"utöva kritik" som det står kan ju tolkas lite hur som helst, eller hur?

Utöva kritik måste väl innebära att man har rätt att ha en åsikt om det så är att man anser något uselt?? Men man behöver kanske inte såga ner någon utan att ange att detta är en högst personlig kritik eller tolkning? Svårt ämne…

Eller betyder det utöva kritik av samhällsfrågor?

Det här är nog ännu inte riktigt klarlagt eller ens klart genomtänkt.

Det är tom tveksamt om man överhuvudtaget får visa bilder på keramik utan lov, t ex om man köpt en sak som man vill visa upp. Om man är positiv så tror jag inte att någon klagar, och om dom gör det så kan man ju be om ursäkt och lova att aldrig göra om det. Men hur är det egentligen? Finns det ett keramikens Stim? Så att man måste betala för varje visning.

Eh… jag tror absolut inte att det fins ett keramikens stim:)

Vad gäller bilder så tror jag att fotosidan hade en lång lista på vad man fick och inte fick publicera i fotoväg.

Men jag tror att jag har hört talas om något liknande. Åtminstone är jag säker på att det är på G. Eller att något förbund någonstans sneglar på musikbranschen och arbetar för att det ska bli så.

Det låter helt bizarrt. Allt ska tydligen kosta kosing:/

Men personuppgifter är väl t.ex. var människan bor, jobbar, har för sjukdomar, inkomster m.m. ?  Och sånt skriver ju inte vi ut i några inlägg. Om jag visar en bild här och anger namnet på personen som gjort grejen så kan ju det inte ha något med personuppgiftslagen att göra? Det här är väl ett medium så väl som tv och tidningar och där recenseras det både positivt och negativt, för att inte tala om vad som är ok att skriva i skvaller tidningar ! Så jag tror det vi gör är inom ramen för vad som är lagligt.

Men jag vet att föreningen BUS håller på och med sådant och ser till att deras medlemmar får betalt för publicering av bilder på deras konst, keramik etc…
Jag har faktiskt ingen aning om detta, men jag håller med Avalon  om personuppgifterna.

Men är inte BUS mer avsedd för replikationer av just konst? För mig är det iaf väldigt stor skillnad på foto av en kruka och kruka i sig.  Det är ju inte nödvändigtvis så att alla foton av krukor är konst eller hur? Måste man inte vara medlem i BUS också för att det ska gälla? Jag tycker det verkar idiotiskt. Folk filmar ju från konstutställningar, offentlig konst på gator och torg.

Ja, det där med BUS tror jag oxå är om man använder någons konstverk på något vis, men om man bara visar en bild på det och talar om att det här är en tavla av den och den konstnären så tror jag nog inte att det är något man måste betala för.

Fast om en tidning använder din keramik i ett inredningsreportage, då måste de betala för det. Även om det är bra reklam för dig, med namn och inköpsställe och allt. Åtminstone om du är medlem i BUS. Internet är ännu så oreglerat. Rena Vilda Västern.

ok,  intressant ! Det var ju bra att veta att det är så. Då kanske man skall tänka på det om man skriver en artikel här eller nåt, för det kan ju inte vara så att man skall betala för att nämna något i ett inlägg ?

Nej, då skulle ju alla sådana här sajter få problem.

Om man skriver artiklar är det väl bästa att ta kontakt med den det gäller. Å andra sidan så tror jag inte att någon blir ledsen om de blir omnämnda i positiva ordalag. Och blir dom det så får man väl be om ursäkt och ta bort bilder och länkar.

Det här hittade jag på internet (BLF Bildleverantörernas förening). Någon frågade om att publicera bilder på internet. Vad gäller t ex en staty som kommer med i bild när man tar ett foto?

Svar: Här beror allt på hur mycket av statyn som syns. Är det en mindre del av mindre betydelse finns ett undantag i lagen där det är möjligt att återge staty som bild i bild.? Är statyn mer dominerande får den inte återges alls på Internet utan upphovsmannens tillstånd (lagändring 1 juli 2005).

