Än så länge är det nog den funktionella keramiken som överväger. Men det är stor skillnad på när jag började med keramik för 30 år sedan.

Jag var på en utställning i Skulpturens hus i Vinterviken tidigare i höst. Den hette: STRATA: New Perspectives on Ceramics from Scandinavia and the United States, och behandlade just var den keramiska konsten befinner sig i dag.

Skulpturens hus, tidigare utställningar

Måste nog säga att just gränsfallen är de mest intressanta. Konst för saken skull blir lätt väldigt pretentiöst, tycker jag. När funktionsföremål blir estetiskt tilltalande, eller får ett konstnärligt värde blir de dock "mer" på något sätt.

Vad säger du då om en tavla. Den är ju verkligen inget funktionsföremål. Eller en liten skulptur?

#3

Håller verkligen med dig Ulla. Det görs en hel del glaskonst i vårt hus på formen oblåst glas. Vissa föremål är av typen fat, asjetter, servettringar medan andra är vattenfall, blockgjutna hus, metallinneslutningar. m.m. Jag har svårt att se det ena före det andra eftersom det ofunktionella i större utsträckning (oftast i varje fall) låter tankar och tolkningar att skena iväg och appelerar till ens sinnen på ett helt annat sätt än det funktionella.

Dock vill jag med bestämdhet hävda att jag inte går i polemik med Eriks påstående. Vi har helt enkelt olika sätt att förhålla os till hantverk resp konst.

mvh

Bertil

Jag vill med bestämdhet hävda att det inte finns saker utan funktion! Det är lite det Bertil är inne på tycker jag - när det gäller saker utan praktisk funktion ligger funktionen på ett annat plan.

Det låter säkert jätteflummigt att det finns en funktion i att se på konst, men konst är ett sätt att definiera verkligheten, och när vi tittar på konst påverkas vi av konstnärens tolkning av världen.

Och jag tror vi blir lika påverkade oavsett om vi är konstintresserade eller inte. Vi är bara olika medvetna om hur konsten påverkar oss. Precis som vi är olika modemedvetna t ex - vi påverkas alla av modet, men vissa avoss ligger alltid ett steg efter…

Eller nåt åt det hållet  // Lena

Och eftersom jag är den jag är måste jag säga emot mig förr eller senare. Konst på egen hand kan lätt bli pretentiös, precis som Erik säger, och jag tror alla kan nämna en eller två konstnärer som snöat in bortom all ploghjälp.

Humor är ett bra sätt att hålla koll på sina pretensioner. Det tycker jag Kerstin Lagerman-Haas väggprydnader är ett bra exempel på. De är vackra, experimentella och roliga. Faktum är att humor är en god hjälp vid nyskapande också, inte bara för att man får skratta åt sina misstag, utan för att det blir tungt att leta nya vägar om man är alltför rädd om värdigheten.

Eller vad säger ni?