Fusion frit F 75 är en fritta med högt natrium halt och väldigt lite aluminium, den kan jämföras med. Ferro 3110. Kan användas till kristallglasyr och diverse lergodsglasyrer, den har också låg halt av bor så den har stor utvidgning så den kommer att krackelera om man bara använder frittan med lera/kaolin

#1: Menar vi samma material här….?

I min värld är detta en transparent, blyhaltig lergodsglasyr, som skall brännas ca 1020°C.

I grunden är det en blybisilikatfritta.

F 75 var mycket populär "förr i världen", när kraven var litet mer….hmm….diffusa…..

Trots allt är den ganska stabil, men inte tillräckligt stabil för att vara lämpad för brukskeramik.
Det var F 75 som gav upphov till den seglivade myten att en blyglasyr kan kallas "blysäker" (vilket förstås var ett tokigt antagande)

Den framhäver rödleror, engobedekorer m.m. på ett mycket vackert sätt…👍…så som det anstår en blyglasyr.

Eftersom det är en Chematex-etikett, tror jag att det är "den" F 75 (om det nu finns olika material med den benämningen)

Ja du har nog rätt i det, struligt att använda en benämning som är något annat Fusion fritt har funnits väldigt länge, jag ser nu på posens etikett att den innehåller bly så ingen tvekan om vad det är

Jag minns t.ex. hur vacker den blev på Kvidingelera.
Precis rätt kombination, för den som vill framställa historisk keramik….

Vet du hur den ser ut rent kemiskt?

Tyvärr har jag inga bevarade siffror.
Det enda jag minns, är att den den i grunden var en blybisilikatfritta, och att den tillverkades av Ferro, och hade ett "typiskt" fyrsiffrigt ferro-nummer.

En annan svensk leverantör (kan ha varit Seemann…?) sålde samma glasyr under ferro-numret….

Jag brukar ha ett skapligt sifferminne, men det numret kommer jag inte ihåg…! 🙂

Pang..! Där kom minnet i kapp….🙂
Seemanns nummer var 2451. Om det var ett ferro-nummer, eller Seemanns "eget" nr, vet jag dock inte med säkerhet….

Nej det finns många olika blyfrittor från Ferro, en del av dom är nog relativt säkra, det får man väl inte säga idag men det finns ju en del som är beräknade och inte bara en gammal krukmakar glasyr

Litet mer nummerhistorik:
I Cebex' olika datasystem genom åren, dyker F75 också upp under artikelnumren 3032 eller 30802.

Men det är väl cebex egna värdelösa nummer?

Ja, men de var inte värdelösa för personalen.
Numren kom till för att kunna utnyttja datasystemet fullt ut, så att produkterna automatiskt sorterades korrekt, och hamnade rätt i alla listor.

Första siffran anger att det är en glasyr, och om det är lergods eller stengods.

Andra siffran anger färgen, eller snarare färgkategorin.

Sedan kommer tillverkare och löpnummer.

Sista siffran anger om den är blank eller matt, och blyhaltig eller blyfri.

Så, de här numren var till stor hjälp, och en förutsättning för att kunna hantera så många produkter…🙂

Jo klart men bäst skulle det vara för kunden om det var dom riktiga numren, cebex egna nummer är lika intressanta som numret på streckkoden på ett paket korv, som kund menar jag

Ja, så klart.. För en kund är det lika abstrakt som ett telefonnummer….🙂

Fast, det finns undantag. Jag minns att en och annan faktiskt lärde sig att tyda första, andra och sista siffran, som var de viktigaste, ur en kunds synpunkt. Det blev lättare att navigera bland påsarna…🙂

Oj, vilken kunskap här finns!! Tackar så mycket!