I alla sammanhang skall upphovsmannens namn anges dvs. skulptören eller skaparen av konstverket. Det är en förutsättning för utnyttjande av undantag eller publicering överhuvudtaget.

Den här diskussionen var aktuell när forumet var nytt. Jag tror inte att det har hänt så mycket sedan dess, men kanske någon annan här vet vad som gäller idag?

Om man äger en kopp av en keramiker,  har man rätt att visa upp koppen på en bild i t ex sin egen profil, fotoalbum eller liknande, bara man anger vem som gjort den.  Samma gäller ett hus.

Däremot är det inte lagligt att ta en bild på en kopp i en affär/galleri/ateljé mm,  och lägga ut den på internet. Då måste man ha upphovskvinnans tillstånd. Skriftligt.  Precis som det inte är lagligt att ta en bild från någons hemsida/ websajt och lägga ut den nån annanstans på nätet. Oavsett om bilden föreställer en kopp eller en byggnad. Undantaget är offentliga byggnader, typ kommunhus.

Det är egentligen väldigt enkelt.

Är denna bild/sak/hus min?  Då får jag visa upp den.

Har jag gjort den? Då får jag visa upp den på bild obegränsat.

Är den inte min får jag  inte visa upp den för andra, inte heller på bild eller på nätet.

Har jag inte gjort den själv så får jag ändå visa upp den om jag äger den,  men då med upphovskvinnans namn angivet tydligt och klart.

Detta gäller både irl och på nätet.

Att skriva om en person på nätet är okej så länge man inte bryter mot lagen,  tex skriver lögner (förtal) eller hotar personen eller annat liknande lagbrott.  Man får nämligen inte säga mer på nätet än man får irl.  Att skriva en recension om en utställning är inga problem så länge man håller sig inom de vanliga ramarna och inte förtalar eller hotar eller liknande.

På nätet gäller samma lagar som irl när det gäller social interaktion.

Personuppgifter är inte "den här koppen är gjord av Namn Namn".

Personuppgifter är t ex " Namn Namn som bor på Gatan 4 och är född 1953 har en rosa bil"

Men det där låter ju helt orimligt, då skulle det i princip vara olagligt att lägga ut tex. semesterbilder på facebook och liknande, för vem vet namnet på arkitekten till alla hus som kan råka vara med på bilderna?

Hur är det med gula sidorna, google street view, etc. som ju verkar ha som mål att publicera bilder på alla hus i hela världen?

Vart går gränsen? Parker, trädgårdar, etc. är ju också designade av någon. Ettiketterna på mjölkpaket, godispapper, osv med…

Hur är det med kläderna som personerna som är med på korten har på sig? Jag har aldrig sett ett tidningsrepotage där de skriver ut vilka som har skapat alla kläderna som personerna på bilderna har på sig. Om inte det just mode, förståss.

Varför får google, FB. etc göra nästan vad de vill mot min integretet, logga allt jag gör med min androidtelefon, zooma in på mitt hus, lägga ut min deklaration på internet, etc. mens jag inte ens kan dela vanliga bilder med vänner och familj? Vad är det för vits då med att använda internet över huvud taget?

Om alla hade följt de där reglerna så hade nog en stor del av det sociala livet på internet sett bra annorlunda ut. Tråkigt, ointressant. En förutsättning för att folk ska respektera lagar och regler är att de ska gå att leva ett någorlunda normalt liv utan att bryta mot dem. Jag hoppas inte de använder massa resurser på att sätta dit svenssons som lägger ut semesterbilder när de inte ens har resurser till att utreda våldsbrott, barnmisshandel, etc. DET borde de lägga krutet på, inte nå jädra bilder!

