Okej, jag fortsätter väl på tråden:
När man nu bestämt sig för att försöka bygga sig ett hus av lera, delvis, i Sverige, helt o hållet, så var hittar man denna bygglera bäst?
Här finns kanske inga företag som kommer med en stor slangbil och sprutar ut lerhalm i formar?

Det mest tilltalande tycker jag verkar vara att ta leran från platsen eller omnejden, men hur hittar man denna lera och finns den?
Jag bor ju i Skåne och här finns väl mycken lerig mark, men lera till att slabba på väggar/bygga lertegel av?
Förr i tiden har jag hört tals om lertag i bygderna som man betalade (?) till markägaren när man tog av.

I gamla svenska stugor ser man ju spisar gjorda av- lertegel -???-, med lerputs -???- på och sen kalkat -???. Alltså såna som sedemera hade inmurade järnspisar. Nån som vet nåt om detta, så please, fill me in!!

I mitt tänkta hus är väggarna av halmbalar och lerhalm, innerväggar o golv lera och spisen av lera med kalkputs på….

Sen beredningen:
Ska man skaffa sig en cementblandare och tumla runt lera med halm eller andra fibrer…? Eller kan man ta kar som man står och trampar barfota i en skön sommardag?

Ja, själva vitsen är att man ska ta leran där man vill bygga sitt hus.

Det går med vilken lera som helst alltså, är den fet får man magra den, är den mager är det bara att köra på. Det kan bli lite dyrt att köpa fabrikslera så det bästa är att fråga runt bland lantbruken. De brukar ha stenkoll på jordmånen på sina marker och vet säkert om de har ytligt liggande lera nånstans.

Det finns böcker om hela proceduren och man kan göra på alla sätt. Är huset mindre låter det skönast med fotvarianten, tycker jag.

Här kan du hitta mer info:

http://www.naturligt-byggeri.org/

Bor du vid datorn zzaga ?

He he:) Absolut inte. Jag tittar hit mellan nappflaskor, blöjor, klossar, leksakbilar och kladdiga fingrar.

Vilken härlig bild jag fick på näthinnan nu, zzaga med en snorig unge på ena armen och laptopen i andra ….:-)

He he:) det är ungefär så det är.

Lägg till denna bild: leriga mjukiskläder, ruffsigt hår, nappflaska i den ena handen och försökandes skriva med den andra och hålla borta bebisen ifrån att trycka på knapparna… ungefär så  är det.

Här var det oxå bäbis zzaga!!

LarsT: ja, så klart bönderna har koll, tänkte inte på dem (de dära). Men de tycker väl man e helknäpp om man vill börja gräva åker och klaffsa i lerbaljor. En del bönder gillar helt motsägningsfullt blyfärg (nu stampade man kanske till på nåra tår?)

Kollar sajten i morgon, nu blir det zzova.

Om du till din bild lägger torksnören i hela huset med tygblöjor och ullbyxor på tork så har du bilden av när jag var i dina kläder för några år sen. Minns järnsmaken i munnen av trötthet eftersom keramikarbetet ofta fick bli på natten. 1 liter becksvart kaffe kan hålla en vaken länge….

Ja, bönder tänker ofta mycket praktiskt när det gäller gifter. De måste överleva, helt enkelt. Men de ggr jag frågat har enbart varit positivt. Lite är man faktiskt "byns konstnär" och lite julklappar i förväg kan ge mycket välvillig hjälp tillbaka.

Förresten, vad gifter gäller är nog de flesta emot dem i grunden men EU:s regler tränger in dem i ett hörn så att de är tvungna att spruta och döda.

Inte undra på att jag inte är så bevandrad i konsten att bygga lerhus som alla ni sörlänningar. Jag kommer ju från Norrbotten, och där var det mest virke från de stora skogarna som gällde.

Man kan också bygga hus av träkubb och lera för det har en vän till oss i värmland.

#9 Lars T, gud vilka minnen ditt inlägg ger. Dessa tygblöjor och ullbyxor som torkades och låg i blöt överallt. Måste ha förträngt dessa minnen helt och hållet för just nu ploppade dom upp när jag läste ditt inlägg. Herregud vad fort tiden går….Mina bebeisar är nu 9 och 10 år men det kändes helt plötsligt som igår.

Mina bebisar är 14 och 16 men trots det dök tygblöjorna upp i minnet. Månntro att det beror på pratet om slammade väggar i lerhus, klineväggar….?

Och precis som bönderna tänker praktiskt, gjorde vi detsamma och med bebis nr 2 blev det Full American Plastic Diapers, bekvämt, dyrt och bra.

