan de har implementerats helt.

Kommunerna kommer sen att göra stickprovsgranskningar av dessa verksamheter, och då måste du kunna visa att du följer LIVSFS 2023:5.

Som tidigare talare nämnt, är det bara kadmium och bly som regleras, vad gäller "farliga ämnen".

Hur kan du då visa att du följer dessa direktiv? Ja, det är det som är frågan. Att lämna in brända alster för analys är extremt dyrt, och inget den genomsnittlige keramikern har råd med, speciellt eftersom alla olika kombinationer av lera och glasyr skulle behövas testas.

Man kan ju visa sina glasyrrecept om man blandar eget, visa på kemiska analyser på råmaterialen man använda och på det viset "garantera" att de inte innehåller Cd eller Pb, men jag vet inte om det skulle godtas.

Om man inte följer reglerna får man en straffavgift på en viss procent av sin omsättning. Jag kan skicka Stockholms stads infoblad om detta, där du kan läsa mer.

Det låter som en osedvanligt dum lag! Det är då helt OK att förgifta andra om man är amatör? Det är väl oftast hobby keramikern som har dålig koll på det med kemin. Bly och kadmium kan förekomma i små mängder utan att det står angivet i ett normalt datablad, det är ett laboratorietest som är bäst. Normalt vill man veta hur mycket som blir löst i en vätska och det är olika krav på om det är typ en tallrik eller om det är en behållare där det lagras i längre tid. Det är inte så dyrt , inte då jag fick analyserat mina glasyrer men det är förstås länge sedan

#11: Jag har fått offerter på 15 000 kr för två prover… Du får jättegärna skicka kontaktupogifter om du vet nåt billigare ställe!

#12: Som ett perspektiv:
Under 90-talet, kostade det ca en tusenlapp per prov, hos en firma som tyvärr inte finns längre….

Jag vet inte något ställe nu för tiden, men kolla med livsmedelsverket. Det finns laboratorier i Tyskland. Där borde det vara billigare. Jag vet att 2005 kostade ett spektrofotometritest 50€, det borde väl inte vara så mycket mera komplicerat att testa för bly och kadmium