Nu gör jag väl  mig skyldig till upphovsrättsbrott då eftersom jag kommer att publicera en formulering som kommer från någon annan än mig själv, nämligen Bernard Leach, för han sa att konst är kommunikation mellan människor. Alla uttryck är kommunikation. Ett uttryck gör intryck på mig, det påverkar mig till att skapa något som jag i min tur vill dela med andra, som också påverkas på, osv. Det är så kulturen, samhället, trenderna, demokratin, allt utvecklas, hur kan man lagstifta bort något sånt?

Jag tycker de där lagarna låter som brott mot yttrandefriheten!

ooops, jag blev visst lite upprörd…. eeehh… :-/

Ska man tolka det där strikt, så är det endast rena naturbilder, bilder där allt som syns är så gammalt att alla upphovsmän har varit döda i minst 70 och bilder som ser så abstrakta ut att inga vesäntliga delar av yngre föremål syns som kan publiceras.

Gatsten, lyktstolpar, tapeter, allt är ju gjort av någon. Det funkar liksom inte.

Visst är det orimligt. Jag har svårt att tänka mig att någon kommer att jaga Svensson som lägger ut en semesterbild när det finns ex Google som konstant bryter mot dessa regler och dessutom tjänar pengar på det.

Tack för din förklaring förresten, Leramani. Den var väldigt tydlig.

Hos BLF Bildleverantörernas förening  hittade jag detta (på tal om semesterbilder med byggnader på)

"Det är en ny lagstiftning från den 1 juli 2005, som i praktiken innebär att det är fritt fram att fotografera och publicera bilder av byggnader utan att ersätta arkitekten. Men med den nya texten gäller inte detta Internet. Om den tolkningen står sig i en domstol eller ej är det ingen som vet."

Hur många fotar inte inne i min butik och lägger ut det på nätet INGEN frågar…med tanke på att varenda människ bär omkring på en telefon med uppkoppling idag..

Får väl ta allt som reklam

Om man har tex en kruka och inte vet vad krukmakaren heter, men tar ett kort på signaturen och lägger upp tillsammans med bild på krukan, räknas det som att uppge vem som har gjort saken?

(och därmed blir publiceringen laglig efter konstens alla regler?)

Bra rutet Istid. Håller med dig till punkt och pricka. Särskilt det där avsnittet om vad vår kära poliskår, med sina ständigt dåliga resurser, borde syssla med först och främst.

Familjen Leach har verkligen hajat vad kommunikation är för nå´t. Heja!

Och hurra för alla som här delar med sig av sina kunskaper!

Vad skulle kunna hända?

Arkitekten som ritat ex Globen blir sur när han ser den på en semesterbild jag lagt ut på nätet. Han skickar en räkning och vill ha betalt för visningen. Jag har ingen lust att betala och då går räkningen till inkasso. Eller blir han så arg att han polisanmäler direkt?

Samma sak händer när jag visar ett foto från semestern med en läcker liten ödla som ramlat ner i ett vinglas. Jag vet inte vem som gjort glaset, men glaskonstnären känner igen sitt eget glas pga den fantasifulla foten och blir lika putt hon.

Det här var intressant.

Den här tråden kom att handla om två olika saker som båda har att göra med vad man får och inte får göra på nätet. Den i ursprungsinlägget handlade om vad som kan uppfattas som förtal. Det känns som om det är allvarligare brott.

Ett lite lämpligt tillägg till min text om vad man får och inte får,  är väl att många föremål omkring oss är inte upphovsrättsskyddade.

Därför kan man ha med dem i diverse publiceringar (tv, tidningar, bilder, reklam osv) utan att bryta mot lagen.

Detta gäller t ex sådant som finns i många exemplar. De är inte upphovsrättsskyddade för publicering. T ex masstillverkade kläder. Masstilverkade bilar osv.  Parker och offentliga miljöer är inte skyddade för publicering.

Detta är underförstått i texten, att det gäller upphovsrättsskyddat material.