Lägger till en bild på hemma. Lerhus har ofta höga grunder av regn- och fukttåligt material för att inte flyta bort i de skånska vintrarna. Nuförtiden används ofta Leicablock istället för gråsten.

Lars, snyggt hus. Men det är vanligt lergodstegel i det huset va?

De gammla stengrunderna är så himla fina, synd att det är så himla bökiga att göra:(

Vi kör med friggolitgrund med pust utanpå till verkstaden som vi gör nu… absolut inte lika snyggt.

Snyggt hus och mycket snygg grund. Ja ifråga om grunder så går inte mycket upp emot en stengrund. Det är oslagbart. Sten är vackert.

Hehe, vår blöjbefrielse kom när dom började på dagis och personalen vägreade att hantera tygblöjorna. Då fick man ett legitimt skäl att vara bekväm…

Okej,då fick nya handdukar Annika hade färgat dom röda ,det kan man kalla återvining .Måste vara bra  tyg i dom här tygblöjorna för de är minst 10-16 år gammla om inte äldre.

Det är ett standard korsvirkeshus med bränt tegel utåt, sen luft, sen obränt lertegel, sen luft, sen har jag lagt till vindpapp-en dm returpappsisolering-Treetexskivor-målat med limfärg, alltså krita+animaliskt lim (långkokt hare). Det gäller den halva av huset där jag gjort allt. Andra halvan gjordes av förre ägaren med modernt stuk, alltså plastfolie-glasull o.s.v..

Hade jag orkat skulle jag riva ut och göra om allt, för klimatet och atmosfären i de två delarna är som natt och dag, till "naturhalvans" fördel.

Frigolit..mmm..jag känner en som gjort ung. som ni men som lämnat ytterdelen av grunden fri från bärning så att han kunnat mura upp med gråsten för syns skull, ung. som fasadtegel. Men det är mycket jobb, det är det. Man skulle haft en samling huspysslingar som kunde fixa sånt där åt en på nätterna…

Åh vilket vackert hus! Det låter som om du lagt ner mycket arbete när du byggde det. Var det av miljöhänsyn? (med tanke på tygblöjorna)

Alltså, jag har inte byggt hela huset själv ! 1850 byggdes det som bykrog och då var jag inte så stor … Vi köpte huset som ett skal med en halva delvis färdigställd. Men sen har vi gjort allt från avlopp och vatten till el och fönster och tak och skorsten o.s.v. + 3000m2 tomt som var en fotbollsplan när vi köpte den men som nu kan kallas trädgård. Att det blev miljövänligare material berodde främst¨på att det blev billigare och var behagligare att använda. Bonusen blev att de också är bättre. Många sätter likhetstecken mellan ekologiskt bygge och raggsockor och dubbla tröjor men så är det inte, kan jag tala om. De rena lerhus jag varit i har en sällsam luft, ett eget ljud och karaktär. Känns lite som att komma in i lerverkstan efter att ha varit borta länge, om ni förstår hur jag menar….

oj, oj vilket vackert hus och vackrare blir det när man hör att det är så miljövänligt, naturligt o fint!!
En sån rejäl grund ser tryggt ut!

Korsvirkeshus, hur är de uppbyggda lite närmare? Stommar i trä, sen lertegel och sist lerklining? Utanpå allt en kalkfärg?
(Antar att lerteglet menas att det är lera blandat med fibrer (hänger i hop som ler å långhalm!), liksom lerkilnet är. )

Ja visst är det nog Skåne som är lerhusens förlovade land, här finns sämre med trä och massor av klaffsig jord…

Ny fråga: Nån som varit med om att bygga en ugn/spis av lera? Alltså antingen bakugn inne i huset eller keramikugn utomhus? Hur gjorde ni då?

Är det inte så att Skåne består till 70-80 % skog har jag för mig ? Så några pinnar finns det kvar …

Dock har danske kungen sett till att de en gång stora ekskogarna gick åt till den danska flottan. Det var då (som nu) bara de som hade råd som använde ek i korsvirket. Annars fick det bli det som fanns att tillgå, samma med leran. Ibland ser man lertegel med halm i men oftast är det bara direkt ur marken som gäller. Samma med bränt tegel, det var lite lyx. De flesta har bara obränt och sen en kalkputs utanpå för att avslutas med vitkalk. Förr kalkade man också över korsvirket för det var eg. ett fattigdomsbevis. S.k. lerkline använde man då det var ännu fattigare och man satte grenar som armering mellan korsvirket och sen smetade på lera blandat med hästskit och halm till en heltäckande fyllning. Hade man råd så putsade man med kalkbruk och vitkalk.

