Vore väl en bra idé  med en sorts bok om miljöhantering.

Men ingen i denna upplysta tid spolar väl glasyren rakt ut i avloppet??? Fy skäms i så fall!!  Man kan ju åtminstone göra sej en budget-slamavskijare ( om man inte har råd med en riktig) och dra sitt strå till stacken för mijöns skull.

jo, jag har en slamavskiljare men fastnar även glasyren i den?

Ja, om du har en med flera fack så sjunker ju partiklarna som glasyren består av ned och lägger sej på botten…Så ska det göra i alla fall.

hmm våran har bara ett fack men vattnet står ju där ett litet tag

tror faktiskt att jag är en miljöbov

även om vi inte glaserar lika mycket som ni som har detta som yrke så blir det ju faktiskt en del spill. tror tyvärr att vi inte är speciellt ensamma om detta. kanske vi som har det som hobby är värst eftersom vi nog är okunnigast. lite därför var min tanke att skicka ut detta med VARJE såld ugn eftersom då borde man ju snart nå de flesta.

4, det mesta av glasyren borde ju hamna i slamavskiljaren även om ni bara har ett fack, det sjunker ju ganska snabbt till botten. Det som finns där i hinken +alla andra gamla glasyrrester kan man lämna in på en miljöstation sen, så kommer det inte ut i naturen. Eller så kan man hälla allt i en skål och bränna, kan säkert bli snyggt !

Har ni köpt era slamavskiljare från en keramikåterförsäljare eller fixat själva? Vad ligger de på i pris? Själv håller jag på o rensar hinkar o knälar med allt spill jag får.

jag försökte att googla på om man kunde hitta någon "handbok" för hantering av skadligt material inom keramikverksamhet men kan inte hitta något lämpligt.

#5 vet inte om jag vill stoppa ner handen därnere har bara kollat ner en gång och det såg ganska äckligt ut

#6 vi har byggt våran slamavskiljare själv

Som svar på en direkt fråga kan jag berätta att en slamavskiljare med tre fack kostar 2100:-, det är väl inte reklam..?

Ett alternativ till att spola ut resterna är att som jag nämnt i tråden om "hur varmt…" istället för avlopp ha en stor tunna, vattenfylld. I den hamnar alla rester, lergodslera, stengodslera, drejslicker, glasyrrester, engoberester. I.om. att den är vattenfylld funkar den som tvättvask också, dessutom en praktisk då man kan doppa ner hela hinken och skölja ur. Inte ett spån hamnar då i avloppet.

Eftersom allt keramiskt vi pysslar med egentligen är en blandning av samma ämnen fast i olika proportioner blir det i det långa loppet en helt ok, tidigt sintrande blandlera av allt som hamnar i tunnan. Ok, givet är det förknippat med en hel del arbete när tunnan blir full. Lerkran och gipsskivor är en stor hjälp. Men om vi nu ska vara riktigt rädda om miljön så är det en garanterat KRAV-märkt hantering…

En trekammars slamavskiljare fångar förvisso upp det mesta av de farligaste ämnena. Ett enkelt samband mellan tyngre (tungmetall) och miljöfarlighet finns. Men det finns också vattenlösliga ämnen som inte sedimenterar och istället åker ut till en eventuell avloppsrening. Främsta skälet till att man använder slamavskiljare är dock att man inte vill sätta igen sitt avlopp med leran. Det går ganska snabbt att proppa igen sitt avlopp om man häller ut en drejhink full med slicker direkt utan avskiljning.

I min "friggeverkstad" kör jag också med en variant av vattentunnan för glasyrerna. Leran låter jag gå rätt ut i naturen. Jag räknar med att snart ha en djungel runt omkring

Lars, Bruzapetra (och vi andra) fick ju ett uttömligt svar på sin fråga.