All konst är upphovsrättsskyddad. En del konsthantverk. All musik där upphovsmannen inte dog för mer än 70 år sen. Film. Tv. Böcker mm.

Förtal är ett grövre brott, men beivras i civilrätt och går inte under allmänt åtal, har jag för mig. Det innebär att det är svårare för den som blir förtalad, den kan ju förlora processen och få betala rättegångskostnaderna.  ( En åklagare åtalar bara i undantagsfall för förtal, om den förtalade är under 18 år och även då bara i speciella fall.)

Förtal är att skriva lögner om en person som man talar om namn och andra identifierbara fakta om.

#26

Tack för förtydligandet. Det märks att du vet en del om det här.

Man talar om att ett föremål ska ha verkshöjd för att vara upphovsrättsskyddat. Det svåra är väl att avgöra vad som är det. Globen är tydligen det om jag förstått det hela rätt. En del konsthantverk? Vem avgör vad som är skyddat? Var går gränsen? Orginalitet?

Jag har funderat en hel del på det här, men tycker att det fortfarande finns mycket som är oklart.

I vår stad har vi en staty som picasso designat.Det står på allmän plats för allas påseende.Ändå får den inte avbildas för försäljning.

Man får dock måla av den och sälja tavlan men inte sätta den på t.ex en serietillverkad mugg..

Där börjar man genast att fundera över gränsdragningen om allmäna konstverk och vad som är skyddat av Upphovsrätt..

Kanske du Lermani kan tala om?

Offentliga konstverk skyddas i 70 år efter upphovskvinnans död. Man får avbilda till eget bruk, men inte för försäljning.

Man får måla av den och sälja tavlan om "verket är väsentligen ändrat" så att det blir ett eget verk, dvs i mitt fall, blir mer mitt eget verk och inte så mycket Picassos, om jag målade av statyn. Eller om statyn är en liten del av tavlan och inte är huvudmotivet.

Man får alltså inte måla av den rakt av, så att statyn utgör motivet för tavlan och sälja tavlan. Icke.

LIkaledes får man inte ta en bild av statyn och sälja den. Eller ha i reklam. Eller visa på nätet. Om inte konstnären säjer ja det får du.
Skriftligt.

Allmänna konstverk betyder inte att de är fria att göra som man vill med,  det betyder samma sak som offentliga. Synliga, men inte mina.

Jag har ju inte gjort dem.  (Se mitt tidigare inlägg)

Det finns inga allmänna konstverk, som i allemansrätt.

#29 Precis detta slåss våran kommun om då det ändå är det mest publikdragande objekt man har i staden..Det står där men får inte användas i reklamen..Min tanke är då..Vad sjutton ska man ha objekten till då?

Intressant tråd det här, och oj vad jobbiga regler. Man skall väl vara jurist för att kunna visa något. Jag kan förstå att man kanske inte vill att ens material blir kopierat om man t.ex. skrivit en bok, men om man har gjort en kopp eller ritat ett hus så skadar det väl inte intjäningen på något vis? jag skulle tvärtimot bli glad om någon ville använda min kopp till en bild!

De reglerna gäller inte masstillverkade koppar.  Det som skyddas ska ha "verkshöjd". Det gäller alltså inte vanliga kaffekoppar från Åhlens.

Däremot gäller det alla böcker, tavlor, fotografier. Även skulpturer, såvida de inte är gjutna i massupplaga då.
Konsthantverk är också skyddat i den mån det uppfyller reglerna om verkshöjd.

Jag håller inte med om att reglerna är jobbiga eller svåra.  Jag kan inte se något som helst behov av att lägga ut bilder av andras grejor på nätet.  Men då har jag ju växt upp i en tid när man fick lära sig skillnaden på mitt och ditt. ;)

Nog kan jag skilja på ditt och mitt, men det skulle eventuellt kunna hända, att jag glatt fotade min nya snygga mugg tillverkad av min bästa keramiker för att därefter lägga ut bilden på t ex fb. Självklart utan syfte att kränka någon, Tvärtom, för att tala om för hela världen att jag har köpt en fin mugg av en duktig konsthantverkare.