Jo, jag är utbildad i ngt som kallas massaugnsbygge. Det är en slags kakelugnsliknande jätteklump med flera kanaler i som kan byggas både med bränt och obränt tegel. Tulikivi är en variant fast i täljsten men samma princip. Det är inte så konstigt egentligen, det är bara att bygga på. Tricket är att bränna in en sådan lerhög utan att få sprickor. Det är inget att rekommendera för nybörjare utan bränt tegel är bättre.

Korsvirke eller ramverkstimring som den fristående varianten kallas.  http://www.ramverk.com/ Sverige förmodligen dyrbaraste ugnstak byggdes i denna teknik över Bourryboxugnen vi murade på Vårdinge.  Mycket tjusigt blev det iallafall.

Det finns ett flertal nybyggda lerhus i Järna söder om Stockholm. På Solvikskolan gick mina barn under 90-talet och som förälder skötte vi städningen i lerhusen. I hallen på ett av husen är även golvet av rå lera. Det är en märklig känsla att ta fram skurhinken och svabba av ett lergolv för att det skall bli renare. De här husen är till stor del murade med "lerkorvar". http://www.solvikskola.se/

Ett vacker nybygge i lera står på min fädernesgård Tisenö söder om Katrineholm  http://home.swipnet.se/tiseno/swe/index.htm  Det byggdes mellan 1995 0ch 2005 då det blev inflyttningsklart.  Keramikern Boel Junus har med känsla format huset. En del av innertaket är t.ex. ett klinat flätverk. Det här huset är byggt genom att lera och halm "stampats" i en träform. Formen flyttas sedan uppåt allt eftersom bygget fortskrider. En blandning av lera, koskit med lite dito höns fungerade bäst som puts.

Ytterligare en teknik är att forma större block i lera och halm som får torka en längre tid innan bygget.

Bakugnsbygge i lera har jag ingen erfarenhet av. Skulle själv vilja bygga den asiatiska varianten med öppningen uppåt. Som en stor kruka där det blivande brödet klafsas fast på krukväggen. Har någon..??

Koko, om du bor i Skåne så har du också nära till ekobyn i Baskemölla där många hus i lera finns, mest i träformsmetoden - glidgjutning. En kompis har just ett sådant lergolv i sin atelje, behandlat med linolja för att härda det lite. Det är mjukt, varmt och lite sviktande att gå på. Väldigt häftigt, faktiskt. Man kan inte tro att det funkar så bra innan man sett och provgått det. Men i hallen, Magnus ? Hur funkade det att svabba ? Eller var det också härdat på nåt vis ? En keramikverkstad med lergolv hade ju varit helt optimalt, eller hur ?

#23 (Magnus)

Det var Boel jag tänkte på som visade foton på sitt husbygge. Festligt att det står på din fädernesgård. Det var väl 3 år sedan som jag såg bilderna och nu är det alltså helt klart? Jag var inne och tittade på hemsidan.

Ett skånskt korsvikeshus från början av 1700-talet.

Är det ngn som vill se hur det såg ut när vi renoverade väggarna, tog bort plankningen och frilade den gamla klineväggen så kan jag skicka  bilder. Annars får man gärna komma hit och titta.

Ahh, vad härligt det ser ut!! Fortsatte ni med att lerklina vid renoveringen??

Intressant med bilden på väggen. Var det så det byggdes på 1700-talet och gör man i så fall fortfarande så när man bygger korsvirkeshus? Bygger man förresten fortfarande korsvirkeshus eller är alla gamla renoverade.

Förlåt mina okunniga frågor, men som sagt, jag är fd norrbottning

Det var en av varianterna för lerkline. Nej man bygger inte så längre och vi ersatte den yttre klineväggen med lecablock som putsats. Den inre väggen är soltorkad lersten. Innanför den är innerväggar av gipsplatta eller panel. Bjälkarna är frilagda.

Jag hittade mynt i väggarna i halmen i lerklinet från 1635, 1644 och 1666. Förmodligen ngn byskomakare som fått betalt av de soldater som drog fram i de stora krigen 1676-1679.

Regionsmuseet tror att mynten kanske lagts dit som skydd för åska, troll och annat otyg.

Otroligt spännande, mynt i väggen. Jag antar att nu lade dit några nutida femkronor till framtida renoverare?? Jag menar, tänk på trollen, inte roliga att tas med!

Nej, vi tog bort mynten men la in inplastade bilder och berättelse om vad vi heter och vad vi gjort med huset med datum.

Om 50-100 år kanske ngn annan hittar våra efterlämnade papper.