Och vad sjutton är verkshöjd? Det måste du väl ändå hålla med om Leramani att det är ett ord som gemene man kanske inte känner till (dvs jag) och att det verkar vara ett viktigt ord i sammanhanget.

Jag var tvungen att googla:

Verkshöjd betyder att något uppnår en nivå av personligt skapande, och är ett juridiskt begrepp som används inom upphovsrätten för att avgöra när en skapare av ett verk med vissa restriktioner har ensamrätt till detta. Verkshöjd är ett mått på ett verks originalitet, individualitet och dess självständighet.

Verkshöjd innebär att ett verk inte ska ha kunnat framställas av någon annan, oberoende av den förre. Verkshöjden inbegriper inte idéerna, motivet eller innehållet i ett verk, utan dess unika form, uttryck och gestaltning. Ett verk som vem som helst skulle kunna komma på har mycket låg verkshöjd och ger inte de speciella förmåner till skaparen av verket, som ett verk av godkänd verkshöjd ger.

Källa:Wikipedia

Byråkratispråk är alltid lika intressant… 

Jag måste säga att jag tycker det är luddigt. Hur avgör man om ett verk är något som vem som helst skulle komma på? Det handlar alltså om att objektivt försöka mäta hur unik en ide är? Säger inte att definitionen är fel, bara att det verkar otydligt vad som är ett verk, och konstigt att förvänta sig att gemene man ska gå runt och tänka på vilka verkstatus alla saker som de fotar har och isåfall om upphovsmannen/kvinnan har varit död i 70 år eller inte.

Om jag virkar en mössa med ett egenpåhittat mönster och ger bort till min syster Fia (fiktivt exempel, jag har ingen syster) och en av Fias kompisar tar kort på hur kul de har på skidtudern. Ett av korten är en närbild där mössan syns tydligt, då får hon alltså inte lägga ut den på nätet? Men tänk om hon inte VET att den har "verkshöjd"?

Eller Ullas ödla i det handgjorda vinglaset?

Det är ju jättevanligt att man fotar sig själv framför kända skulpturer eller byggnader när man är på semester, låter snett att man inte ska få visa upp de bilderna sen.

Låter som att de där lagarna inte tar hänsyn till att det pågår en hel del socialt liv på nätet. Förr delade man kanske bilder med varandra, man möttes, pratade och skrev brev. Att kunna publicera något var några få tidingsredaktörsers och bokförlags privilegium, ingen vanligt folk gjorde. Så är det inte nu längre. Nu förs en hel del kommunikation och umgänge genom "publicering". Skulle önska att lagarna anpassade sig till att det är 2012.

Jag kan förstå att det inte är nåt kul ifall folk med fullt utnyttjar andras verk för att tjäna på det själv, men nånstans så handlar det ju om kommunikation, om att påverka och låta sig påverkas och att dela med sig av de intryck och upplevelser som man får, också av andras verk. Är inte det poängen med att skapa något? Att förmedla något slags budskap som andra människor tar till sig och vidareutvecklar och vidareförmedlar på något sätt? Att bidra med något till kulturen med andra ord. Ska jag inte få visa upp vilken fin staty vi hittade när vi besökte staden XXX? Berätta hur jag tolkar konstverket och lägga upp en bild så att folk förstår vad jag pratar om?

När jag läser #34 så tänker jag att många keramikmuggar inte har "verkshöjd". Men några har definitivt.

(Det gör ju inte saker o ting enklare )

#32 Jag växte också upp i den tiden, men jag kan inte se vad som skulle kunna vara så farligt eller ens fel med att fota t.ex. en snygg kopp som man köpt och som kanske ingår i ett större sammanhang, en del håller ju på med styling och så. Som tidigare sagt så skulle jag ju tycka att det var ett bekräftande på att folk gillar mina saker om dom nu valt en grej från mig! (om jag nu gjorde saker vill säga) det skulle ju också vara en gratis reklam. Och så undrar jag vem som sitter och bedömmer verkshöjd?

i #29: "Man får måla av den och sälja tavlan om "verket är väsentligen ändrat" så att det blir ett eget verk"

hmm… elektroniska verk som text, musik och bilder är ju lätta att kopiera rakt av, men hantverk, skulpturer, etc. är ju lite svårare att bara kopiera. Det blir ju alltid en tolkning, den som skapar avbildningen lägger ju alltid in något eget.

Tex. en turistbild på en person tillsammans med ett känt konstverk. Fokuset blir mera "I was here" än på själva konstverket. Alltså är det "väsentligen ändrat" och bilden kan publiceras. Om sen en annan person väntar till solnedgången när himlen är röd, tar en stämningsfull bild av statyn från en speciell vinkel, men duvor som flyger omkring och gör det ännu stämningsfullare, så förmedlar ju den bilden något helt annat än turistbilden, och också något annorlunda än statyn i sig själv, så då blir fotot ett verk i egen kraft och fotografen kan använda det som h*n önskar?

Eller om en person publicerar en bild tillsammans med en text om verket, där texten hanlar om konstnärliga tolkningar, så har ju text+bild ett helt annat värde än statyn i sig själv, och kan publiceras? Sen kommer en annan person och tar en liknande bild, men skriver om statyn mer utifrån en teknsisk synvinkel om material, ytbehandling, etc. Så får ju den texten + bilden ett helt annat värde igen.

Jag skriver för mycket…

Väsentligen ändrat gäller bara  när det byter material. En skulptur målas av, t ex,  och när den målas av uppnås verkshöjd och den är väsentligen ändrad.

Detta gäller inte när man fotograferar en skulptur, då är den inte väsentligen ändrad.  Det är alltså inte omgivningen som ska ändras.

Om skulpturen inte är dominerande i bilden,  dvs inte syns så stort och inte är motivet, utan ingår i stadsbilden,  får man plåta den och sätta på nätet.

Ni blandar ihop äpplen och päron lite grann här.

Om någon skriver en text om skulpturen får det inte ett annat värde och är inte okej att publicera utan tillstånd. Ja, recensenter måste fråga om lov för att publicera en bild på ett verk.

Att kopiera en skulptur så att den är nästan lika, är inte okej. Verkshöjd är mycket mer än så,  det får vara inspirerat men ha egen tolkning så att det är Väsentligen ändrat. Väsentligen = huvudsakligen ändrat. Inte bara lite grann.

Så dom kan alltså inte komma åt en om man gör en "egen" tolkning av picassoskulpturen vi har står här i staden.

Jag har tillverkat en kattkanna som jag döpt till Pikattzokannan..Den finns inte ett uns av skulpturen i sig men associerar till att vi har Picasso i staden..

Hur ställer man sig till ett sånt tilltag??

Hurra Abbis, ditt tilltag kallar jag kreativt och humoristiskt. Mera sån´t av och till folket!

#41 det är inga problem alls. Så länge du har kvar zz:en. :)

Men ett foto är ju inte samma material som tex. brons??? (eller vad man nu gör statyer av)

Nej, det finns väl ingenting som säger att just jag har rätt, är väl lite väl mycket att kräva att alla lagar ska vara anpassade till just mina åsikter, men i mina ögon är det där ändå begränsning av fri kommunikation/diskussion eller vad man nu vill kalla det. Att kunna ta till sig andras intryck, göra sina egna tolkningar av dem och dela dessa med andra. Är liksom det yttrandefrihet handlar om i mina ögon.

Att helt rått bara fota någons verk och trycka upp i massupplagor och sälja för att tjäna stålar däremot, blir en annan femma. Eller att smycka sin blogg med någon annans bilder för att man inte orkar fixa egna, eller liknande. Då förstår jag att man kan bli putt. Men när syftet är att delta i en diskussion, att "svara" på någon annans uttryck, bidra till det gemensamma "kulturella kapitalet" eller vad man nu ska kalla det…

Men ett sätt för fattiga konstnärer skulle alltså kunna vara att placera sina verk på strategiska platser där de med stor sannolikhet kommer att bli fotograferade av många. Tex. vid kända turistattraktioner etc. Sen snoka upp bilderna på internet och saksöka fotograferna!

#44 Om man vill bidra, så kan man ju göra det med eget material och låta bli att tulla på andras?

Mitt och ditt, enkel regel även på nätet.

Nej, jag förstår inte. En ödla hoppar ner i Ullas vinglas, hon tar en häftig bild av det och så får hon inte dela med sig av bilden därför att vinglaset är upphovsrättsskyddat?

Upphovsrätten går alltså före yttrandefriheten, rätten att uttrycka sin förundran över den roliga ödlan med hjälp av ett foto?

Ett foto av en staty är fortfarande inte gjort av samma material som statyn själv, ändå anses det upphovsrättsbrott att publicera fotot?

Det är alltså ett ok sätt att förska dra in stålar genom att placera sina verk på strategiska ställen där de med största sannolikhet kommer att hamna på folks semesterbilder (eller andra slags bilder) på facebook och liknande, snoka upp bilderna och kräva ersättning?

Snacka om hur det kommer att påverka folks sätt att semestra på, om det vlir vanligt att göra så!

Jag jämför konst med text. Alltså, om en person skriver en text om något, så får jag svara med min egen tolkning av texten (eller?). Jag återger inte texten exakt i sin helhet, men jag kanske citerar viktiga avsnitt, eller ger en kort uppsummering av den, för att så lägga till mina egna tolkningar. Eller, om jag anser det bättre, så kommer jag kanske med en parodi/hyllning där jag återger texten i en förvriden form. Tex. som folk gör med den där gangnam style låten på youtube.

Samma med konst, man kopierar inte rakt av, men att ta ett foto, använda som del i egen skapelse, eller liknande är ju att "svara" på konstnärens uttryck.

Annars, alla dessa inredningsfanatiker, modefolk, osv. som gillar unika designsaker, de måste alltså tillverka blomkrukorna själva, snickra möblerna själva, sy kläderna själva, designa tygerna själva, osv. för att få kalla det för "sin" inredning och visa upp bilder på det?

Tror jag stoppar här. Konstaterar att världen inte är så fri som folk tycker om att säga att den är, att det trots allt är bäst att försöka följa ologiska regler så ingen blir upprörd, och att det är tur jag inte har nån blogg, inte har mig så mycket på facebook och inte jobbar som konstnär, därmed blir risken att råka trampa någon på tårna lite mindre.

Jag tror att TV och annan media VET var gränserna går och kontaktar upphovet och talar om ifall det ska användas i olika produktioner som typ inredningsprogrammen.

Idag betalar man för produktplaceringar dessutom..

JAG skulle bli glad om mina saker användes i dylika program.Att börja skälla om Upphovsrätt och dylikt skulle vara korkat från min sida.

MEN jag skulle kräva att man uppgav vem som  gjort sakerna.

#47

Ett glas är inte upphovsskyddat,  det är masstillverkat.  Din liknelse med en ödla i ett glas är alltså inte relevant.

Ingen har "snokat upp bilder" och fått in stålar.  Var nånstans läste du in det?

Det du skriver om design i inredningsprogram, så är det med upphovskvinnans tillstånd, om sakerna är upphovsrättsskyddade. (Detta gäller alltså inte masstillverkade saker, som det mesta sådant är.)

Du läser inte vad som faktiskt står där. Så jag ger upp.

#49 Det finns glaskonstnärer, precis som det finns keramiker. Ett vinglas kan alltså ha verkshöjd och vara upphovsskyddat precis som en kopp eller kruka. Kan man då åka dit på att publicera ödlan i glaset?

Att snoka upp bilder på sina objekt och få in stålar är en idé som är konsekvensen av upphovsrättslagen, och jag ser inte att Istid påstår att någon gjort det. H*n undrar om det är möjligt att göra så.

#50 Ja, det finns glaskonstnärer.

Sannolikheten att det hoppar ner en ödla i just det glaset, är väl sådär. Men ja det kan man åka dit på om man lägger ut bilden på nätet och glaset är i fokus på bilden.
Men jag har svårt att tro att glaskonstnären bryr sig.

Det är snarast att betrakta som reklam.

#26: Nja, definitionen av förtal är enligt Wikipedia: "Med förtal avses att utpeka någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämna uppgifter som är ägnade att utsätta denne för andras missaktning." Det står ingenstans att det man säger behöver vara en osanning.

Wikipedia…..  

Svensk ordbok: Förtal: illasinnade och lögnaktiga påståenden om ngn utan dennes vetskap, i syfte att direkt skada.

Är det sant, så är det whistleblowing eller whatever, men inte åtalbart och icke förtal.

#53: I detta fall vet Wikipedia vad den talar om, till skillnad från en del andra. Men om du vill kan jag istället citera lagtexten som jag vet säger i princip samma sak:

"5 kap. Om ärekränkning

1 § Den som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, dömes för förtal till böter."

Det är alltså i högsta grad åtalbart och det går dessutom att bli dömd för både förtal och grovt förtal. Kanske blandar du ihop det hela på grund av tillägget som kommer efter?

"Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständigheterna försvarligt att lämna uppgift i saken, och visar han att uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, skall ej dömas till ansvar."

Det betyder dock inte att man får sprida vad som helst bara för att det är sant. Vad än din svenska ordlista säger. :)

Källa: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19620700.HTM

"och visar han att uppgiften var sann …. skall ej dömas till ansvar".

Jaså?

#55: Men du, du kan inte välja bara det som passar ditt syfte. Meningen börjar faktiskt med "Var han skyldig att uttala sig eller var det eljest med hänsyn till omständingheterna försvarligt att lämna uppgifter i saken". Det behövs alltså särskilda skäl för att man ska få spridda den s.k. "sanningen".

Ett ex. kan vara att sprida sexfilmer. Vari ligger lögnen då menar du? Bevisligen har ju samlaget ägt rum, men det är fortfarande olaligt att sprida och kan till och med vara grovt förtal.

Läs gärna lagtexten igen.

Det jag citerade ingår i lagtexten och är inget tillägg.

För övrigt handlar den här diskussionen inte om förtal, utan om vad man får publicera eller inte.

#57: Jag har läst lagtexten och det är oväsentligt om det ingår och jag felaktigt kallade det ett tillägg. Att sprida sanningen kan vara förtal (det behöver dock inte vara det men det har jag heller aldrig påstått) och är i högsta grad åtalbart. Det står där i lagtexten, svart på vitt. Jag har till och med gett ett ex. när så är fallet.

Jag vet också vad diskussionen handlar om, men innebär väl inte att felaktiga uppgifter i tråden ska få stå oemotsagda? Men jag lägger ner diksussionen nu. Inser att du inte är intresserad av juridiken i sig, du vill bara låtsas att du har rätt.

"och visar han att uppgiften var sann".

En sann uppgift är inte förtal.   Jag sprider felaktiga uppgifter på ett forum?? Du är alldeles säker på det? Detta kan vara förtal, om du har fel. ^^

Mitt inlägg blev lite obsolet, däför att #58 ändrades efter att jag svarat.  Inlägget var formulerat som en anklagelse mot mig och var ett bra exempel på sånt man ska akta sig för att skriva på forum.
^^